Sadel vid uteritt och dess påverkan (utbruten ur Dressyrsnackis)

[Kirre]

Tänkte på denna diskussion när jag var ute idag. Min kan ju både nita, hoppa två meter åt sidan och sedan tillbaka igen, i ett språng för att sen fortsätta framåt som inget hänt. Jag känner att vilken sadel är irrelevant men manen, manen! Den måste vara greppvänlig. Rejäl och lång.
Jag rider numera bara i hoppsadel, med lite för långa läder och låg tyngdpunkt, men behöver rörligheten som hoppsadel ger för att kunna hitta balansen igen efter hennes skutt.

 

[MimmiNO]

Tror grunnen for at dressur ryttere ikke liker hoppsadel er fordi nyere modeller av hoppsadler har nesten ingen stød og er flate i setet. De hopp sadlerne jeg hadde var mer svingt i setet og hadde stød som lå ved lårene, som de små korte lårstødene som har kommet på dressursaler nå, bare mindre og i en annen vinkel.
Selv kan jeg ikke ri i de fleste dressursaler for kappene rekker til ankelen min, støden treffer mine korte ben helt feil, og jeg blir vippet ut av balanse i bekkenet. Det er ubalansert og smertefullt.
Foretrekker klart hoppsadel, men hitter alltid den med mest mulig stød om jeg skal ha en ny.

 

[MiniLi]

Tror grunnen for at dressur ryttere ikke liker hoppsadel er fordi nyere modeller av hoppsadler har nesten ingen stød og er flate i setet. De hopp sadlerne jeg hadde var mer svingt i setet og hadde stød som lå ved lårene, som de små korte lårstødene som har kommet på dressursaler nå, bare mindre og i en annen vinkel.
Selv kan jeg ikke ri i de fleste dressursaler for kappene rekker til ankelen min, støden treffer mine korte ben helt feil, og jeg blir vippet ut av balanse i bekkenet. Det er ubalansert og smertefullt.
Foretrekker klart hoppsadel, men hitter alltid den med mest mulig stød om jeg skal ha en ny.

För egen del handlar det mer om att jag är ovan vid att sitta med korta böjda ben. Det ändrar ju hela balansen och ridningen eftersom man lägger tyngdpunkt olika och inverkar olika.
Nu är jag mer van eftersom jag ändå sitter i hoppsadeln lite då och då, men minns längre tillbaka när det typ kändes som att någon stulit mina ben och mitt säte

Stöd eller ej bekymrar mig inte så mycket.

 

[Oknytt]

Tror grunnen for at dressur ryttere ikke liker hoppsadel er fordi nyere modeller av hoppsadler har nesten ingen stød og er flate i setet. De hopp sadlerne jeg hadde var mer svingt i setet og hadde stød som lå ved lårene, som de små korte lårstødene som har kommet på dressursaler nå, bare mindre og i en annen vinkel.
Selv kan jeg ikke ri i de fleste dressursaler for kappene rekker til ankelen min, støden treffer mine korte ben helt feil, og jeg blir vippet ut av balanse i bekkenet. Det er ubalansert og smertefullt.
Foretrekker klart hoppsadel, men hitter alltid den med mest mulig stød om jeg skal ha en ny.

Kan absolut ha något med det å göra. Sen klurar jag lite på om det ev också kan ha nåt att göra med benlängd vad man tycker är bekvämt eller ej. Jag har väldigt långa (oproportionerligt mot resten av kroppen och min längd) ben, där längden ffa sitter i femur, och i hoppsadel med hoppläder så måste jag liksom knövla in/upp dem, istället för att som i dressyr, nästan bara låta de hänga och draperas kring hästen. Men å andra sidan så ser man ju hopprytare med långa ben (typ Peder Fredriksson) få plats utan större bekymmer

 

[Nepenthe]

Jag har alltid gillat dressysadel mer än hopp.
Gillar längre kåpor och relativt högt bakvalv.
MEN jag rider till 80% ut, rider typ alltid lätt i traven och står upp i galopp
Rejält tempo med (travhästar främst) så de är nog en vanesak?
Vet att hoppsadlarna mer ska va byggda för lättsits men jag gillar dem inte.

Ja jag har nog slagit i bakvalvet i nån bockning eller en rejäl tempoökning och det KAN ha resulterat i mer bock Men de har hänt såpass sällan så tror inte hästen lidit av de direkt.

En bild på unghäst med dressyrsadel

 

[Lavinia]

Vi var ju hästvakt i början av sommaren så jag red för första gången på typ 1½ år. Var väldigt glad att det var en quarter med westernsadel och ett sadelhorn att hålla sig i! Kändes tryggt!
Min veterinärkompis (Riihimäki) skulle skritta ut på dotterns d-ponny här om dagen och har nu tre brutna revben, punkterad lunga och misstänkta ryggfrakturer. Hon hann inte ens upp utan olyckan hände vid uppsittning. Det blir fort illa när man som ryttare blivit äldre

Och jag kan inte sitta i en westernsadel hur jag än försöker. Tycker dom är obekväma och svåra och bara näää.

Rider helst ut i hoppsadel, har hoppat i dressyrsadel men det kändes inte optimalt, trots rätt små stöd.

 

[nightcrawler]

Jag fattar inte hur folk kan vilja rida ut I dressyrsadel
Okej i skritt men i trav och galopp. Jag vill ju kunna stå ordentligt i lätt sits och komma upp över ryggen utan att ha stöd ivägen eller slå röven i bakvalvet när min häst flyger och far
Skulle även gissa på att både jag och @fio håller betydligt högre tempo än gemene dressyrryttare
Men det är nog en vanesak som allt annat.

Jag rider mest ut i dressyrsadeln numera för hoppsadel är inte bra så jag rider bara någon enstaka gång. Har inte råd med nån ny nu. Det går fint att galoppera faktiskt, trots djup sits och stora stöd. Men det är sådär med traven även om det funkar. Jag står i fältsits och min prinsessa kan studsa om det är en sån dag. Vi galopperar rätt friskt. Har alltid ridit ut i alla tempon. Från lugn och samlad till fullt ös medvetslös. Men så är jag inte nån äkta dressyrtant heller. Har konverterat från hopp till dressyr men aldrig övergivit mitt gamla kall.

 

[Roheryn]

Intressant tråd! Jag rider 90% av mina ridpass utanför ridbana, oftast på grusväg och till mindre del på skogs- och grässtigar. Hästen är islandshäst, sadeln är en modern islandssadel som ser ut som en dressyrsadel men med något flatare säte och mindre bakvalv. Jag har ju inga problem att t.ex. rida lätt i traven eller komma upp i lätt sits om jag skulle behöva, men större delen av tiden sitter jag i lodrät sits och rider likadant som om jag befann mig på en bana - tränar gångarter, rider övergångar, flyttar, ställer, böjer och jobbar hästen för att få den lösgjord och uppmärksam. Jag rider självklart alla gångarter i alla tempon (även snabb galopp) och ser liksom inga behov av att stå i fältsits för att vi är utanför inhägnat område?!?

 

[Sassy]

Kan absolut ha något med det å göra. Sen klurar jag lite på om det ev också kan ha nåt att göra med benlängd vad man tycker är bekvämt eller ej. Jag har väldigt långa (oproportionerligt mot resten av kroppen och min längd) ben, där längden ffa sitter i femur, och i hoppsadel med hoppläder så måste jag liksom knövla in/upp dem, istället för att som i dressyr, nästan bara låta de hänga och draperas kring hästen. Men å andra sidan så ser man ju hopprytare med långa ben (typ Peder Fredriksson) få plats utan större bekymmer

Jag har väldigt korta ben, och även föredrar absolut en sadel med korta kåpor pga det. I en normal dressyrsadel har jag inte alls mycket kontakt med skänkeln, och oavsett sadel så når jag inte om hästen om det inte är en nätt ponny (jäklar vad sadelfast man kan vara då, när fötterna faktiskt är nedanför revbenens bredaste punkt ).

Intressant tråd! Jag rider 90% av mina ridpass utanför ridbana, oftast på grusväg och till mindre del på skogs- och grässtigar. Hästen är islandshäst, sadeln är en modern islandssadel som ser ut som en dressyrsadel men med något flatare säte och mindre bakvalv. Jag har ju inga problem att t.ex. rida lätt i traven eller komma upp i lätt sits om jag skulle behöva, men större delen av tiden sitter jag i lodrät sits och rider likadant som om jag befann mig på en bana - tränar gångarter, rider övergångar, flyttar, ställer, böjer och jobbar hästen för att få den lösgjord och uppmärksam. Jag rider självklart alla gångarter i alla tempon (även snabb galopp) och ser liksom inga behov av att stå i fältsits för att vi är utanför inhägnat område?!?

Det är nog olika hur man rider ut också? Där vi helst rider ut är det mycket klättring, rakt ut i skogen i tighta zickzacksvängar mellan träd, och brant både uppför och nedför mellan sträckorna som passar bättre för högre fart. Även om jag ofta jobbar dressyrmässigt ute också är en del av syftet med att rida ut att hästen ska få en annan rörelse och mer frihet i ryggen. Har svårare att komma fram i tyngdpunkt och få upp hästen i tempo på det sättet i en dressyrsadel, men framförallt tycker jag att det är jobbigare med brant uppför och nedför när jag inte är lika rörlig i sadeln. Även ett relativt lågt bakvalv på en normal dressyrsadel slutar rätt högt upp på ryggen när man än under 160 själv. Det är inte ofta jag väljer en väg där det är utan kuperade sträckor, tycker att hästen behöver det som omväxling till banan. Hagarna här kan visserligen vara brötiga och steniga men ger inte heller den där mängdrörelsen i varierad terräng.

Säkerhetsmässigt klarar jag sidohopp bättre i dressyrsadeln, men bockningar och annat bättre i hoppsadel där jag kan ha tyngden i fötterna och släppa på framåt ordentligt. Skitsvårt att hantera bockningar med ett bakvalv som skjuter iväg en, jag har gjort mina absolut värsta avramlingar på det sättet. Vet jag att hästen har överskottsenergi är det alltså hoppsadel och halsring som gäller. Föredrar också själv hästar som är framåt och möjligen bockar och studsar framför de som är tittiga och tvärnitar eller gör vändkast.

 

[MiniLi]

Allmän fundering kring det här med höga bakvalv som nämns här och där.. Finns ju gott om dressyrsadlar som har ”små” bakvalv? Ingen av mina senaste dressyrsadlar har högt bakvalv. Har en Antares nu och förra var en equipe. Klart att det finns en del dressyrsadlar där man sitter lite mer låst, men också väldigt många som inte låser fast en alls.

 

[Alexandra_W]

Jag tror det helt och hållet är en vanesak. Möjligen med visst inslag av ålderspåverkan med

Som yngre red jag uteslutande i hoppsadel. Dressyrsadel enbart vid dressyrträning. Hade hellre ridit barbacka (och DET avskyr jag) än rida ut med dressyrsadel.

Sen började jag rida mer dressyr och red va 50-50 i respektive sadel.

Sen gradvis blev det mer och mer dressyrsadel och hoppsadeln bara på hoppning eller om jag verkligen skulle ut och galoppera. Alla vanliga uteritter var i dressyrsadel.

Sen slutade jag hoppa och den sadeln blev hängande. Idag rider jag uteslutande i dressyrsadel. Köpte ju en hoppsadel i våras för att på sikt skutta lite med tantponnyn. Red ut i den ett pass för att känna hur det kändes och herregud. Jag hade ramlat av om hon tagit ett sidosteg (och normalt är jag rätt sadelfast för sidohopp och tvärvändningar osv - så länge de ger fan i att bocka så). Dessutom fick jag ont i rumpan. Jag har dock aldrig sett tonåringen i stallet skratta så mycket som den turen dock

 

[Sassy]

Allmän fundering kring det här med höga bakvalv som nämns här och där.. Finns ju gott om dressyrsadlar som har ”små” bakvalv? Ingen av mina senaste dressyrsadlar har högt bakvalv. Har en Antares nu och förra var en equipe. Klart att det finns en del dressyrsadlar där man sitter lite mer låst, men också väldigt många som inte låser fast en alls.

Vi har nog olika definition på vad som är högt också. De flesta dressyrsadlar som anses vara öppna i sätet är för mig "normaldjupa". En djup dressyrsadel kan jag öht inte sitta i utan att min kropp går sönder, men en "relativt platt" dressyrsadel passar mig utmärkt att rida dressyr i. Ett fåtal modeller skulle vara lagom för mig att rida ut i, men då ska den ju också passa i övriga detaljer, för både ryttare och häst? Det är svårt nog som det är att hitta tex en 16-16,5" med extra korta kåpor, smalt över kramporna och rätt brett vid sittbenen, med vid bom och plats för en hög och väldigt lång manke, om man inte både har tur med tillverkare som har alla de alternativen i samma sadel och någon annan dessutom har beställt en sådan och har den till salu? (För att beställa helt ny har aldrig varit inom räckhåll.)

Lättare att då hitta en hyfsat trevlig sadel att rida dressyr i, och sen rida ut i den hyperplatta hoppsadeln (som det finns betydligt större utbud av). Islandssadlar verkar vara en lite annan grej, där har jag sett ett par som kanske hade kunnat funka. Men då har de sällan plats för den typen av manke.

 

[tuaphua]

Allmän fundering kring det här med höga bakvalv som nämns här och där.. Finns ju gott om dressyrsadlar som har ”små” bakvalv? Ingen av mina senaste dressyrsadlar har högt bakvalv. Har en Antares nu och förra var en equipe. Klart att det finns en del dressyrsadlar där man sitter lite mer låst, men också väldigt många som inte låser fast en alls.

Jag har en gammal Amerigo CC, byggd på flatback bom. Den är väldigt öppen. Finns ju fler såna, även om de inte är så trendiga nu.
Min förra, en Equipe, hade hyfsat lågt bakvalv. Men inte som min älskade gamle Amerigo CC.
Sen är det ju ändå inte samma som att stå i hoppsadel givetvis. Men jag brukar inte ha problem med att toucha bakvalvet om inget extremt händer.

 

[Bison]

Ironin att jag som förespråkar hoppsadel för att jag sitter så mycket säkrare i den ramlade av på terrängbanan i helgen
Min häst skyggade för funktionärerna, såg hindret för sent och stannade, jag stannade inte

 

[SiZo]

Jag kommer med ett helt annat förslag här. Distanssadel! För mig är det givet att jag rider i den när jag rider ut, vilket jag gärna gör rätt ofta. Man sitter SKÖNT. Vintertid är det ofta den enda jag rider i också, eftersom den har stigbyglar i plast, så då kan jag fortsätta rida i sommarskorna.

 

[Roheryn]

Jag kommer med ett helt annat förslag här. Distanssadel! För mig är det givet att jag rider i den när jag rider ut, vilket jag gärna gör rätt ofta. Man sitter SKÖNT. Vintertid är det ofta den enda jag rider i också, eftersom den har stigbyglar i plast, så då kan jag fortsätta rida i sommarskorna.

Jag inser att jag inte ens vet hur en distanssadel ser ut!

 

[Roheryn]

Islandssadlar verkar vara en lite annan grej, där har jag sett ett par som kanske hade kunnat funka. Men då har de sällan plats för den typen av manke.

De flesta moderna islandssadlar är ju lite som "dressyrsadel light" och har sällan så väldigt högt bakvalv. De är betydligt flatare i sätet även om det finns stor variation - och en del islandsryttare rider i dressyrsadel. Fler och fler islandssadlar har också plats för en ordentlig manke - eftersom aveln går mot att hästarna blir byggda mer i uppförsbacke med "riktig" manke.

De gamla islandssadlarna är ju dock något HELT annat - flata långa sadlar med förlängda bossor, ribbat säte, öglor för packning och inte tillstymmelse till knästöd. Helt igenom hemska! Och jag kan inte tänka mig annat än att hästarna också tyckte de var hemska

 

[SiZo]

Jag inser att jag inte ens vet hur en distanssadel ser ut!

Det finns sjukt många olika modeller, och egentligen ingen standardmodell, mer än att de ska vara extra bekväma. Just min är bomlös, men det finns en hel uppsjö av varianter.

Men just min ser ut som ett ungefär på bilden, och så har jag fårskinn på sitsen och längs med hela sidorna. Man sitter sjukt mjukt och bra, om än väldigt brett. En del bygger upp sitsen så att man hamnar smalare, jag själv har inte provat.

Det är inte världens bästa sadel att dressyra i såklart. Men man sitter bekvämt, säkert, varmt på vintern och den är superb att rida in hästar med eftersom den har passat på samtliga hästar jag någonsin lagt den på. Ingen har någonsin fått ont i ryggen, inte ens efter 10 mil.

Min är ytterligare lite moddad, så att den har stroppar, så att jag kan ha en dressyrgjord istället (lättare att hitta vettiga varianter där jag bor åtminstone).

 

[JohannaB]

Allmän fundering kring det här med höga bakvalv som nämns här och där.. Finns ju gott om dressyrsadlar som har ”små” bakvalv? Ingen av mina senaste dressyrsadlar har högt bakvalv. Har en Antares nu och förra var en equipe. Klart att det finns en del dressyrsadlar där man sitter lite mer låst, men också väldigt många som inte låser fast en alls.

Jag tror också det är ett feltänk, många dressyrsadlar har inte så höga bakvalv (och det är rätt rimligt, även om det kan se skönt ut så sitter ju ingen med stöd från bakvalvet ovanför sina sittben liksom, det är inget ryggstöd ) men jag tror att de långa lädren (som det blir pga raka kåpor) gör att man inte kommer upp så högt ut sadeln och därför får sadeln i rumpan när man hoppar eller hästen bockar.

Och jag fortsätter hävda att åtminstone jag, som är lång, har väldigt svårt ha nog korta läder i en dressyrsadel för att kunna stå i en bra fältsits. Lätt sits och rida lätt, absolut, men ska man bocka omkring på en busig häst eller hoppa så vill jag ha framskurna kåpor och åtta hål kortare läder än när jag rider dressyr

 

[MiniLi]

Ironin att jag som förespråkar hoppsadel för att jag sitter så mycket säkrare i den ramlade av på terrängbanan i helgen
Min häst skyggade för funktionärerna, såg hindret för sent och stannade, jag stannade inte

Tar det som ett bevis för att jag har rätt i fråga