Särbo - praktiska funderingar

monster1

Trådstartare
Särbo, hur gör man? Jag hade tanken att jag skulle vara särbo i mitt liv efter den förra relationen. Men nu är jag alltså sambo igen. Anledningen till att det blev så var att jag ändå mestadels var i hans (och barnens) bostad så pass mycket att jag fick dåligt samvete för min katt som tillslut fick flytta över till honom och sedan ett år senare flyttade även mitt pick och pack över. Jag gillar ju att sova ihop, jag gillar rutinerna det skapar att leva ihop med andra och jag gillar att ha nära till varandra utan att nödvändigtvis göra saker ihop. Det ultimata hade varit att ha en bostad med flyglar där man har sina egna rum i varsin flygen men sammanstrålar i kök och vardagsrum tex. Det här är inte en motstånds tråd till varför sambotråden utan lite mer av en spinoff på den och en annan tråd jag skapade där jag fick tips om bli särbo.
 
Hur man gör?
Man bor på varsitt håll och ses när det passar.
Du verkar ju trivas med sambolivet, sova ihop, rutiner osv.

Jag vill sova själv, ogillar rutiner och vardag, vill ha min egen lägenhet, mina saker och min ordning. Så för mig blir det en ickefråga.
 
Särbo, hur gör man? Jag hade tanken att jag skulle vara särbo i mitt liv efter den förra relationen. Men nu är jag alltså sambo igen. Anledningen till att det blev så var att jag ändå mestadels var i hans (och barnens) bostad så pass mycket att jag fick dåligt samvete för min katt som tillslut fick flytta över till honom och sedan ett år senare flyttade även mitt pick och pack över. Jag gillar ju att sova ihop, jag gillar rutinerna det skapar att leva ihop med andra och jag gillar att ha nära till varandra utan att nödvändigtvis göra saker ihop. Det ultimata hade varit att ha en bostad med flyglar där man har sina egna rum i varsin flygen men sammanstrålar i kök och vardagsrum tex. Det här är inte en motstånds tråd till varför sambotråden utan lite mer av en spinoff på den och en annan tråd jag skapade där jag fick tips om bli särbo.

Jag tror att det där med olika delar i bostaden skulle passa många. Om man nu gillar att ofta sova ihop och tycker att det ä praktiskt att bo tillsammans (djur osv). Två boenden kostar ju rätt mycket, så tar man samma summa och lägger på ett större boende ihop så kanske man kan få lite helt egna utrymmen? Beroende på vart man vill bo då.
 
Vi hade egna rum och gemensamt sovrum i övrigt, jag jobbade skift och var en del på resande fot och han hade kontorstider så just den biten fungerade väldigt bra.
 
Hur man gör?
Man bor på varsitt håll och ses när det passar.
Du verkar ju trivas med sambolivet, sova ihop, rutiner osv.

Jag vill sova själv, ogillar rutiner och vardag, vill ha min egen lägenhet, mina saker och min ordning. Så för mig blir det en ickefråga.
Ja, det kanske var otydligt. Jag gillar ju att leva ihop med folk så länge jag har någonstans att dra mig undan också när jag behöver det. Så jag kanske inte är en kandidat för särboskap.
 
Det är nog billigare än att vara särbo i alla fall! Sedan får man ju prioritera vad som är viktigast, utrymme kan man ju oftast få men har man inte mer pengar att lägga så kan man ju få kompromissa på skick, läge, andra bekvämligheter osv.
Jag ökade mina reskostnader och minskade mina inkomster vid flytten. Så det åt upp de extra pengarna som skulle blivit över. Min sambo fick dock större möjligheter att renovera huset då jag flyttade in eftersom jag betalar lite i hyra och en del löpande kostnader. Däremot så blev elkostnaderna högre då jag är mer frusen och vill ha det varmare inne.
 
För mig skulle poängen vara mer ensamtid, mindre nötning, färre skärningspunkter, mer respekt. Kommer aldrig någonsin att pröva samboskap igen.
Hur tänker du att det ger mer respekt och färre skärningspunkter? Är det för att man bibehåller mer av ett dateingförhållande. Man har aktiviteter ihop men "lever" inte ihop?
 
Är poängen med särboskap att träffas mer sällan?

Det beror väl på vem man frågar och hur man lever.
När jag varit sambo har vi haft våra egna liv, jobbat om varandra och inte träffats särskilt ofta.

Poängen för mig är att jag vill ha mitt eget. Inte ha någon som stökar ner när jag inte är hemma, inte anpassa mig efter någon, bestämma själv, inte behöva ta hänsyn osv osv.
 
Är poängen med särboskap att träffas mer sällan?
För mig är poängen med särboskap frihet, självbestämande, möjlighet att 'slänga ut' den andra personen (i praktiken säga att jag vill vara ensam nu), att det bara är min skit i lägenheten (jag är extremt tålig för mitt eget stök men andras stök där jag ska bo klarar jag inte av), det finns inget behov av kompromisser i inredning eller annat osv. Samtidigt har jag en särbo som kommer och lagar mat till mig när jag ligger nedbäddad sjuk i soffan och alla de där positiva sakerna som jag vill ha.
 
Är poängen med särboskap att träffas mer sällan?
Poängen är att umgås när man VILL umgås. Och en annan poäng är att man i lägre grad behöver enas om hur och av vem hushållssysslor ska skötas. Och sen tycker jag att det finns en massa poänger i att kunna komma och gå som man vill, och även dra hem folk som man vill utan att behöva ta hänsyn till att den andra tex behöver sova pga jobbet.
 
Jag tycker att det är skönt att slippa ta hänsyn. Att jag kan bjuda över folk på middag när som helst, att väninnans barn kan komma och riva halva stället, eller att samma väninna kommer utan barn vid midnatt för att dela en flaska vin och prata om livets mening. Jag tycker om när det är mycket folk som kommer och går och bryr mig inte så mycket om det blir lite stökigt.

Min partner har istället ett stort behov av ensamtid. Han vill vara helt själv stundtals och är en ganska ordentlig människa. Var sak på sin plats. Han tänker och planerar mycket, och behöver ro att göra det.

När vi träffas så känns det speciellt, det blir verkligen kvalitetstid. Sedan kan det handla om att spendera en hel dag i sängen, eller gå på tillställningar eller vad det nu är. Men vi ägnar oss åt varandra, och har både lust och ork att göra det. Undantaget är när vi träffas när barnet är med, då blir det mer vardag. Men jag tror att der behövs lite av den varan också i ett särboskap.
 
Ja, det kanske var otydligt. Jag gillar ju att leva ihop med folk så länge jag har någonstans att dra mig undan också när jag behöver det. Så jag kanske inte är en kandidat för särboskap.
Du låter lite som jag och min partner. Vi gillar båda att ha egen tid på kvällarna. Jag ligger gärna i sängen eller sitter i soffan den tiden och han är gärna vid sin dator. Lösningen är att han har ett rum där han har dator och yta till vad han vill göra och jag nöjer mig med vårt sovrum/vardagsrum/allrum beroende på vilken soffa jag vill sitta i eller om jag vill vara i sängen. Det fungerar bra för oss just nu tycker jag.
 
Hur tänker du att det ger mer respekt och färre skärningspunkter? Är det för att man bibehåller mer av ett dateingförhållande. Man har aktiviteter ihop men "lever" inte ihop?
Jag tänker nog att man får färre möjligheter att irritera sig den på andres vanor och tjata om dem. Det är svårare att gnälla på skidbacken på osten om det är hemma hos den andre = mindre gnäll, mer respekt.
 

Liknande trådar

Äldre För att inte deraila tråden om otrohet, där frågan om boende kom upp, skapar jag en ny tråd. Citerade ett gäng inlägg från tråden...
2
Svar
29
· Visningar
2 176
Senast: vallhund
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp