Bukefalos 28 år!

Saker jag inte orkar med valet

Något som har stört mig en aning är vinkeln på flera av de politiska reklamfilmerna, oavsett färg. Stefan Löfven förklarar sin politiska vision för någon i ett gatukök som bara undrar vad han vill beställa, Ulf Kristersson prackar sina politiska idéer på en till synes ointresserad man som vattnar trädgården osv, även mindre kända politiker har använt samma koncept med en engagerad politiker som predikar inför en smått oengagerad eller ofrivillig publik. Det känns som en lite tråkig och trött vinkel, särskilt eftersom jag märkt att just politiskt ointresse/okunskap ofta kännetecknar de som överväger att rösta främlingsfientligt och sexistiskt, den där likgiltigheten skulle kunna bytas ut mot något mer hoppingivande.

Inte samma, men fick mig att tänka på sossarnas automatuppringning (de ringer och spelar upp ett förinspelat meddelande). Ärligt talat, hur kan man vinna väljare på det? :crazy:
 
Jag har ju inte samlat dina inlägg med mina egna analyser av dem bilagda i min dator, så jag kan nog inte ge något särskilt precist svar.

Men det är väl då sådant som att om du nu inte delar sd:s rasism, ändå överser så pass med den att du gärna försvarar sd. För många av oss andra, mer medvetet antirasistiskt inriktade personer, så är just rasism och främlingsfientlighet helt omöjligt att överse med. Vad fan spelar det för roll om sd råkar tycka som jag om var en viss simhall ska byggas, om sd vill finansiera det genom att göra det svårare att få asyl i Sverige? DEN simhallen vill jag inte ha.

Men jag har liksom ingenstans försvarat SD. Varför skulle jag göra det? Vad finns det att försvara? Visa gärna exempel på var jag "försvarar" dem för jag kan inte hitta något sådant själv.

Det där är ju dessutom ett jättekonstigt sätt att resonera på. Du menar att alla förslag är dåliga bara för att de kommer från SD och deras finansiering av de olika förslagen strider mot din värdegrund? Bara på grund av det är det dåligt? Om nu t ex S senare skulle komma med exakt samma förslag - är det fortfarande dåligt då eller är det helt plötsligt ett bra förslag?
Du vill alltså ha en simhall men eftersom SD också tycker det låter som en bra idé så vill du inte längre ha den simhallen. :confused: Hoppas isf att SD tycker alla vänsterns skattehöjarförslag är bra för då lär väl V snabbt som attan dra tillbaka dem :cool::laugh:;)

Jag tänkte först att klippet nedan var lite skämtsamt men det är alltså så här vänstern resonerar. *skakar på huvudet*.

 
Det där är ju dessutom ett jättekonstigt sätt att resonera på. Du menar att alla förslag är dåliga bara för att de kommer från SD och deras finansiering av de olika förslagen strider mot din värdegrund? Bara på grund av det är det dåligt? Om nu t ex S senare skulle komma med exakt samma förslag - är det fortfarande dåligt då eller är det helt plötsligt ett bra förslag?
Du vill alltså ha en simhall men eftersom SD också tycker det låter som en bra idé så vill du inte längre ha den simhallen. :confused: Hoppas isf att SD tycker alla vänsterns skattehöjarförslag är bra för då lär väl V snabbt som attan dra tillbaka dem :cool::laugh:;)

Men nu tror jag att du låtsas inte förstå. Om S ville finansiera en ny simhall med minskad asylinvandring så skulle @Petruska sannolikt inte vilja ha den heller.

Jag förstår om folk tar dig som SD-sympatisör. En sak som pekar mot det är att du i alla uttryckt dig rätt hatiskt, inte kritiskt utan hatiskt, mot allt till vänster om mitten. Och du hör till dem som alltid kommer dragande med Stalin och kommunismen när SD kritiseras.
 
Men jag har liksom ingenstans försvarat SD. Varför skulle jag göra det? Vad finns det att försvara? Visa gärna exempel på var jag "försvarar" dem för jag kan inte hitta något sådant själv.

Det där är ju dessutom ett jättekonstigt sätt att resonera på. Du menar att alla förslag är dåliga bara för att de kommer från SD och deras finansiering av de olika förslagen strider mot din värdegrund? Bara på grund av det är det dåligt? Om nu t ex S senare skulle komma med exakt samma förslag - är det fortfarande dåligt då eller är det helt plötsligt ett bra förslag?
Du vill alltså ha en simhall men eftersom SD också tycker det låter som en bra idé så vill du inte längre ha den simhallen. :confused: Hoppas isf att SD tycker alla vänsterns skattehöjarförslag är bra för då lär väl V snabbt som attan dra tillbaka dem :cool::laugh:;)

Jag tänkte först att klippet nedan var lite skämtsamt men det är alltså så här vänstern resonerar. *skakar på huvudet*.


Självklart vill man inte ha simhallen om den ska finansieras med minskade möjligheter att få asyl. Det är ju liksom den kopplingen som gör att man får avsmak.
 
Jag är jättetrött på ogenomtänkt, uppenbart valfläsk med mycket lite förankring i verkligheten.

Som nu senast S och Magdalena Andersson lovar att man som föräldrar i kärnfamilj, med barn upp till 16 år ska få två veckor/år "ledigt" för att ha tid med barnen på lov, stängningsdagar osv.

Jag gick i taket redan då, eftersom det stod klart att det var en vecka per förälder/år som gällde.
De som är ensamstående föräldrar och inte har hjälp av någon alls att dela vardagspusslet, fritids semesterstängning osv. med, skulle få en vecka/år.
Suck, har de ens tänkt igenom det förslaget? Är det verkligen någon som går på det?

Hör och häpna!
I dag gick Magdalena ut och lovade att hon generöst skulle ge två veckor till ensamstående föräldrar (troligen för att hon har fått många mejl ;) ).
Nåväl. Nu väntar jag spänt på att hon i morgon lovar att det givetvis gäller 1 vecka/år/hemmaboende barn under 16 år? :D

Har man tre barn blir det 6 extra veckor per år?
Vilken arbetsgivare klarar att ta höjd för det? På min arbetsplats har vi svårt att lösa de vanliga semestrarna.

Hemskt valfläsk som aldrig kommer att infrias, men som troligtvis många lägger sin röst på?
 
Jag är jättetrött på ogenomtänkt, uppenbart valfläsk med mycket lite förankring i verkligheten.

Som nu senast S och Magdalena Andersson lovar att man som föräldrar i kärnfamilj, med barn upp till 16 år ska få två veckor/år "ledigt" för att ha tid med barnen på lov, stängningsdagar osv.

Jag gick i taket redan då, eftersom det stod klart att det var en vecka per förälder/år som gällde.
De som är ensamstående föräldrar och inte har hjälp av någon alls att dela vardagspusslet, fritids semesterstängning osv. med, skulle få en vecka/år.
Suck, har de ens tänkt igenom det förslaget? Är det verkligen någon som går på det?

Hör och häpna!
I dag gick Magdalena ut och lovade att hon generöst skulle ge två veckor till ensamstående föräldrar (troligen för att hon har fått många mejl ;) ).
Nåväl. Nu väntar jag spänt på att hon i morgon lovar att det givetvis gäller 1 vecka/år/hemmaboende barn under 16 år? :D

Har man tre barn blir det 6 extra veckor per år?
Vilken arbetsgivare klarar att ta höjd för det? På min arbetsplats har vi svårt att lösa de vanliga semestrarna.

Hemskt valfläsk som aldrig kommer att infrias, men som troligtvis många lägger sin röst på?

Jag håller med.

Och funderar vidare lite på det här med ensamstående föräldrar.
Oftast finns det ju faktiskt två föräldrar för varje barn, även om föräldrarna separerat.
Oftast har man ju gemensam vårdnad även om det är en av föräldrarna som har det huvudsakliga boendet.

Hur hade man tänkt sig att fördela föräldraveckan/veckorna här, då???
Skulle man gå efter folkbokföringsadress?
Och vad händer då med "plast" föräldrar???

Krångligt var ordet, sa Bull.
 
Så less på det här valet, det lilla jag hört så blir inget vettigt sagt. Det som verkligen skulle behöva diskuteras är den bedrövliga vården.
Det spelar ju ingen roll att den är nästan gratis när det nästan omöjligt att få vård, få läkartid tar evigheter om man ens får en. När man väl träffar nån läkare så är de helt utarbetade och ointresserade och vill bara att man ska vara klar så de ska hinna med alla sina patienter för dagen. En läkare på privat VC sa att man inte orkar eller hinner med patienterna då kravet är att man ska ta emot 6 patienter i timmen under arbetspasset, dessutom hinna journalföra, skriva läkarintyg (vilket tydligen är krångligt) osv.

Exempel: ringde till VC (efter kollat med vårdguiden vart jag ska vända mig) då dottern varit vad vi trodde var magsjuk en vecka men jag började bli orolig då hon inte behöll varken vätska eller mat, de vägrade ge oss tid och hänvisade till närakuten. När jag ringer tillbaka och kräver få en tid när jag upptäcker att närakuten inte ens har öppet förrän på kvällen finns det inga läkartider kvar. Får lov att vänta 8 timmar och väl på närakuten blir vi nästan avvisade pga att de anser att det är primärt VC som egentligen ska ta emot oss och att vi ska kontakta dem igen imorgon. Motvilligt tas en sänka efter visst mått av övertalning. Kommer in till blek läkare som säger att han aldrig sett nån stå på benen med så hög sänka och säger till oss att åka in till akuten bums och att han skickar remiss så vi får hjälp på plats. Vi har himla flyt och hinner precis så att hon kan ultraljudas och röntgas för 23 så stänger röntgenavdelningen, hade vi varit 10 minuter senare så hade hon antagligen fått ligga och vänta hela natten eller skickats hem tills röntgen öppnade. Visar sig att hon har brusten blindtarm och det blir operation framåt morgonkvisten, vem vet hur det hade gått om man inte varit så ihärdig.

Exempel: Nära bekant som ramlat ihop i bröstsmärtor hemma men avvaktar ett par timmar, efter tre-fyra timmar så ringer maken 112 då det inte släpper och personen inte kan röra sig. De får meddelandet att ambulans ska komma ut. Blir uppringda efter ett tag och ambulanspersonalen har mycket att göra och undrar om de kan ta sig in till akuten själv. Efter över en timme så lyckas de ta sig in till KS men irrar runt där då de inte hittar akutmottagningen. Efter googling visar det sig att den har tydligen stängts men skyltarna om akutmottagning på stolparna och vid ingången finns kvar. Hon som har bröstsmärtorna har börjat känna sig lite bättre när hon tvingats irra runt och leta efter akuten och lyckas övertala maken att åka hem igen. Lovar att gå och kolla sig hos läkare och lovar att säga till om hon känner sig minsta sämre. Ingen kollar upp hur de gått när de inte dyker upp på nån akutmottagning. Bekantingen känner av bröstsmärta ett par dagar till men säger inget då hon inte vill oroa maken. Har fortfarande inte kollat upp sig hos läkare och när jag ligger på så känner hon att det ingen idé då ingen kommer ta henne på allvar. Hon jobbar själv inom vården och tror att läkaren kommer avskriva henne med att hon är för ung (40ish) och att hon haft panikångest eller varit stressad över nåt. Jag är mest förvånad över att ingen kontaktat dem och kollat hur det gått :confused:.

Exempel: Släkting i 50 års åldern faller ihop på jobbet med bröstsmärtor och domningar i kroppen, ambulans in till akuten men de hittar inget akut under natten. Får remiss till VC för provtagning osv. visar sig att hon har väldigt högt blodtryck (har alltid haft lågt blodtryck innan), läkaren på VC säger att hon ska gå ner i vikt (hon är inom normalvikt) och får tabletter mot blodtrycket och rådet att äta mycket morötter. Släktingen känner sig fortfarande rejält dålig, är hos läkaren på VC ett par ggr till men upplever inte att han är intresserad utan skyller allt på att hon kan gå ner nåt kilo i vikt. Till slut går hon till privat klinik då hon känner sig så orkeslös och hängig, visar sig att hon har väldigt kraftig urinvägsinfektion och får behandling. Hon mår ganska snart bättre och blodtrycket förbättras också. Hon har listat om sig till en annan VC men säger att det egentligen ingen skillnad vart man går för det dåligt bemötande överallt.

Jag vill ha en sjukvård där man faktiskt får vård! Där läkare, sjuksköterskor och uskor kan jobba under såna förhållanden att de kan göra ett bra jobb. Alla jag pratar med inom vården säger samma sak, det för stressigt, man orkar inte, man släcker bränder hela tiden osv osv. Flera säger att de inte kommer orka jobba kvar fram till pension eller ens särskilt många år till. Ska det vara så i Sverige 2018 att man förlorar kompetent personal för att arbetsförhållandena är såna att de till slut helt enkelt inte orkar mer?
 
Men nu tror jag att du låtsas inte förstå. Om S ville finansiera en ny simhall med minskad asylinvandring så skulle @Petruska sannolikt inte vilja ha den heller.

Jag förstår om folk tar dig som SD-sympatisör. En sak som pekar mot det är att du i alla uttryckt dig rätt hatiskt, inte kritiskt utan hatiskt, mot allt till vänster om mitten. Och du hör till dem som alltid kommer dragande med Stalin och kommunismen när SD kritiseras.

Nja, jag är kritisk till vänstern, inte "allt som är vänster om mitten". Vänstern har inte gjort upp med sin historia och många av dem är rent kommunistiskt lagda. Så även många i detta forum. Det står jag för att jag tycker (Stalin har jag nog aldrig nämnt :confused: ). Men måste man vara SD-sympatisör för det? Jag är ledsen men jag får inte ihop den kopplingen.

Sen får du gärna peka ut var jag uttryckt mig hatiskt som du säger eftersom jag själv inte upplever mig vara det och det är inte min mening iaf däremot blir man ju hatiskt bemött på detta forum så fort man kritiserar vänstern eftersom det är sådan övervägande majoritet vänstermänniskor här och dessa är ju som bekant resistenta mot någon form av kritik mot dem.
 
Så less på det här valet, det lilla jag hört så blir inget vettigt sagt. Det som verkligen skulle behöva diskuteras är den bedrövliga vården.
Det spelar ju ingen roll att den är nästan gratis när det nästan omöjligt att få vård, få läkartid tar evigheter om man ens får en. När man väl träffar nån läkare så är de helt utarbetade och ointresserade och vill bara att man ska vara klar så de ska hinna med alla sina patienter för dagen. En läkare på privat VC sa att man inte orkar eller hinner med patienterna då kravet är att man ska ta emot 6 patienter i timmen under arbetspasset, dessutom hinna journalföra, skriva läkarintyg (vilket tydligen är krångligt) osv.

Exempel: ringde till VC (efter kollat med vårdguiden vart jag ska vända mig) då dottern varit vad vi trodde var magsjuk en vecka men jag började bli orolig då hon inte behöll varken vätska eller mat, de vägrade ge oss tid och hänvisade till närakuten. När jag ringer tillbaka och kräver få en tid när jag upptäcker att närakuten inte ens har öppet förrän på kvällen finns det inga läkartider kvar. Får lov att vänta 8 timmar och väl på närakuten blir vi nästan avvisade pga att de anser att det är primärt VC som egentligen ska ta emot oss och att vi ska kontakta dem igen imorgon. Motvilligt tas en sänka efter visst mått av övertalning. Kommer in till blek läkare som säger att han aldrig sett nån stå på benen med så hög sänka och säger till oss att åka in till akuten bums och att han skickar remiss så vi får hjälp på plats. Vi har himla flyt och hinner precis så att hon kan ultraljudas och röntgas för 23 så stänger röntgenavdelningen, hade vi varit 10 minuter senare så hade hon antagligen fått ligga och vänta hela natten eller skickats hem tills röntgen öppnade. Visar sig att hon har brusten blindtarm och det blir operation framåt morgonkvisten, vem vet hur det hade gått om man inte varit så ihärdig.

Exempel: Nära bekant som ramlat ihop i bröstsmärtor hemma men avvaktar ett par timmar, efter tre-fyra timmar så ringer maken 112 då det inte släpper och personen inte kan röra sig. De får meddelandet att ambulans ska komma ut. Blir uppringda efter ett tag och ambulanspersonalen har mycket att göra och undrar om de kan ta sig in till akuten själv. Efter över en timme så lyckas de ta sig in till KS men irrar runt där då de inte hittar akutmottagningen. Efter googling visar det sig att den har tydligen stängts men skyltarna om akutmottagning på stolparna och vid ingången finns kvar. Hon som har bröstsmärtorna har börjat känna sig lite bättre när hon tvingats irra runt och leta efter akuten och lyckas övertala maken att åka hem igen. Lovar att gå och kolla sig hos läkare och lovar att säga till om hon känner sig minsta sämre. Ingen kollar upp hur de gått när de inte dyker upp på nån akutmottagning. Bekantingen känner av bröstsmärta ett par dagar till men säger inget då hon inte vill oroa maken. Har fortfarande inte kollat upp sig hos läkare och när jag ligger på så känner hon att det ingen idé då ingen kommer ta henne på allvar. Hon jobbar själv inom vården och tror att läkaren kommer avskriva henne med att hon är för ung (40ish) och att hon haft panikångest eller varit stressad över nåt. Jag är mest förvånad över att ingen kontaktat dem och kollat hur det gått :confused:.

Exempel: Släkting i 50 års åldern faller ihop på jobbet med bröstsmärtor och domningar i kroppen, ambulans in till akuten men de hittar inget akut under natten. Får remiss till VC för provtagning osv. visar sig att hon har väldigt högt blodtryck (har alltid haft lågt blodtryck innan), läkaren på VC säger att hon ska gå ner i vikt (hon är inom normalvikt) och får tabletter mot blodtrycket och rådet att äta mycket morötter. Släktingen känner sig fortfarande rejält dålig, är hos läkaren på VC ett par ggr till men upplever inte att han är intresserad utan skyller allt på att hon kan gå ner nåt kilo i vikt. Till slut går hon till privat klinik då hon känner sig så orkeslös och hängig, visar sig att hon har väldigt kraftig urinvägsinfektion och får behandling. Hon mår ganska snart bättre och blodtrycket förbättras också. Hon har listat om sig till en annan VC men säger att det egentligen ingen skillnad vart man går för det dåligt bemötande överallt.

Jag vill ha en sjukvård där man faktiskt får vård! Där läkare, sjuksköterskor och uskor kan jobba under såna förhållanden att de kan göra ett bra jobb. Alla jag pratar med inom vården säger samma sak, det för stressigt, man orkar inte, man släcker bränder hela tiden osv osv. Flera säger att de inte kommer orka jobba kvar fram till pension eller ens särskilt många år till. Ska det vara så i Sverige 2018 att man förlorar kompetent personal för att arbetsförhållandena är såna att de till slut helt enkelt inte orkar mer?
:eek::cry:
Därför röstade jag igår på S till landstinget, jag hoppas på att det ska kunna förbättra några saker inom vården. Fåfängt hopp kanske men bättre än inget.
 
Men jag har liksom ingenstans försvarat SD. Varför skulle jag göra det? Vad finns det att försvara? Visa gärna exempel på var jag "försvarar" dem för jag kan inte hitta något sådant själv.

Det där är ju dessutom ett jättekonstigt sätt att resonera på. Du menar att alla förslag är dåliga bara för att de kommer från SD och deras finansiering av de olika förslagen strider mot din värdegrund? Bara på grund av det är det dåligt? Om nu t ex S senare skulle komma med exakt samma förslag - är det fortfarande dåligt då eller är det helt plötsligt ett bra förslag?
Du vill alltså ha en simhall men eftersom SD också tycker det låter som en bra idé så vill du inte längre ha den simhallen. :confused: Hoppas isf att SD tycker alla vänsterns skattehöjarförslag är bra för då lär väl V snabbt som attan dra tillbaka dem :cool::laugh:;)

Jag tänkte först att klippet nedan var lite skämtsamt men det är alltså så här vänstern resonerar. *skakar på huvudet*.

Nåväl, jag har alltså fått intrycket att du försvarar sd. För min del är det inte jätteintressant varför, och jag har inga planer på att leta upp citat från dig för att visa hur jag kunnat få det intrycket.

Hursom, det här är ju en tråd om vad vi är trötta på när det gäller valet.

Själv orkar jag fan inte tjata om sd mer!
 
Nåväl, jag har alltså fått intrycket att du försvarar sd. För min del är det inte jätteintressant varför, och jag har inga planer på att leta upp citat från dig för att visa hur jag kunnat få det intrycket.

Okej, ja, mitt intryck är ju att du försvarar V och dess mörka historia in absurdum och det som jag märkt med V anhängarna här är litegrann tänket att "är du inte med oss så är du mot oss" d.v.s. har du problem med V så måste du vara SD. Det tänket måste ni nog släppa för att det ska bli någon seriositet i det hela. Man måste kunna kritisera vänstern utan att för den skull bli bemött med faktaresistens och bli påklistrad en massa epitet.

Själv har jag alltid sagt att jag tycker SD och V är precis lika illa (båda sidors anhängare är lika faktaresistenta, på sina egna planhalvor) och mer makt till vilken som av dem gör mig kallsvettig (vilket gör det smått obegripligt att man då drar slutsatsen att jag är SD men det är väl enligt logiken ovan man gör det).
Mitt problem med er vänsteranhängare är f.ö att ni inte sopar rent framför er egen dörr innan ni kritiserar andra.

Hursom, det här är ju en tråd om vad vi är trötta på när det gäller valet.

Själv orkar jag fan inte tjata om sd mer!

Där är vi överens så vi sätter punkt här. :up:
 
Jag har inte sett någon hänvisa till minskad asylinvandring som finansiering av reformer. Utom SD.

Okej, då är jag med på vad du menar. Nej, det är ju inte så smakligt förstås men man bör väl kunna tycka att ett förslag är bra trots att finansiering inte är det. Då kan man ju kritisera själva den delen. Att kasta ut barnet med badvattnet känns mest korkat.
 
Inte samma, men fick mig att tänka på sossarnas automatuppringning (de ringer och spelar upp ett förinspelat meddelande). Ärligt talat, hur kan man vinna väljare på det? :crazy:
Hjälp! det fick jag med :eek: först trodde jag det var en galning, inte så attraktivt.
 
Så less på det här valet, det lilla jag hört så blir inget vettigt sagt. Det som verkligen skulle behöva diskuteras är den bedrövliga vården.
Det spelar ju ingen roll att den är nästan gratis när det nästan omöjligt att få vård, få läkartid tar evigheter om man ens får en. När man väl träffar nån läkare så är de helt utarbetade och ointresserade och vill bara att man ska vara klar så de ska hinna med alla sina patienter för dagen. En läkare på privat VC sa att man inte orkar eller hinner med patienterna då kravet är att man ska ta emot 6 patienter i timmen under arbetspasset, dessutom hinna journalföra, skriva läkarintyg (vilket tydligen är krångligt) osv.

Exempel: ringde till VC (efter kollat med vårdguiden vart jag ska vända mig) då dottern varit vad vi trodde var magsjuk en vecka men jag började bli orolig då hon inte behöll varken vätska eller mat, de vägrade ge oss tid och hänvisade till närakuten. När jag ringer tillbaka och kräver få en tid när jag upptäcker att närakuten inte ens har öppet förrän på kvällen finns det inga läkartider kvar. Får lov att vänta 8 timmar och väl på närakuten blir vi nästan avvisade pga att de anser att det är primärt VC som egentligen ska ta emot oss och att vi ska kontakta dem igen imorgon. Motvilligt tas en sänka efter visst mått av övertalning. Kommer in till blek läkare som säger att han aldrig sett nån stå på benen med så hög sänka och säger till oss att åka in till akuten bums och att han skickar remiss så vi får hjälp på plats. Vi har himla flyt och hinner precis så att hon kan ultraljudas och röntgas för 23 så stänger röntgenavdelningen, hade vi varit 10 minuter senare så hade hon antagligen fått ligga och vänta hela natten eller skickats hem tills röntgen öppnade. Visar sig att hon har brusten blindtarm och det blir operation framåt morgonkvisten, vem vet hur det hade gått om man inte varit så ihärdig.

Exempel: Nära bekant som ramlat ihop i bröstsmärtor hemma men avvaktar ett par timmar, efter tre-fyra timmar så ringer maken 112 då det inte släpper och personen inte kan röra sig. De får meddelandet att ambulans ska komma ut. Blir uppringda efter ett tag och ambulanspersonalen har mycket att göra och undrar om de kan ta sig in till akuten själv. Efter över en timme så lyckas de ta sig in till KS men irrar runt där då de inte hittar akutmottagningen. Efter googling visar det sig att den har tydligen stängts men skyltarna om akutmottagning på stolparna och vid ingången finns kvar. Hon som har bröstsmärtorna har börjat känna sig lite bättre när hon tvingats irra runt och leta efter akuten och lyckas övertala maken att åka hem igen. Lovar att gå och kolla sig hos läkare och lovar att säga till om hon känner sig minsta sämre. Ingen kollar upp hur de gått när de inte dyker upp på nån akutmottagning. Bekantingen känner av bröstsmärta ett par dagar till men säger inget då hon inte vill oroa maken. Har fortfarande inte kollat upp sig hos läkare och när jag ligger på så känner hon att det ingen idé då ingen kommer ta henne på allvar. Hon jobbar själv inom vården och tror att läkaren kommer avskriva henne med att hon är för ung (40ish) och att hon haft panikångest eller varit stressad över nåt. Jag är mest förvånad över att ingen kontaktat dem och kollat hur det gått :confused:.

Exempel: Släkting i 50 års åldern faller ihop på jobbet med bröstsmärtor och domningar i kroppen, ambulans in till akuten men de hittar inget akut under natten. Får remiss till VC för provtagning osv. visar sig att hon har väldigt högt blodtryck (har alltid haft lågt blodtryck innan), läkaren på VC säger att hon ska gå ner i vikt (hon är inom normalvikt) och får tabletter mot blodtrycket och rådet att äta mycket morötter. Släktingen känner sig fortfarande rejält dålig, är hos läkaren på VC ett par ggr till men upplever inte att han är intresserad utan skyller allt på att hon kan gå ner nåt kilo i vikt. Till slut går hon till privat klinik då hon känner sig så orkeslös och hängig, visar sig att hon har väldigt kraftig urinvägsinfektion och får behandling. Hon mår ganska snart bättre och blodtrycket förbättras också. Hon har listat om sig till en annan VC men säger att det egentligen ingen skillnad vart man går för det dåligt bemötande överallt.

Jag vill ha en sjukvård där man faktiskt får vård! Där läkare, sjuksköterskor och uskor kan jobba under såna förhållanden att de kan göra ett bra jobb. Alla jag pratar med inom vården säger samma sak, det för stressigt, man orkar inte, man släcker bränder hela tiden osv osv. Flera säger att de inte kommer orka jobba kvar fram till pension eller ens särskilt många år till. Ska det vara så i Sverige 2018 att man förlorar kompetent personal för att arbetsförhållandena är såna att de till slut helt enkelt inte orkar mer?
(Inte för att det har med tråden att göra, men min familj har varsin remiss liggande till sjukvården, en är fem år gammal, en är två år gammal och en är ett år gammal (de två sista från tandläkare, en om tandreglering för barnet) men man vet ju att de aldrig kommer höra av sig. Så en har vi gått till privatläkare om för länge sedan (men man är ju nyfiken på om de kommer höra av sig om tio år eller så) och tandläkarremisserna bryr jag mig bara inte om (tandställningar är ändå inte så himla kul). Visste redan när vi fick dem att de sannolikt slänger dem i papperskorgen efter ett år om man inte tjatar.)
 
Jag orkar inte ha ångest inför valresultatet... Även om det blir åt helvete (ur min synvinkel då såklart) så vill jag att det ska vara över så man VET och slipper vara orolig. Snart så!
Har försökt hålla mig ifrån valet så mycket jag kan (förutom att jag självklart röstat då) men senaste dagarna har det varit omöjligt.
 
Har man tre barn blir det 6 extra veckor per år?
En vecka per vårdnadshavare, per år - inte per barn. Ensam vårdnadshavare = två veckor.

Eftersom det här är tråden för det en inte orkar med, kan jag erkänna att jag finner det smått fantastiskt hur svårt det verkar vara att ta reda på fakta. Internet är så långt bort.

https://www.socialdemokraterna.se/var-politik/a-till-o/familjevecka/

"Till saken hör att förslaget inte är nytt. Förslag om extra lediga dagar för barnfamiljer fanns med i den utredning av föräldraförsäkringen som presenterades för snart ett år sen. Men när den utredningen blev nyheter i medierna fanns knappt något intresse alls för att diskutera något annat än den rubrikvänliga extra ”pappamånaden”. Förslaget är alltså alls inte plockat ur luften, eller från en spinndoktors analys av väljaroptimering, utan rejält analyserat. "

https://www.etc.se/opinion/antligen-kom-ett-riktigt-socialdemokratiskt-forslag
 
Okej, då är jag med på vad du menar. Nej, det är ju inte så smakligt förstås men man bör väl kunna tycka att ett förslag är bra trots att finansiering inte är det. Då kan man ju kritisera själva den delen. Att kasta ut barnet med badvattnet känns mest korkat.
Som sagt. En del överser med rasism. Andra överser inte med rasism.

Rasism är inte badvatten. Rasism ifrågasätter idén om människors lika värde.
 
Som sagt. En del överser med rasism. Andra överser inte med rasism.

Rasism är inte badvatten. Rasism ifrågasätter idén om människors lika värde.

Vad har simhallen i sig att göra med rasism?

Tycker man att rasism är den i särklass viktigaste frågan i dagens Sverige - som f ö är ett av världens minst rasistiska och mest toleranta länder - dessutom till den gräns att man kallar allt oliktänkande för rasism och därför har urvattnat ordet så pass att få längre bryr sig. Då förstår jag varför man kallar det för att andra "överser med rasism". Det tyder dock mest på att man inte har några egna argument kvar och man är inte kapabel till att vidga vyn från sitt vänstertunnelseende.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • WE-tråden
  • Ridskoleryttare
  • Tungband

Omröstningar

  • Stänger du toalettlocket?
Tillbaka
Upp