Sv: senskada?
bara undrar hur de där med hur senor ska läka o så..fattar nog inte.
En frisk sena kan jämföras ungefär med ett resårband. Det finns elastiska fiber i den, som tål att 'stretchas' till en viss gräns. Men likt gummibandet, så om det översträcks så kommer en del av fibrena att gå av (eller hela, men vanligast är att vissa brister).
När (om) senan läker, så blir det ärrvävnad istället för de trasiga elastiska fibrena. De läker alltså inte ihop lika elastiskt. Dock så medan ärrvävnaden bildas så beroende på hur hästen belastas under läkningen, kan fibrena bli mer eller mindre hållbara (töjbara kan vi säga så är det enklare att förstå).
Om du tänker dig gummisnodden igen, och att de trasiga elastiska trådarna med hjälp av ärrvävnad växer ihop, så om gummibandet bara är slappt, så när det växer ihop då så blir ärrvävnaden 'lagom lång' för en slak gummisnodd. Om du sen när det växt klart sträcker gummisnodden brister ärrvävnaden.
Däremot om du under läkningen sträcker gummibandet lite försiktigt medan det läker, och utökar sträckandet kontrollerat, så kommer ärrvävnaden bli 'längre' och anpassa sig för att fungera både när gummibandet är slappt och lite mer sträckt (eller helt sträckt, beror på hur mycket som var trasigt).
Jag har i förklaringen ovan hoppat över en massa, men för att ge en bild av det där med belastning under läkning och hur det hänger ihop med belastning i framtiden.
Det som är VIKTIGT när det läker är att man inte plötsligt sliter tag i gummibandet och plötsligt drar ut det helt med ett ryck, då går 'hela skiten' sönder igen och det är lika trasigt som när man började. Därför är A och O vid senskador att hästen t ex INTE står på två ben i en hage, eller bockar/brallar/busar innan senan tål det. Det tar lååång tid i normalfallet. Utan att hästen hålls lugn (boxvila initialt, sen brukar det bli utebox och sjukhage osv). Men vad som är lika viktigt är att man får den kontrollerade belastningen. Dvs skritt, gärna precis som du fick höra på hårt, bra underlag (asfalt är utmärkt). Att underlaget ska vara hårt är för att tungt/för mjukt underlag, eller halt underlag så hästen kan slinta, kan ge en för stor sträckning (översträckning) av senan. Att hästen slinter och sträcker iväg det skadade benet kan räcka om det är tidigt i konvalescensen, då går skadan upp.
Sen så stämmer man av med ultraljud, och ökar sakta på belastningen. Jag fick öka på med 5 min skritt/vecka i början (startare med 10 min), och sen när vi var uppe i 90 minuter skritt fick jag börja med några korta travsteg etc. Man checkar hela tiden med ultraljud för att se så att det inte blev för mycket träning.
Om allt går vägen, så efter konvalescensen (som tenderar att vara minst 6 månader, och senan har sämre hållfasthet långt efter dte med) så har man en sena som läkt under succesiv belastning (= töjning av senan) så att den läkta senan har ärrvävnad som är tillräckligt 'lång' för att inte brista igen när hästen galopperar, hoppar, busar etc. (Alla når inte det stadiet, för stora skador så det blir för mycket ärrvävnad t ex).
Dock får man aldrig samma hållfasthet i en tidigare skadad men läkt sena som en vanlig. Därför senskadade galopphästar ofta sälja direkt, dvs man försöker oftast (undantag finns) inte rehabilitera tillbaka dem till galoppen, för oddsen att senan ska klara den påfrestningen är så liten: Däremot kan de ofta klara ridhästliv t ex, som ju är en lägre belastning.
hur senan ska läka och hur den kommer hålla efteråt måste väl bero mycket på hur skadan kom till..är de förslitning så kanske de är viktigare att man belastar den under konvalicenten för att se vad den kan hålla för o så..
Nej, det spelar faktiskt ingen roll, själva senstrukturen är ju densamma. Däremot är prognosen sämre på förslitningsskador/uttröttningsskador än mer akuta, traumatiska, generellt sett. Men konvalescens och läkning sker enligt samma modell, för senstrukturen är ju som den är.
för min vet. sa att de inte va så viktigt med just belastning för min häst utan de va viktigt att han gick på hårt underlag 1 timma per dag..
dom mena att så som han betedde sej i hagen är belastning nog för min häst med tanke på att han stog mer på två ben än alla fyra..och min vikt hade ingen betydelse för läkningen mena dom.
Skritt på hårt underlag 1 timma per dag ÄR belastning =) Missta inte belastning med att ha ryttare. Belastningen är inte för hästryggen, utan att senan ska belastas genom att den används. T ex genom kontrollerad skritt i början. Tänk dig belastning som läka under kontrollerad rörelse istället om det blir lättare.
Att spunka runt i hagen och stå på två ben är INTE bra alls innan senan är helt läkt, det är sånt som kan slå upp det. Min herre fick därför stå på box mycket längre tid än han hade behövt om han kunnat hålla sig lugn i sjukhage. Men han sprattlade där och det får de INTE, så han fick stå kvar på box och vi utökade promenaderna (dvs kontrollerad rörelse) istället.
när min häst fick sin skada va ju inte de förslitning, de va från nån vrickning i hagen antagligen, och han galoppera och lekte och stegra o hoppa runt i hagen under hela konvalecenten och han har alltså inte ett enda tecken på att de vart en skada där nu..syns ingenting på UL o den är jättefin senan och jag har börjat trava igång han lite sakta nu.
Då ska du vara väldigt, väldigt glad att du hade sån tur. För tur hade du. (Ingen kritik, jag skulle ha min valack på box iaf 9 månader, men efter 3 eller om det var 4 släppte jag ut honom, han mådde apa mentalt på box. Och jag var FULLT medveten om att jag spelade rysk roulette, att busa i stor hage kunde slå upp hela alltet och ge honom en enkelbiljett till himlen. Senan klarade det, och den håller iaf för hagbus nu med (14 månader senare), återstår att se om den håller för ridning med. Men han var T-märkt förtidspensionär redan innan skadan, och där satte jag hans mentala välmående där och då högre än framtidsprognosen. Hade det varit 'en frisk ridhäst' hade jag ALDRIG chansat på det viset med den senskadan, utan han hade fått vara deppig på box och jag hade gjort vad jag kunnat för att muntra upp. För det hade inte varit värt den extremt stora risk det är att släppa ut dem om de busar.
Sen spelar typen av skada in till viss del, men är det böjsenor är det alltid allvarligt och alltid strikt konvalescens.
kan de alltså endå vara så att han inte håller för dressyren? trots att de inte är nåt tecken alls kvar på senan?
Ja, tyvärr, det beror på hur hållfast ärrvävnaden är.
Det är skillnad på 'ett skugg här och ett där' och det de gör i hagen, mot den belastning som ett dressyrprogram i form är t ex.
Så den kan hålla för det, eller inte. Prognosen är ju bättre iom att det inte syns något alls av skadan. Men säker kan man inte vara förrän man provat. (Min herres skada syns ju heller inte ett spår av, och han håller utan problem för hagröj. Men om han håller för ridning och på vilken nivå vet jag inte förrän jag provat. Nu 'behöver' han ju bara hålla för promenadridning, så jag är inte så oroad)
Hoppas du blev klokare, annars fråga mer =)