Bukefalos 28 år!

Shit Pomfritt...jag har cancer...

Fy vilken pärs du haft, vilken otur med alla komplikationer. Hoppas du får läka ihop nu både fysiskt och psykiskt och att du slipper recidiv.
 
legat 10 dagar på sjukhus nu. Vanlig titthålsoperation där dom föser undan äggstockarna för att avslägsna livmodern.

vaknar upp med den smärtan!!!
Har aldrig haft så ont som den senaste veckan. Och så blod i urinet och till sist tar dom bort dränet. Kan inte kissa. dränerar urinröret. Men en STOOR slang så att levrat blod åker med. Spolar och grejar inget händer. fick byta dränage xxx antal ggr tills det flöt.
Under tiden hade jag så ont i njurar att jag skakade. 40 graders feber, spyr 3 dagar, dräneringen börjar läcka.

Då ÄNTLIGEN skickas jag till skiktröntgen igen. 5 h senare ligge rjag på akut operationen.

Under operationen hade

1. tarmarna lyckats klämma sig emellan äggstockarna och trassla in sig!!!
2. blivit läckage på urinblåsan så det hade läckt till om det var buk lr njurar?

När jag vaknade efetr operation nr 2 var första ggn på 8 (!!!) dagar som jag inte hade ont.

Fick epideralsmärtlindring som jag har samt en bukpåse. Har ett drän mellan njure å blåsa som måste sitta minst 6 veckor för läkning:(
Har även vanligt drän i urinröret....som börjat läcka igen. Doktor tittar å tror att det är urinröret som vidgat sig av all dränering. att det behöver lite tid att dra ihop sig igen. HOPPAS VERKLIGEN DET BARA ÄR SÅ.

Om ca 1 vecka får jag svar ang äggsockar och cellgift.

Man vet fan inte vad fysisk smärta är förrän man haft riktigt ont. Trodde inte det gick att må såhär kasst som jag gjort:/

Usch ja, stackare. Jag fick min beskärda del 19 januari och kan också säga att det gjorde för jävla ont. Likt dig så kräktes jag i flera dagar. Mitt crp steg och de fick sätta in något dunder i antibiotikaväg. Läkarna rondade flera gånger per dag och var en hel hög varenda gång. Läser om ditt bukdrän, mitt tog dom efter bara några dagar trots att jag skulle ha det ett par veckor, likaså stentarna de satt i urinledarna mellan urinblåsa och njurar, jag hade fruktansvärt ont men när de tog stentarna så försvann mer än hälften av smärtorna inom en halvtimme. Och efter något dygn kunde jag kissa utan tro att jag skulle avlida på kuppen.

När jag påpekade för läkaren att jag inte visste man kunde ha så förbannat ont i något man inte har kvar dvs livmoder och livmodermun så svarade han att det oftast är betydligt smärtsammare att operera bort detta än exempelvis ett vanligt kejsarsnitt (och där var min erfarenhet extremt stor då jag snittats 4 gånger och man vid ett tillfälle glömde ge mig smärtlindring öht (utöver narkos) och vid ett tillfälle så fick de "städa" buken på sammanväxningar/ärrbildningar). Fick till svar att tja, det höll ju på att sluta illa och vi har varit riktigt oroliga för dig. ( Höll på att förblöda under op).

Nu har nog min urinblåsa hunnit läka -de tvingades skära loss den för den var sammanväxt med livmodern och det fungerar som vanligt nu. Värre med bajseriet och de förbannade tarmarna. Varje gång jag har tarmrörelser att tala om så kvider jag då jag får som kolik och bara flämtar, jag kan inte heller gå på toa och faktiskt bajsa som det anstår en normal person för jag kan inte trycka på längre = går runt och känner mig nödig ganska länge innan det kommer något, typ en halv dag eller så.

Man omdefinierar helt klart ett och annat i livet efter sådana här smärtupplevelser...
 
Mitt prov gick bra.
Skönt att höra från dig. Jag har tänkt på dig och undrat hur det går för dig. Jag beundrar dig för din styrka att dela med dig av det du går igenom. Stor kram och hoppas allt går åt rätt håll nu.
 
Vilken enorm otur du har haft med så mycket @MagicaDeHex :( Jag hoppas verkligen att det är över nu och att du får bli frisk på alla sätt utan några bakslag.

Se nu till att verkligen ta hand om dig. Gör saker som du mår bra av och var lite egoistisk och tänk på dig själv och din hälsa. Tillåt dig att njuta av att bara finnas till och av livet i stort och smått.

Krya på dig kramar!
 
Krya på dig!

Mitt prov visade förändringar, men biopsin att jag inte behöver göra konisering utan nytt cellprov nu i april.

Jag är dock livrädd, min mamma gick bor i cancer för 4 veckor sen.

Funderar på att försöka få tag i någon privat klinik som kan hjälpa mig att få bort cellförändringarna redan nu?
 
@Girasol

Men fy vad jobbigt du haft det! Hoppas du är på väg åt rätt håll! ja, man omdefinierar verkligen smärta när man har så jäkla ont så länge. till sist minns man knappt hur det är att vara smärtfri:(

Har du allmänt till patientförsäkringen?
 
Krya på dig!

Mitt prov visade förändringar, men biopsin att jag inte behöver göra konisering utan nytt cellprov nu i april.

Jag är dock livrädd, min mamma gick bor i cancer för 4 veckor sen.

Funderar på att försöka få tag i någon privat klinik som kan hjälpa mig att få bort cellförändringarna redan nu?

Beklagar verkligen förlusten utav din mamma:(

Hade jag varit i din situation , och nu med facit i hand, hade jag kollat efter andra alternativ. antingen genom privatklinik eller rådgöra med annan läkare. Det har man ju rätt till sen nya patientlagen trädde i kraft i januari. Håller alla tummar att det går bra för dig. Hör gärna av dig hur det går. Men iom att dom har upptäckt det så pass i tid är jag säker på att du kan känna dig lugn i att du blir helt bra:)
 
Usch ja, stackare. Jag fick min beskärda del 19 januari och kan också säga att det gjorde för jävla ont. Likt dig så kräktes jag i flera dagar. Mitt crp steg och de fick sätta in något dunder i antibiotikaväg. Läkarna rondade flera gånger per dag och var en hel hög varenda gång. Läser om ditt bukdrän, mitt tog dom efter bara några dagar trots att jag skulle ha det ett par veckor, likaså stentarna de satt i urinledarna mellan urinblåsa och njurar, jag hade fruktansvärt ont men när de tog stentarna så försvann mer än hälften av smärtorna inom en halvtimme. Och efter något dygn kunde jag kissa utan tro att jag skulle avlida på kuppen.

När jag påpekade för läkaren att jag inte visste man kunde ha så förbannat ont i något man inte har kvar dvs livmoder och livmodermun så svarade han att det oftast är betydligt smärtsammare att operera bort detta än exempelvis ett vanligt kejsarsnitt (och där var min erfarenhet extremt stor då jag snittats 4 gånger och man vid ett tillfälle glömde ge mig smärtlindring öht (utöver narkos) och vid ett tillfälle så fick de "städa" buken på sammanväxningar/ärrbildningar). Fick till svar att tja, det höll ju på att sluta illa och vi har varit riktigt oroliga för dig. ( Höll på att förblöda under op).

Nu har nog min urinblåsa hunnit läka -de tvingades skära loss den för den var sammanväxt med livmodern och det fungerar som vanligt nu. Värre med bajseriet och de förbannade tarmarna. Varje gång jag har tarmrörelser att tala om så kvider jag då jag får som kolik och bara flämtar, jag kan inte heller gå på toa och faktiskt bajsa som det anstår en normal person för jag kan inte trycka på längre = går runt och känner mig nödig ganska länge innan det kommer något, typ en halv dag eller så.

Man omdefinierar helt klart ett och annat i livet efter sådana här smärtupplevelser...


Jag läste ditt inlägg igen och undrar om du varit och kollat upp tarmarna? Tänkte så att du inte fått ngn typ av tarmvredsliknande ? Har dom dubbelcheckat så allt är ok?
 
Krya på dig!

Mitt prov visade förändringar, men biopsin att jag inte behöver göra konisering utan nytt cellprov nu i april.

Jag är dock livrädd, min mamma gick bor i cancer för 4 veckor sen.

Funderar på att försöka få tag i någon privat klinik som kan hjälpa mig att få bort cellförändringarna redan nu?
Det ska ta låååång tid innan det blir cancer. Man följs upp noga med visade förändringar och i vissa fall läker kroppen det till nästa gång det är dags för prov och det är väl det de vill kolla på. Behöver du prata med annan läkare för att känna dig okej med det så ska du ju göra det men jag hade inte oroat mig med det jag vet idag. Har cellförändringar som återkommit efter konisering. Det var inga bekymmer med det, vi tar nytt prov 8 veckor efter förlossning. Ingen brådska iom att de är lätta.
 
Hoppas ditt fortsatta tillfrisknande blir smärtfriare än det hittills varit.
Har fått tid för cellprov nästa månad. Har gjort det förut och aldrig tvekat att gå dock, men det känns ännu viktigare när man läser din berättelse.
 
biteme_bigarmhug.gif
 
Jag läste ditt inlägg igen och undrar om du varit och kollat upp tarmarna? Tänkte så att du inte fått ngn typ av tarmvredsliknande ? Har dom dubbelcheckat så allt är ok?

Tänkte ta det på ett återbesök sen, för det är ju lite bättre nu än för en månad sen. men kommer och går som i skov.
 
Det ska ta låååång tid innan det blir cancer. Man följs upp noga med visade förändringar och i vissa fall läker kroppen det till nästa gång det är dags för prov och det är väl det de vill kolla på. Behöver du prata med annan läkare för att känna dig okej med det så ska du ju göra det men jag hade inte oroat mig med det jag vet idag. Har cellförändringar som återkommit efter konisering. Det var inga bekymmer med det, vi tar nytt prov 8 veckor efter förlossning. Ingen brådska iom att de är lätta.

Jag har en knöl i bröstet som hittades när jag var gravid och som ska tas nya prover när jag slutat amma, och nu cellförändringarna på livmoderhalsen. Hade det 2013 då läkte de av sig själv så prov nr.2 var bra.
Mamma fick cancer 2006 så jag har levt med det länge. Från vi fick besked att det inte finns något att göra tills mamma avled tog det 6 dagar.
Jag vill verkligen ta bort det. Blir ju en annan klinik nu så hoppas på trevligare bemötande. Läkaren som tog biopsin varnade inte ens innan hon "nöp" fast jag sa att jag tyckte det var obehagligt.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Nu är jag helt lost! Mamma har problem med en höft, hon har skickats hit och dit mellan läkare, röntgen, sjukgymnaster osv i... snart...
Svar
15
· Visningar
1 046
Senast: CillaW
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hotellrum eller stuga
Tillbaka
Upp