Självskadeärr, vad är era åsikter?

Sv: Självskadeärr, vad är era åsikter?

Självklart är det okej att ha kortärmat/barbent även om man har ärr!
 
Sv: Självskadeärr, vad är era åsikter?

Nu är det ju visserligen inte det tråden handlar om, men... Jag tycker ditt uttalande var lite udda på något sätt. Det är säkert massor av människor som tänker precis som du så just därför kanske det kan vara bra att ta upp det.

Jag tycker det känns väldigt löjligt att skära sig själv istället för att ta tag i sina problem

Det ena utesluter ju inte det andra. Att man skadar sig själv betyder inte per automatik att man inte försöker göra något för att må bättre, och det betyder inte heller att man blundar för sina problem eller så.
Däremot kan det förstås vara så att man inte "tar tag i sina problem" på annat sätt än genom att skada sig själv, det är varken mer eller mindre troligt att någon som skadar sig själv "tar tag i problemen" än att någon som inte skadar sig själv gör det.

Ofta (oftast?) är självskadandet ett sätt att hantera ångest eller andra känslor som blir "för mycket", ett sätt att hantera situationen. Andra sätt att försöka hantera situationen kan vara t.ex. att hetsäta, att svälta sig, att träna, att skrika och gråta ur sig, att prata med någon, att shoppa, dricka alkohol, röka en cigarett, använda sig av andra droger... Listan kan fortsätta i all evighet. Vissa av sätten är bättre och andra är sämre, men alla har olika förutsättningar och hanterar därför ångest/andra jobbiga känslor på olika sätt.

Jag tycker det är ganska arrogant att säga att något som självskadebeteeende är "väldigt löjligt". För mig är det lite som att säga "det är väldigt löjligt att få ångest istället för att bara hantera situationen" eller "det är väldigt löjligt att vara alkoholist istället för att ta tag i problemen". Och sådana uttalanden tycker jag är både obildade och trångsynta, eftersom det är sjukdom/sjukdomsbeteende det handlar om i samtliga fall.
 
Sv: Självskadeärr, vad är era åsikter?

Ofta (oftast?) är självskadandet ett sätt att hantera ångest eller andra känslor som blir "för mycket", ett sätt att hantera situationen. Andra sätt att försöka hantera situationen kan vara t.ex. att hetsäta, att svälta sig, att träna, att skrika och gråta ur sig, att prata med någon, att shoppa, dricka alkohol, röka en cigarett, använda sig av andra droger... Listan kan fortsätta i all evighet. Vissa av sätten är bättre och andra är sämre, men alla har olika förutsättningar och hanterar därför ångest/andra jobbiga känslor på olika sätt.

Jag tycker det är ganska arrogant att säga att något som självskadebeteeende är "väldigt löjligt". För mig är det lite som att säga "det är väldigt löjligt att få ångest istället för att bara hantera situationen" eller "det är väldigt löjligt att vara alkoholist istället för att ta tag i problemen". Och sådana uttalanden tycker jag är både obildade och trångsynta, eftersom det är sjukdom/sjukdomsbeteende det handlar om i samtliga fall.

:bow

Jag reagerade också starkt på den kommentaren... En tråkig människosyn.
Visst måste man ta tag i sin situation, men det är ju inte så att livet förändras från dag ett för det. Och även ett ihopsytt sår kan göra ont.
 
Sv: Självskadeärr, vad är era åsikter?

:bow:

Människor som inte själva suttit i skiten kanske resonerar så, "det är bara att..". Men för oss som är nere i det är det inte "bara att", man kan inte "rycka upp sig". Det är det som gör det till en sjukdom, man kan "rycka upp sig" från en depression lika mycket som från en förkylning eller benskörhet.

Nu har jag visserligen aldrig skurit mig själv så det blivit ärr, men jag har skadat mig på andra sätt. Ofta på sätt som varit lätta att bortförklara. Jag har till exempel slitit av mina egna naglar på både händer och fötter och sagt att jag klämt mig. Det är inte förrän efteråt man inser vad man har gjort.
 
Sv: Självskadeärr, vad är era åsikter?

Jag tycker det är ganska arrogant att säga att något som självskadebeteeende är "väldigt löjligt". För mig är det lite som att säga "det är väldigt löjligt att få ångest istället för att bara hantera situationen" eller "det är väldigt löjligt att vara alkoholist istället för att ta tag i problemen". Och sådana uttalanden tycker jag är både obildade och trångsynta, eftersom det är sjukdom/sjukdomsbeteende det handlar om i samtliga fall.
:bow:

Man väljer inte vilka uttryck en sjukdom tar sig.
 
Sv: Självskadeärr, vad är era åsikter?

Och jag tycker att det är löjligt att du förutsätter att personer med självskadebeteende inte tar tag i sina problem utan förutsätter att alla kan hantera sitt mående på ett sätt som du tycker är acceptabelt.

Att skuldbelägga någons mående verkar otroligt dumt, framförallt om du själv har mått dåligt, och jag anser att det är mycket på grund av sådana attityder som den här typen av trådar kommer upp. För hade det inte ansetts löjligt/svagt/fjortisaktigt osv utan man hade fått må dåligt och hantera sitt mående utan en massa stämplar så tror iaf jag att fler inte ens hade behövt tänka på omvärldens reaktioner utan kunnat ha på sig det man vill.
 
Sv: Självskadeärr, vad är era åsikter?

Varför alltid bry sig om vad alla andra tycker?
Man får väl ha på sig vad man vill :)

Själv har jag ett ganska fult ärr efter att jag fick en platta inopererad i armen detta stirrar folk på när jag är i badhuset tex :confused:

Tycker inte att andra har med mina ärr att göra, faktiskt :)
 
Sv: Självskadeärr, vad är era åsikter?

Ja, min sambo fastnade i en fräs för några år sen och slet upp halva handleden. Det är ett rejält ärr där nu, och fasen vad nyfikna folk är! Förstår inte hur man orkar..
 
Sv: Självskadeärr, vad är era åsikter?

lite sådär halv OT

Jag tycker det är synd att vi skäms! Då menar jag inte bara just självskadeärr utan så mycket annat också.

Jag har en bekant (50+) som har proteser på bägge benen från knäna. Han brukar under sommaren ha leopardfärgade proteser till sina shorts :D han säger att människor ofta tittar, men barn frågar vilket han tycker är befriande. Barnen skäms inte för att fråga och han skäms inte för varken sina ben eller frågorna. Och varför skulle man göra det? han är lite "trasig" och det kanske man känt sig själv med om man mått dåligt, det betyder ju inte att man inte är en hel människa med precis lika stort värde och rättighet att bära det man själv vill :)
 
Sv: Självskadeärr, vad är era åsikter?

Om jag ser till mig själv skulle jag skämmas ihjäl om jag hade ärr jag gjort med flit på mig själv, så jag skulle nog dolt dom.
QUOTE]

Jag har ju som senior inget här att göra men denna kommentar reagerar jag på. Jag som mamma till ett barn med självskadebeteende blir oerhört ledsen när jag läser detta.
Tror du i din vildaste fantasi att de som gör detta har en tanke på ärren som blir efteråt?

Nej, var inte rädd för att visa dem, ge den förklaring du orkar och känner för. Men dölj dem inte. Att må dåligt ska inte vara belagt med skam. Att ha ärr på kroppen är inte lika med att du inte tar tag i ditt liv. Ärr på kroppen är inte en beskrivning av hur du är som person.

Personligen blir jag ledsen i hjärtat när jag ser människor med ärr som tydligt är självförvållande. För det betyder att de har mått så dåligt att de väljer att skada sig själva och det är fruktansvärt att det ska behöva gå så långt.
 
Sv: Självskadeärr, vad är era åsikter?

kl

Jag blir inte stött av självskadeärr, läkta eller inte. Vissa av er har skrivit att de bör vara läkta för att man ska "få" visa dem. Varför tänker ni så? För mig blir det bara mer tydligt att personen mår dåligt NU, inte för tre år sedan. Det tråkiga tycker jag är att det känns som att självskadebeteende inte är någon big deal bland tonåringar, och kanske till viss del även bland vuxna? Fast det är ju egentligen en helt annan diskussion...
 
Sv: Självskadeärr, vad är era åsikter?

Jag kan tycka att det är bra att täcka färska sår av den enkla anledningen att ärren blir mycket fulare om de utsätts för sol och dylikt. Sedan finns det ju en viss triggereffekt på just självskadande, som kan vara värt att reflektera över om man rör sig i kretsar där det spelar någon roll.
 
Sv: Självskadeärr, vad är era åsikter?

Jag bryr mig ärligt talat lika lite om detta som om kroppskonst eller ärr som inte är självförvållade. Förstår inte varför det inte skulle vara ok att låta folk se ens ärr. Man kan ju alltid titta bort.
 
Sv: Självskadeärr, vad är era åsikter?

Våga visa dina ärr! Jag har mängder av fula självskade ärr och jag kommer aldrig skämmas över dem och ingen borde. Jag håller dock med om att sår ska täckas. Inte för att jag tar illa vid mig eller blir triggad utan för att jag tycker det är hemskt äckligt med andra personers blod/var/sårskorpor.
 
Sv: Självskadeärr, vad är era åsikter?

KL

Jag blir faktiskt lättad och glad om jag ser någon med ärr som är tydligt läkta, bleka och gamla. Jag kanske tänker fel, men antar då att personen ifråga mått väldigt dålig men nu tagit sig ur det och har ett bra liv eftersom ärren är gamla. Så jag förknippar gamla självskade-ärr med något positivt, att personen var stark nog att ta sig ur det som fick hen att skära sig. Men det kanske är fel att resonera så?

Ärr i övrigt stör mig inte hur dom än ser ut. Det är bara minnen för den som bär dem och inget jag har med att göra.
 
Sv: Självskadeärr, vad är era åsikter?

Jag bryr mig inte vad andra går runt med på sin kropp så länge det inte är stötande eller innefattar kränkande budskap. De flesta med ärr kan bedöma själv när det är olämpligt att visa ärren för jag själv kommer inte på någon sån situation alls... En på jobbet har ett stort ärr över ryggen, han levde rövare i tonåren och har ett liv av kriminalitet långt bakom sig och det är minst lika obehagligt som självskadeärr kan vara så han ska lasra bort det just för att folk generellt gärna dömer andra efter första intryck.
 
Sv: Självskadeärr, vad är era åsikter?

Jag blir inte stött av självskadeärr, läkta eller inte. Vissa av er har skrivit att de bör vara läkta för att man ska "få" visa dem. Varför tänker ni så? För mig blir det bara mer tydligt att personen mår dåligt NU, inte för tre år sedan.
Fast det har ju lite att göra med att det kanske inte är helt fräscht att gå med ett öppet sår, det är ganska äckligt oavsett om det är självförvållat eller inte. Rispor däremot spelar kanske mindre roll.

Vissa tycker ju att dom ska ha bleknat också men då får man ju vänta i år på att visa dom för vissa ärr kan ju vara röda i flera månader.
 
Sv: Självskadeärr, vad är era åsikter?

Nej, det är klart att man inte ska gå runt med nästintill blödande sår, men när såren är så pass ok att man inte behöver ha plåster/förband då tycker jag inte att man ska dölja dem bara för att de är självförvållade.
 
Sv: Självskadeärr, vad är era åsikter?

Jag kan tycka att det är bra att täcka färska sår av den enkla anledningen att ärren blir mycket fulare om de utsätts för sol och dylikt. Sedan finns det ju en viss triggereffekt på just självskadande, som kan vara värt att reflektera över om man rör sig i kretsar där det spelar någon roll.

Vad är det för triggereffekt du menar? Jag rör mig inte i sådana kretsar så jag förstår inte riktigt vad du menar :confused:
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag gjorde för några år sedan en GBP-operation och har sedan dess gått ner runt 60kg. Jag har fortfarande några kilon kvar men är ändå...
Svar
1
· Visningar
1 127
Senast: Mammadutt
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Senast tagna bilden XV
  • Vildkattungar
  • Diarré

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp