Ska män få jobba med barn? utbruten från P1 dokumentär hästgården

[kryddelydd]

Nej, långt ifrån.

Däremot menar jag att vi behöver prata om hur vi ska göra för att män som arbetar inom idrottsrörelsen ska förhindras att begå övergrepp.
Och ja, MÄN, jag tycker att det är viktigt att fokusera på just könet i den här frågan när gruppen män är så extremt överrepresenterade som förövare. Jag tycker också att det är viktigt att fokusera på könet för ingenstans i samhället ser jag män som lyfter dessa frågeställningar eller problematiserar faktumet att det begås alldeles för mycket övergrepp inom idrottsrörelsen. (den här tråden är väl ett talande exempel - var finns de manliga användarna som hakar på frågan med lösningar istället för inteallamän-gnäll?)

Jag har själv haft schyssta manliga idrottstränare som har varit briljanta förebilder, men så länge alldeles för många män missbrukar sina positioner skulle jag helt ärligt som mamma föredra en kvinnlig idrottsledare. Om inte skulle jag vilja ha en extremt tydlig bild från förbundets sida med vad man gör för att motverka övergrepp. Det räcker inte med nolltolerans mot dömda sexbrottslingar - vi måste agera INNAN de här brotten sker.

Nej, du kanske inte tycker att män inte ska få vara ledare.
Men TS antydde ju en sådan tanke i sin trådstart, vilket är skälet till att jag frågade TS rakt ut.

Själv har jag inga barn så frågan berör mig inte personligen.
Jag är inte man eller idrottsledare heller, så frågan berör mig inte personligen på det sättet heller.

Att jag bryr mig om att fråga om ett förtydligande handlar om att jag - utan att för den skull vilja förminska de problem som finns - ser risker med att man demoniserar utifrån könstillhörighet.

Det är flera skribenter som säger att "alla män är potenetiella förövare".
Det är ett rätt läskigt perspektiv, faktiskt, och det skapar ytterligare spänningar mellan könen.
Plötsligt blir könstillhörighet till något väldigt laddat, vilket jag i ärlighetens namn anser att det inte borde vara. Könstillhörighet, oavsett om det gäller biologisk eller upplevd sådan, borde vara helt laddningsfri.

Men jo, jag inser att det är en utopi att könstillhörighet skulle vara laddningsfri.

 

[monster1]

Ja, det är bara att tänka på exempelvis Marianne Ahrnes bok "Den tredje Lyckan" (hette den väl?)

Ja eller nästan varenda harlequinroman jag läste som tonåring.

 

[lil-sis]

Jag vill ha fler män i förskola och skola. Det behöver normaliseras och sluta vara suspekt, de flesta män begår ju inte övergrepp.

I idrotten behöver vi päron vara mer närvarande.

 

[NookNook]

Nej, du kanske inte tycker att män inte ska få vara ledare.
Men TS antydde ju en sådan tanke i sin trådstart, vilket är skälet till att jag frågade TS rakt ut.

Själv har jag inga barn så frågan berör mig inte personligen.
Jag är inte man eller idrottsledare heller, så frågan berör mig inte personligen på det sättet heller.

Att jag bryr mig om att fråga om ett förtydligande handlar om att jag - utan att för den skull vilja förminska de problem som finns - ser risker med att man demoniserar utifrån könstillhörighet.

Det är flera skribenter som säger att "alla män är potenetiella förövare".
Det är ett rätt läskigt perspektiv, faktiskt, och det skapar ytterligare spänningar mellan könen.
Plötsligt blir könstillhörighet till något väldigt laddat, vilket jag i ärlighetens namn anser att det inte borde vara. Könstillhörighet, oavsett om det gäller biologisk eller upplevd sådan, borde vara helt laddningsfri.

Men jo, jag inser att det är en utopi att könstillhörighet skulle vara laddningsfri.

Det var jag som skrev första inlägget i tråden - därav förtydligande med vad jag menade

Jag har inte heller barn, inte heller är jag man och idrottsledare men jag tycker frågan är så himla viktig ändå. Om jag var man och idrottsledare hade jag å det snaraste ställt mig på barrikaderna för förändring, men det har jag inte sett många som gör.

Alltså, så länge vi lever i ett ojämställt samhälle där merparten av brotten begås av män så är könstillhörighet laddat. Jag tycker att det är dags att männen tar tag i den här frågan och driver den vidare för hittills har jag nästan bara sett kvinnor göra det. Jag är så evinnerligt trött på att det enda som diskuteras vid sådana här frågeställningar är "faran med att demonisera männen" eller "spänningar mellan könen" och "inte all män". Det handlar om barn som blir utsatta för övergrepp, så tja, det är viktigare för mig att värna om deras säkerhet och välbefinnande än några tilltufsade manliga egon.

 

[durachiny]

Om man tror att bristen på män som svarar angående ämnet beror på att män inte bryr sig så gör man det väldigt enkelt för sig och förstår inte dynamiken på forumet.

 

[MJLee]

bekymret är väl att veta var "källan" finns någonstans.
Åter kommer ett förslag om att alla män ska leva under vissa restriktioner (i det här fallet, de ska inte få vara idrottsledare för barn och ungdomar).

Det bästa vore väl om det funnes något sätt att snabbt uppfatta olämpligt beteende från en individ, och kunna agera. Innan det blivit mer än ett litet grand.
Oavsett vem individen är.

Jag tror även att det är viktigt för både pojkar och flickor att från tidig ålder (förskola/dagis/fritidsaktiviteter) ha manliga förebilder som tydligt visar och pratar om hur viktigt det är att det är inte okej på något sätt med sexuella övergrepp eller sexuellt betingande uppträdande mot flickor/kvinnor. Barn lär sig genom iakttagande och att prata inte bara med kvinnor utan män som de ofta identifierar sig med mer. Och det här är lika viktigt för flickor och pojkar.

 

[lil-sis]

Om man tror att bristen på män som svarar angående ämnet beror på att män inte bryr sig så gör man det väldigt enkelt för sig och förstår inte dynamiken på forumet.

Det är nog inte forumet man tänker på i första hand när man efterlyser mäns närvaro i diskussionen.

 

[Snurrfian]

Jag undrar över hur många manliga ledare det finns som möter barn och ungdomar, och hur många av dem faktiskt antastar barn och ungdomar? Det blir en väldigt märkligt diskussion om vi utgår ifrån att alla män är förövare? Ungefär som om vi skulle diskutera hur vi får ner antalet olyckor i trafiken med att konstatera att det är 98% risk att det är en bilförare som är problemet och enbart fokusera på det.
Jag är visserligen kvinna men aktiv som ledare inom en förening och aktiv förälder i 2-3 andra föreningar där mina barn har varit med. Jag har mött oändligt många bra ledare, oavsett kön, jag har mött manliga ledare som gärna vill diskutera problemen som finns men har svårt att veta hur de ska diskutera det. Mina barn har haft manliga förskolelärare, ja de har valt att jobba med större barn just för att slippa bli ifrågasatta. Bara möjligheten att en förälder skulle vara negativ till att de bytte blöjor på barnet har gjort att de har valt andra arbetsuppgifter.
Ja tystnadskulturen är ett problem, det gör att det är svårt att ens lyfta frågan utan att någon ska känna sig anklagad, men sisu gör ett jättebra jobb där, de har inte nått hela vägen men de jobbar stenhårt med frågorna och finns till hands när man som förening behöver någon utomstående som kan få igång samtalet. Sen gäller det att föreningarna ser till att ta kontakt med sisu också.

 

[durachiny]

Det är nog inte forumet man tänker på i första hand när man efterlyser mäns närvaro i diskussionen.

Att bara vara med i diskussionen är dock inte mer än att göra handhjärtan för integrationen. Att säga att man borde göra något åt saker är så självklart att det inte ens är värt att säga. Problemet blir väl att den genomsnittliga mannen är inte förrutom kön närmare förövarna än någon annan. Jag tror inte männen kan förstå hur man kan göra såna saker och kan inte ge svar eller lösningar mer än någon annan. Dessutom är klimatet gällande diskussioner runt sådant som sexuella övergrepp laddat på ett sådant sätt att män i princip anses hålla käften och lyssna så då är det lättare och bättre att antingen bara hålla med om allt eller att helt hålla tyst av rädsla för att säga fel eller misstolkas. Vill vi att männen ska prata också så måste vi vara villiga att lyssna på deras perspektiv och låta de tala till punkt och få avsluta sina tankar. Sedan kan man gå vidare och diskutera om hur deras perspektiv förhåller sig till kvinnornas och kanske hitta något gemensamt man kan utgå från.

Som alltid så är kommunikation och viljan att kommunicera viktig och ämnet är inte helt lätt att diskutera av många anledningar.

 

[mandalaki]

Om man tror att bristen på män som svarar angående ämnet beror på att män inte bryr sig så gör man det väldigt enkelt för sig och förstår inte dynamiken på forumet.

Citera eller tagga så att den du anklagar för att inte förstå kan bemöta det.

Har för övrigt inte sett någon som efterlyst forumets män i tråden.

 

[TinyWiny]

Jag tänker att bra vuxna förebilder behövs för att barn ska växa upp till bra föredömliga individer. En bra förebild har inget specifikt kön utan är just en bra förebild. Problemet med förebilder är att de tyvärr inte alltid är bra men de blir förebilder ändå. Det jag inte förstår är varför inte alla dessa män som blir arga när övergrepp begångna av andra män som de känner sig ihoptufsade med kommer på tal ställer sig upp och säger ifrån att det här är jag inte okej med. Det här måste vi män ändra på och på så vis bli bra förebilder. Varför säger de inte ifrån när de får höra "omklädningsrumssnack"? Varför säger de inte ifrån till alla höhöare? Varför säger de inte ifrån till de som beter sig som rövhattar istället för att gå på kvinnor och skrika inteallamän? Det är så märkligt att när det handlar om frågor som borde ligga män nära, som jag hade tyckt verkligen var värd att lägga tid på om det var mig det drabbade så anser de allra allra flesta ändå att det är kvinnor som ska lösa problemet. Kvinnor borde sluta vara så känsliga. Kvinnor borde kunna tåla lite skämt. De menar ju inget illa med att skrika hora eller tafsa och lite borde väl ändå en kvinna tåla och nog ville hon väl ändå? Skulle kvinnor sluta vara så... ja, så skulle ju problemet vara ur världen? Eller? Det skaver och är obekvämt att höra att mäns beteende, att mansrollen, är ett hot mot kvinnors liv och hälsa men att göra något åt det verkliga problemet, mansrollen, den tanken verkar inte ens existera hos så många män?

Att gynekologer som är kända tafsare tvingas ha en sköterska hos sig när patienten undersöks är normalt för visst, man kan ju inte utsätta patienter för övergrepp men att gynekologen får avsked med omedelbar verkan vilket borde vara det normala verkar helt främmande.

Varför är det så? Hur länge ska männen skyddas och kunna skrika inteallamän ackompanjerade av diverse kvinnor som förnärmat står vid deras sida och torkar deras kränkta ilsketårar?

Kom igen nu. Är det inte dags att sluta lägga problemen på kvinnor och faktiskt ta itu med dem själva? Jag tror ibland att mycket av problemen vi har idag beror på att många män lever kvar på 1800 talet medans kvinnor lever nu 2018 och vi accepterar tack och lov inte ett 1800-tals beteende.

 

[Oldie]

Jag har inte heller barn, .......

Nähä, bra där. Du känns som en auktoritet i frågan .
Kanske du ska skaffa dig barn först innan du bräker fram din kategoriska åsikt?

 

[Lady_S]

Fast det kanske är den enda gemensamma nämnaren?

Det är det inte. Det är inte ens en gemensam nämnare, om man ska vara noga, eftersom att det förekommer att kvinnor utnyttjar barn och ungdomar.

Och innan någon hoppar på mig om whataboutism... Jag hade inte tagit upp det om det inte var en så pass viktig fråga att det är viktigt att fånga upp alla. Inte bara majoriteten.

Mvh,
Lady_S

 

[Lady_S]

Nähä, bra där. Du känns som en auktoritet i frågan .
Kanske du ska skaffa dig barn först innan du bräker fram din kategoriska åsikt?

Det är inte så det funkar. Man kan bry sig om barn utan att ha barn.

Mvh,
Lady_S

 

[Gnist]

För att svara på rubriksfrågan; Självklart ska män få jobba med barn.

Ja, de flesta förövare är män, men majoriteten av män är inte förövare och det där med att man "ska" tänka att "alla män är potentiella förövare" har dykt upp i andra trådar förut och det är fortfarande ett så sjukt resonemang att jag baxnar.

 

[Tora]

Har för övrigt inte sett någon som efterlyst forumets män i tråden.

Tror @NookNook skrev i inlägg 98(?) som kan tolkas så
” var finns de manliga användarna som hakar på frågan med lösningar istället för inteallamän-gnäll?)”

 

[kryddelydd]

J
Att gynekologer som är kända tafsare tvingas ha en sköterska hos sig när patienten undersöks är normalt för visst, man kan ju inte utsätta patienter för övergrepp men att gynekologen får avsked med omedelbar verkan vilket borde vara det normala verkar helt främmande.

Fel.
Att manliga gynekologer har en sköterska med i rummet handlar inte om att man tror att manliga gynekologer är tafsare. Det där är något som i stort sett gäller alla manliga gynekologer; kvinnlig personal på rummet ska det vara.
Personligen tycker jag att det borde vara samma oavsett om det är en manlig eller kvinnlig undersökare.
Det handlar om att man förstår att kvinnan kan känna sig mer utsatt om gynekologen är manlig än kvinnlig. Och det handlar om att försöka ta bort laddningen/minska utsattheten.
Sedan kan det för allt i världen ha sina fördelar för den manlige gynekologen också, för denne kanske slipper en och annan falsk anklagelse
(jo, jag vet att det finns enstaka gynekologer som faktiskt har tafsat och gjort vansinniga saker, men de flesta gynekologer har faktiskt inte gjort det!!!)
ungefär som att vissa män faktiskt begår sexuella övergrepp men de flesta faktiskt inte har gjort det.

 

[kryddelydd]

För att svara på rubriksfrågan; Självklart ska män få jobba med barn.

Ja, de flesta förövare är män, men majoriteten av män är inte förövare och det där med att man "ska" tänka att "alla män är potentiella förövare" har dykt upp i andra trådar förut och det är fortfarande ett så sjukt resonemang att jag baxnar.

Ja, det resonemanget gör ju inget för att förbättra situationen, egentligen för någon.
Man "ska" se alla män som potentiella förövare, någon att vara misstänksam mot. Bara för att vederbörande råkar vara född till man.
Skrämmande resonemang, faktiskt.
Raka motsatsen mot normal svensk rättspraxis.
I det här läget ska man utgå från att en person är skyldig, enbart pga kön.

Märkligt.

 

[TinyWiny]

Fel.
Att manliga gynekologer har en sköterska med i rummet handlar inte om att man tror att manliga gynekologer är tafsare. Det där är något som i stort sett gäller alla manliga gynekologer; kvinnlig personal på rummet ska det vara.
Personligen tycker jag att det borde vara samma oavsett om det är en manlig eller kvinnlig undersökare.
Det handlar om att man förstår att kvinnan kan känna sig mer utsatt om gynekologen är manlig än kvinnlig. Och det handlar om att försöka ta bort laddningen/minska utsattheten.
Sedan kan det för allt i världen ha sina fördelar för den manlige gynekologen också, för denne kanske slipper en och annan falsk anklagelse
(jo, jag vet att det finns enstaka gynekologer som faktiskt har tafsat och gjort vansinniga saker, men de flesta gynekologer har faktiskt inte gjort det!!!)
ungefär som att vissa män faktiskt begår sexuella övergrepp men de flesta faktiskt inte har gjort det.

Nu pratar jag om kända fall där de har "löst" problemet på det sättet så nej det är verkligen inte fel. Jag har aldrig varit med om att det är kutym att manliga gynekologer har en sköterska med och då har jag tyvärr behövt träffat gynekologer oftare än oftast i mitt liv. Enbart de kända tafsarna har haft sköterska med hela tiden. Att vissa undersökningar kräver en sköterska närvarande räknar jag självklart inte in här.

 

[Raderad medlem 6459]

Det där är något som i stort sett gäller alla manliga gynekologer; kvinnlig personal på rummet ska det vara.

Det har aldrig varit kvinnlig personal med i rummet när jag gått till en manlig gynekolog.