Skäller på andra hundar

Bukefalos 30 år!

TS, kontakta en bra hundtränare som använder sig av forskningsbaserade, moderna metoder. Förteckningen över H-märkta tränare kan vara ett bra ställe att börja på. Undvik såna som pratar om dominans, alfateorier, förvirrande fluff, energier. Undvik också såna som använder våld, hot om våld, eller obehag. Det är lätt att skrämma en hund till att inte våga visa några oönskade beteenden. Men det är inte samma sak som att jobba med roten till problemet.
En annan bra grej kan också vara att sänka kraven på sig själv och på hunden lite. Ofta begär vi ganska mycket av våra hundar utan att tänka på det. Det är inte så konstigt att en hund reagerar på saker i sin omgivning. Många människor kan ju relatera till att tacksamt gå hem från t.ex. jobbminglet lite tidigare för att det blir socialt överväldigande och man inte har valt att vara där. Kanske behöver de allra mest krävande scenarierna inte vara en del av målbilden. Kanske kan man sänka ribban lite, jobba med en bra och empatisk tränare, och få ett härligt liv med hund ändå.
 
Jag vill bara förtydliga att man självklart inte rycker eller sliter i kopplet! Men det tror jag nog att TS vet. Det är lite som att man använder ett skarpt bett på en het häst. Verktyget är skarpt men man måste vara försiktigt och noggrann för att inte skada hästen. Det var bara ett exempel.

Till TS: Du gör självklart som du själv vill! Känns detta inte bra eller att du känner dig osäker, boka gärna in en träff med en hundinstruktör med det hundtänket som du själv gillar.
Varför ska det vara bakom öronen? vad är skillnaden mellan ett vanligt halsband och retriverkoppel bakom öronen? alltså, vilken funktion vill du komma åt, om du inte vill att hunden ska känna obehag och bli lydig pga obehaget? Jag köper absolut att alla hundar inte lär sig allt via enbart mjuka metoder, att de är individer och att man ibland får säga nej till vissa av dem,, men att träna hundmöten med obehagliga metoder ger nog absolut inte positivt resultat.
 
Varför ska det vara bakom öronen? vad är skillnaden mellan ett vanligt halsband och retriverkoppel bakom öronen? alltså, vilken funktion vill du komma åt, om du inte vill att hunden ska känna obehag och bli lydig pga obehaget? Jag köper absolut att alla hundar inte lär sig allt via enbart mjuka metoder, att de är individer och att man ibland får säga nej till vissa av dem,, men att träna hundmöten med obehagliga metoder ger nog absolut inte positivt resultat.
Man kan säga nej även om man använder sig av icke-aversiva metoder. Det är ju bara ett ord och betyder ingenting i sig om man inte lär hunden det. ”Avbryt det du gör och titta på mig” eller ”avbryt det du gör och kom” är väl det folk ofta menar att de vill att hunden ska göra när de säger ”nej”. Det har inget med metoden att göra.

Det verkar råda så mycket missuppfattningar kring vad ”mjuka metoder” är. Men det är ju inget magiskt eller särskilt rosafluffigt egentligen. Det bygger på den enkla principen att alla djur vill ha sånt som är najs och vill undvika sånt som är obehagligt. Jobbar man med ”mjuka metoder” väljer man bort att tillfoga obehag/hota om obehag. Positiv förstärkning. Det går att träna allt från valar till lejon med positiv förstärkning, eftersom det är en grundläggande princip i hur alla djur fungerar, även människor: Sånt som lönar sig för oss att göra gör vi mer av. Inte krångligare än så. Att enstaka hundar eller raser skulle utgöra random undantag för den principen är helt enkelt inte sant, utan det handlar om att man missar andra faktorer, t.ex. ett högt stresspåslag i en situation som gör att det man självt tänkt ska fungera förstärkande i praktiken inte fungerar förstärkande för hunden. Det är inte samma sak som att positivt förstärkning inte fungerar, utan det betyder att den positiva förstärkningen inte sker.
 
Jag vill bara förtydliga att man självklart inte rycker eller sliter i kopplet! Men det tror jag nog att TS vet. Det är lite som att man använder ett skarpt bett på en het häst. Verktyget är skarpt men man måste vara försiktigt och noggrann för att inte skada hästen. Det var bara ett exempel.

Till TS: Du gör självklart som du själv vill! Känns detta inte bra eller att du känner dig osäker, boka gärna in en träff med en hundinstruktör med det hundtänket som du själv gillar.
Fast om du inte använder det för att skapa obehag så behöver du heller inte sätta kopplet på det sättet. Då förloras ju meningen med metoden litegrann.

Det är ingenting positivt som kommer genom att orsaka hunden smärta..
 
Man kan säga nej även om man använder sig av icke-aversiva metoder. Det är ju bara ett ord och betyder ingenting i sig om man inte lär hunden det. ”Avbryt det du gör och titta på mig” eller ”avbryt det du gör och kom” är väl det folk ofta menar att de vill att hunden ska göra när de säger ”nej”. Det har inget med metoden att göra.

Det verkar råda så mycket missuppfattningar kring vad ”mjuka metoder” är. Men det är ju inget magiskt eller särskilt rosafluffigt egentligen. Det bygger på den enkla principen att alla djur vill ha sånt som är najs och vill undvika sånt som är obehagligt. Jobbar man med ”mjuka metoder” väljer man bort att tillfoga obehag/hota om obehag. Positiv förstärkning. Det går att träna allt från valar till lejon med positiv förstärkning, eftersom det är en grundläggande princip i hur alla djur fungerar, även människor: Sånt som lönar sig för oss att göra gör vi mer av. Inte krångligare än så. Att enstaka hundar eller raser skulle utgöra random undantag för den principen är helt enkelt inte sant, utan det handlar om att man missar andra faktorer, t.ex. ett högt stresspåslag i en situation som gör att det man självt tänkt ska fungera förstärkande i praktiken inte fungerar förstärkande för hunden. Det är inte samma sak som att positivt förstärkning inte fungerar, utan det betyder att den positiva förstärkningen inte sker.
Tack för ditt inlägg, nu var det ju inte det jag ifrågasatte med mitt inlägg dock.
 
Jag vill bara förtydliga att man självklart inte rycker eller sliter i kopplet! Men det tror jag nog att TS vet. Det är lite som att man använder ett skarpt bett på en het häst. Verktyget är skarpt men man måste vara försiktigt och noggrann för att inte skada hästen. Det var bara ett exempel.

Till TS: Du gör självklart som du själv vill! Känns detta inte bra eller att du känner dig osäker, boka gärna in en träff med en hundinstruktör med det hundtänket som du själv gillar.
Varför ska det då sitta där det gör som mest ont på hunden?!
 
Till er alla: Jag ber om ursäkt för att jag tipsade om retrieverkoppel (Hela mitt inlägg). Jag har tänkt om och hoppas att moderatorn tar bort mina inlägg i den här tråden. Jag vill klarlägga att jag själv inte använder retriever koppel på min hund. ( använder sele). Tipset om retrieverkoppel har jag fått av hundtränare. Det var dumt av mig att tipsa om detta.
 
Till er alla: Jag ber om ursäkt för att jag tipsade om retrieverkoppel (Hela mitt inlägg). Jag har tänkt om och hoppas att moderatorn tar bort mina inlägg i den här tråden. Jag vill klarlägga att jag själv inte använder retriever koppel på min hund. ( använder sele). Tipset om retrieverkoppel har jag fått av hundtränare. Det var dumt av mig att tipsa om detta.
Det är många på forumet som använder både retrieverkoppel och stryplänkar, halvstryp och allehanda... det var nog mest förslaget att föra upp snaran tätt bakom öronen och dra åt stoppet som fick flera att reagera då just det läget är menat att skapa obehag och smärta hos hunden, och särskilt en reaktiv sådan som kan tänkas rycka i kopplet (även om föraren inte gör det.).
Kommentarer kan låta hårda ibland, men det betyder inte att det är personligt eller att du behöver radera inlägg. :)
 
Fast det finns alltid en metod som funkar ingen hund är omöjlig i något.
Men enklast är väl att gå en kurs i vardagslydnad tänker jag och få hjälp och råd på plats , svårt att ge råd över nätet.
Menade absolut inte att hon är omöjlig. Bara att de metoder vi redan har testat inte har fungerat.
 
Menade absolut inte att hon är omöjlig. Bara att de metoder vi redan har testat inte har fungerat.
Man får sällan ett snabbt resultat gällande sånt här utan först gäller det att hunden verkligen ska förstå ett alternativt beteende sen ska det formas in i vardagen och sen vid hundmöten. Det tar tid att omvandla något hunden tycker sig kunna redan :)
 
När min hund var sådan och inte lyssnade på något, inte gick att avleda osv, så var jag helt tyst och gick med avslappnad hållning i kopplet trots möte. Han fick förstås inte långt koppel, men jag spände inte mig där jag gick utan slappnade av och höll emot först när han drog och så gick jag bara vidare. Han hade fått lära sig kommandot "fram" och kunde det så jag sa bara "fram" upprepade gånger och så fort han vände huvudet fram fick han beröm och så även när han slappnade i kopplet. När jag såg att han kopplade mitt "fram" med att faktiskt gå förbi, även om det var skäll och dragning åt den andra hunden så la jag till ett "NEJ!" i början när han skulle göra utfall/sätta igång och dra/skälla, vilket gjorde att han kom av sig lite och fick kommandot "fram" direkt och så beröm. Jag tittade inte ens på andra hunden, absolut ingen fokus på den utan jag hade fokus framåt dit jag skulle gå, och förstås på min egen hund mer i smyg för att kunna ge kommandon och beröm på rätt ställen.

Ingen onödig belöning i form av ord, klapp eller godis. Inte stanna, ligga eller gå åt andra hållet. Bara göra, som om det vore det naturligaste i världen. Nu gnäller han bara ibland när det är någon speciell han vill träffa, resten struntar han i. Men visst, är vi på en promenad och 6 hundar skäller på honom medan han skött sitt och hund nummer 7 kommer och gör samma sak så kan han tröttna och skälla tillbaka. När det händer pratar jag med honom helt enkelt, nu behöver jag inte vara så fåordig och kan också stanna och ge godis efter ett bra möte då och då, men precis när det var som jobbigast tyckte jag att alla sådana tips förstorade upp det i hans huvud och han blev för exalterad av det, och det bästa var att bara göra.

Men det är lite så han är som "person", att få saker överstökade utan extra allt, i början.
Hur lärde du in kommandot fram?
 
Jag som har en reaktiv hund har tagit hjälp av hundinstruktör och på hundklubben. Det har blivit bättre och mer hanterbart. Se min tråd om reaktiv unghund nedan. Metoderna går i stora drag ut på att ta ut avståndet. Belöna all kontakt din hund tar med dig. När det sitter belöna kontakt vid störningar. Träna med planerade hundmöten. Ta hjälp av någon som ser er utifrån och har kunskaper.
Min man sätter hunden vid möten och får hunden att fokusera på honom. Han tycker det fungerar. Och träningen har tagit tid. Inget vi har löst i en handvändning precis men det har blivit hanterbart från att ha varit kaoz vid hundmöten med utfall och skällande.
 
Man kan säga nej även om man använder sig av icke-aversiva metoder. Det är ju bara ett ord och betyder ingenting i sig om man inte lär hunden det. ”Avbryt det du gör och titta på mig” eller ”avbryt det du gör och kom” är väl det folk ofta menar att de vill att hunden ska göra när de säger ”nej”. Det har inget med metoden att göra.

Det verkar råda så mycket missuppfattningar kring vad ”mjuka metoder” är. Men det är ju inget magiskt eller särskilt rosafluffigt egentligen. Det bygger på den enkla principen att alla djur vill ha sånt som är najs och vill undvika sånt som är obehagligt. Jobbar man med ”mjuka metoder” väljer man bort att tillfoga obehag/hota om obehag. Positiv förstärkning. Det går att träna allt från valar till lejon med positiv förstärkning, eftersom det är en grundläggande princip i hur alla djur fungerar, även människor: Sånt som lönar sig för oss att göra gör vi mer av. Inte krångligare än så. Att enstaka hundar eller raser skulle utgöra random undantag för den principen är helt enkelt inte sant, utan det handlar om att man missar andra faktorer, t.ex. ett högt stresspåslag i en situation som gör att det man självt tänkt ska fungera förstärkande i praktiken inte fungerar förstärkande för hunden. Det är inte samma sak som att positivt förstärkning inte fungerar, utan det betyder att den positiva förstärkningen inte sker.
Det är dock bra att lägga till att lejon och valar tränas med en fysisk gräns mellan dem och föraren. Det gör stor skillnad i träningen. Man behöver aldrig hantera att djuren avreagerar sig mot en om de skulle bli frustrerade tex. Och de tränas endast i sin hemmiljö. Så det går inte riktigt att jämföra med när man tar promenader med sin hund.

Givetvis är positiv förstärkning en jättebra metod, men jämförelsen haltar lite.
Hundar har dessutom en annan will to please som de flesta vilda djur inte har. Att tex ge godis till min ena hund i ett sånthär läge får upp henne i energi mer = mer nervositet, mer skall, mer stress. Och det är hon verkligen inte unik i. Det vi vill är oftast att få hunden trygg och lugn. Då kommer den automatiskt sluta skälla och göra utfall. Sen hur man kommer dit är givetvis olika. Men på min hund som går upp i energi av all träning, i synnerhet om godis är inblandat, så är inte skvaller i sin traditionella form rätt metod.

Nu när vi ser hundar så säger jag bara, tack tack i en ton som är lite "uttråkad" i läte, och sen går vi vidare liksom. Det är givetvis en form av skvaller det med, men helt utan godis, och utan att hon tar kontakt med mig efteråt, för då skulle hon gå upp i energi igen (för matte är kul, tydligen).

Så med den här hunden gör jag mitt bästa för att vara så tråkig det bara går.
 
Hur lärde du in kommandot fram?
Eftersom han är husky uppskattar han inte aktiv lydnadsträning som en brukshund-han tjurar då :) så sådana kommandon (fram, försiktigt, backa, vänta, sakta, vänster, höger osv) har jag lärt in medan vi gör saker i vardagen. Kommandot vänster varje gång vi svängde vänster, jag sa fram när vi gick fram, försiktigt när vi gick försiktigt ner för en backe, vänta när han skulle stanna upp och vänta på mig. Han lärde sig "fel sida" på samma vis så när han gick på fel sida om stolpe eller träd sa jag fel sidan och stod kvar på rätt sida och lät honom lista ut hur han skulle lösa situationen innan vi gick vidare, tog det tid kallade jag och lockade på honom och sa "du är på fel sida", till slut kom han rätt och fick beröm och godis. Han lärde sig fort vad fel sida betyder, orden alltså, förutom att alltid ha kopplet på rätt sida om grejer då förstås. Han är en intelligent hund, vinner inga lydnadstävlingar eftersom han inte vill göra det, men visar dagligen när vi är ute hur mycket han kan när han går där 8 meter fram och lyssnar och är helt röststyrd. Går som om han vore lös, kommer när jag ropar när det kommer någon, följer reglerna osv. Det märktes tydligt när sonen var här och gick med honom...trotsig hund som drev med lillhusse med ett flin i ansiktet. Det var lite kul att se skillnaden faktiskt. :)
 

Liknande trådar

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp