slår ni era hästar vid bestraffning?

[yes_sir]

är den någon som fortfarande kan smälla till sin häst vid bestraffning? kommer ihåg att när jag var yngre (länge sen) var det mer "populärt" än vad det verkar vara nu... fattar ni`?

 

[SaraMara]

Jag kan nypa till om han beter sig riktigt illa. Försöker han exempelvis nafsa "sprätter" jag till med fingrarna på nosen. Buffar han på mig knuffar jag tillbaka med armen, försöker han tränga sig förbi mig slänger jag ut en arm (träffar jag så förstår han att han varit för nära) osv...

/DjurplågarSara

 

[**BORTTAGEN**]

Har aldrig behövt klappa till en häst ågon gång vad jag vet och om det nu är något klappar jag bara i händerna eller ryter till åt hästen, brukar hjälpa för mig iallafall...

 

[Lazio]

biter hon mig nyper jag henne i nosen direkt om jag hinner. hon biter mig aldrig numera så jag behöver aldrig göra så.
annars ryter jag bara åt henne, det brukar räcka.

 

[Jamtland]

Japp, det händer. Hästarna VET vart gränserna går och om dom träder över gränserna "medvetet" då smäller det. Unghästen (blev tre nu i årskiftet) får sej en smäll på näsan emellanåt när hon nyper i kläderna. Hon har även fått sej ett par markerings sparkar i bringan då hon blir för bufflig.

Men viss, för en fem tio år sedan så "slog" jag betydligt mer än vad jag gör nu, där kunskapen slutar tar våldet vid som bekant...

Jenny

 

[Mitrolle]

Ja det händer att man klappar till hästen, men aldrig på huvudet och aldrig obefogat. Har en mycket bestämd häst som tyvärr kräver att man säger till på skarpen ibland. Men aldrig att jag bankar till henne i onödan, är inte för våld och undviker det så mycket jag kan. Fölungen har jag knappt behövt säga till, men så är hon en helt annan typ av häst. Brukar använda rösten så mycket jag kan, eller markera med kroppsspråk.

 

[pluttis]

nope, slår inte min polle.
stampar i marken och tar ett hastigt steg, då vet han att han inte fick göra så.

 

[hautecouture]

blev en gång så arg på en häst att jag smällde till henne (en gång, egentligen inte så hårt).
och ångrade mig som fan efteråt. det kändes helt fel, och det kändes som att man bara ökade glappet mellan häst och ryttare, att man blev mer fiender istället.
har därför aldrig mer slagit en häst och kommer aldrig att göra det igen.

istället använder jag mycket röst, tittar strängt i ögonen och sträcker spänt på mig.
det brukar funka rätt bra... om hästen varit riktigt dum typ bitit en eller så, puttar jag bort den raskt.

 

[hautecouture]

stampa i marken funkar också bra, man ska visa med kroppspråket att det hästen gjorde var fel. det är ju så den läser av oss. att använda mer närgångna metoder (dvs slag) tror inte jag biter på hästen åt det positiva hållet.

 

[lizan]

jag använder så mycket våld som hästen kräver.
min delfoderhäst är så snäll så honom behöver man aldrig bestraffa på det sättet, bara i ridningen han inte alltid uppför sig.

på ridskolan försöker jag dock att aldrig slå hästarna jag inte känner väl.
de jag känner väl vet vart mina gränser går, och dom får skylla sig själva om dom försöker knö in mig i väggen.
men oftast behöver jag inte göra något alls.

 

[Alexandra_W]

Ja, det händer att jag smäller till hästarna.

Det finns egentligen två tillfällen när jag gör det (och skäms inte för det). Det första är om en häst hotar mig, då smälelr jag till. jag accepterar INTE hotbeteende.

Det andra är när det är fara för personskada eller hästskada, dvs när det viktigaste är att så fort som möjligt få stopp på det som händer eller håller på att hända.

Sist jag tog i för någon av mina hästar var häromveckan då jag dängde en kraftfoderhink i baken på fölet som plötsligt presenterade en fin liten bak för mig vid fodring. Det var eg inte ett hotbeteende såtillvida att hon inte menade att hota, det var en överslagshandling pga rastlöshet (hon är understimulerad). Men jag tolererar INTE dylikt beteende och det ska hon veta. (hon for raskt in i ett hörn av boxen, funderade på saken ett slag och dök upp med idel spetsade öron och som hon brukar).

Jag kan dock smälla till på halsen med öppen handflata (mer för ljudets skull än hur det känns för hästen) om de hålle rpå och tramsar. T ex kan valacken få för sig att han glööömt booort hur man står still, då kan jag daska till med handen på halsen så det "smäller" (ljudet) och morra att han ska skärpa sig. Men då ska jag vara helt säker på att de vet bättre OCH attd et inte finns något som motiverar beteendet (t ex hästen har ont, något är obehagligt eller den har sett något skrämmande i fjärran eller så).

Men, häst som hotar mig åker på en smäll, ja!

 

[Tasja]

Javisst slår jag till men jag klår dom inte! Ser en viss skillnad där.

En smäll på halsen om dom knuffas, ett spörapp på baken för att sluta bocka, ett spörapp på bogen för att gå framåt och inte tränga åt sidan. Ett rapp bakom skänkeln för att få hästen respektera drivande hjälp. Viftar till med grimskaftet om dom försöker tränga sig före mig när jag leder.

Beror ju lite på hur hårt man slår också! Ett lättare rapp med spöet är bättre än tjugo skänkeltjongar.

 

[Yrja]

Nej, jag slår inte min häst. Jag skulle aldrig kunna mäta mig med honom i styrka. Vi löser våra problem på andra sätt.

 

[CosmicQueen]

Ja, om hästarna gör fel gör jag det. Hur ska dom annars veta att dom gjort fel?

 

[Youma]

Slår egentligen aldrig, men skulle det hända något så att det är den enda utvägen, så, ja.
Jag gormar och viftar hellre, de flesta hästar fattar. En del bryr sig inte ett smack om det, då kan man behöva visa en gång vad som menas med ett "nej" men jag slår inte då heller. En del hästar blir faktiskt rätt skrämda. Det vill jag inte. De ska inte bli rädda, utan bara förstå att de har burit sig dumt åt.

Pysslade mycket med en häst förut som både gärna nafsade/småbet och kunde sparka på en också.(ridskolekuse) Han kunde bästämma att "idag är jag kittlig. Jag var inte det igår, men idag är jag det!" Då kunde det komma ett ben farande. Knappast att det kan accepteras utan vidare!

Då gjorde jag såhär: Jag tar tag i en hudflik på halsen, och håller löst i den, samtidigt som jag borstar/pysslar på som vanligt. När han försöker nafsa eller sparka, så vrider jag lätt om hudfliken och säger skarpt "NEJ". Hästen står still och ser fåraktig ut en liten stund. Oftast så provar den igen direkt, med att provnafsa. Då vrider man lite igen, och säger åter "NEJ". Oftast har de fattat piken vid andra gången. Det hela är inte värre än "tusen nålar", hästen blir inte skrämd, och man har ett andvändbart "NEJ" sedan.
Det här skulle jag aldrig andvända på någon häst än en häst som uttryckligen inte tar ett nej.

Spö har jag hittils bara andvänt till att driva framåt (varför krångla till det med olika innebörd?), dressyrspö för att flytta bakdelen, men då inte slå, utan peta, som om man skulle gjort med handen.

 

[unki]

Jo, då min häst sparkat på mig har jag slagit till honom.
Men nu när jag läser vad några av er har skrivit om att säga ifrån med kroppsspråket istället så tänker jag försöka övergå till det. Tror nämligen att det kan funka ganska bra på min pålle eftersom han är ganska känslig!

 

[LIA]

Gång på gång kommer trådar i ämnet: "slår ni hästen?".

Lika regelbundet skrivs då inlägg, som gör en fruktansvärt deprimerad. Som ditt "Comic Queen":

Ja, om hästarna gör fel gör jag det. Hur ska dom annars veta att dom gjort fel?

Ett sådant svar får mig att undra över personens förståndsgåvor. Förstår man verkligen inte bättre? Resonerar man likadant när det gäller barn, grannar, släktingar etc?
Hur skall en häst som utsätts för den typen av "inlärning" kunna fungera? Hur skall den överhuvud taget kunna lära sig något?

I en del andra inlägg ovan finns dom som tillämpar: "En smäll på halsen om dom knuffas, ett spörapp på baken för att sluta bocka, ett spörapp på bogen för att gå framåt och inte tränga åt sidan. Ett rapp bakom skänkeln för att få hästen respektera drivande hjälp."

eller rättfärdigar "smällar" som uppfostringsmedel: "såtillvida att hon inte menade att hota, det var en överslagshandling pga rastlöshet (hon är understimulerad). Men jag tolererar INTE dylikt beteende och det ska hon veta."

Återigen frågar jag mig, om man använder samma resonemang vid andra tillfällen i livet? Slå, slå, slå!

En tröst är, att många andra här har en helt annan syn på hästuppfostran/utbildning. Som har förstått att det finns intelligentare vägar än våldets.

Våld mot djur är försvarbart i självförsvar eller för att förhindra en ev katastrof. I andra sammanhang är det bara ett bevis för individens tillkortakommande och okunnighet. Dom som ser våld som en självklar del i sitt umgänge med djur, tycker jag skall byta ut dessa djur mot en karriär i boxningsringen istället!

LIA, som hukar sig inför stormen ...

 

[Enter]

Slår och slår gör jag vill inte. men man daskar väll till dem lite lätt på bogen om dom biter en.

 

[Youma]

svar till:
Ett sådant svar får mig att undra över personens förståndsgåvor. Förstår man verkligen inte bättre? Resonerar man likadant när det gäller barn, grannar, släktingar etc?


Om min granne eller släkting bet mig, skulle jag inte dra mig för att bita tillbaks. Om en unge bet mig, skulle jag fundera om ungen är gammal nog för att förstå vad det innebär att bita någon.

 

[unki]