Fast nä..Ja det är svårare att få små hundar rumsrena (och med småhundar menar jag chihuahua, papillon, toypudel, nakenhundar, och liknande, inte raser som dvärgschnauzer, dansk svensk gårdshund, eller liknande)
Jag tror att det finns en ärftligt beteende problem, men även att det kan bero på att för att dessa små hundar inte ska få köld kramp måste man klä på dem massor med kläder, vilket gör att de knappt kan gå, och då inte vill kissa eller bajsa pga alla kläder, och utan kläder så vill de inte gå pga det dåliga vädret.
Så det är helt enkelt mer svår rastade vid dåligt väder (vilket det oftast är i Sverige enligt en chihuahua)
Men jag tror också att många ägare "ger upp" med träning efter ett tag, jag tror man måste vara extremt ihärdig och verkligen vara envis för att få en liten hund så rumsren som möjligt, jämfört med en större hund som nästan verkar bli rumsren av sig själva ganska snabbt.
Minns fortfarande kvinnan som hade chihuahuor/chihuahua korsningar, och eftersom hundarna vägrade kissa ute hade hon handdukar inomhus där hundarna gjorde sina behov
En ägare som gett upp och lärt sina hundar att det är okej att kissa inomhus helt enkelt...
Ena nuvarande hund fick vi i somras. Alltså bra väder då hon skulle bli rumsren. När nästa kom var det lagom till ösregn, kyla och sen snö. Vi tänkte då att det kanske skulle bli knepigare med henne. Men hon var faktiskt mycket enklare än den första.
Med henne var det väl tvärtom så att det blev så himla kul och lek-relaterat att gå ut att hon ville ut för att larva runt och inte bara gå på toa.
Vi frågade uppfödaren om det innan, om det skulle bli svårare med kyla etc. Uppfödaren sa tvärsäkert nej och att det brukade gå fort iaf. Bara man tog ut efter sömn, mat, bus etc. Hon hade rätt och det gick fort.
Uppfödaren har väl hållit på i typ 30 år med pappisar och innan det bruksras.
Mina första pappisar var från annan uppfödare och hade tyvärr levt i bur och släppts ut 15 min per dag på tomten. Det gick fort att få de vuxna hundarna rumsrena.
Sen finns det säker pappisar och andra småhundar med besvär. Men att det är en genomgående grej i rasen känner varken jag eller flera mer rutinerade uppfödare igen.
Ett år och tre månader gammal. Vi skulle aldrig ryta åt eller bestraffa Bruce på något otrevligt sätt, men jag lärde mig definitivt att denna ras och han ibland behöver lite mer tydlighet än enbart positiv förstärkning, trots att valpkursen verkade lära ut att man är en hemsk hundägare då.
