Spinoff på ”förskoletider”

[Mabuse]

Nä för den ena föräldern ska ju jobba och träna till 20-21. Så du ska ju rodda runt allt med alla barn själv.

Det var ju det som var poängen med att två vuxna vill hem hyfsat tidigt för att hinna med. För att slippa ta med alla barn direkt något ska göras. Du missade nog poängen.

Fast tandläkartider brukar väl vara dagtid? Åtminstone våra tandläkartider är det. Så då är det ju väldigt praktiskt med föräldrar som har såpass fritt jobb att de utan problem kan ta barnen till tandläkaren på dagen, och sen jobba på kvällen istället. Ena barnet är i skolan, andra barnet följer med en förälder till tandläkaren. Inga problem.

 

[Kattennizze]

Men alltså, tandläkare borde vara en gång per år och barn. Luciatåg samma sak. Frisörbesök kanske 3-4 gånger per år. Utvecklingssamtal en gång per termin. Vaccinationer har jag bara stött på vid årskontroll på BVC.
Packa saker får barnet göra själv och jag kollar bara med henne att det är gjort.
Alltså nio grejer per år. Det är ju inte ens en sak per månad.

Vab-frågan struntar jag i. Tror att jag har vab:at fem dagar sen dottern föddes i maj 2011

Mina barn måste laga hål, snittar på tre gånger per termin. Vaccinationer i skolan måste föräldrar vara med på, annars blir det ingen vaccination, en gång per läsår. Sen har mina barn astma dvs x antal vårdbesök per termin. Mina barn klarar inte att hålla reda på läxor och gympakläder och allt annat som ska med till skolan....så det är ju olika för olika barn. Du har helt haft tur.

 

[Mabuse]

Mina barn måste laga hål, snittar på tre gånger per termin. Vaccinationer i skolan måste föräldrar vara med på, annars blir det ingen vaccination, en gång per läsår. Sen har mina barn astma dvs x antal vårdbesök per termin. Mina barn klarar inte att hålla reda på läxor och gympakläder och allt annat som ska med till skolan....så det är ju olika för olika barn. Du har helt haft tur.

Mina kommer inte heller ihåg vantar och läxor och gympapåsar själva, men det plockar man ju ihop på morgonen innan man lämnar? Den som lämnar har ansvaret för att barnen får med sig allt de ska. Det ingår ju. Det betyder inte att båda föräldrarna måste vara hemma på morgonen.

 

[Kattennizze]

Och jag har svårt att förstå dem, flest kvinnor, som ger upp sina yrkeskarriärer fullständigt så fort det pratas om barn. Från att ha en framgångsrik karriär där man bidrar starkt till en bättre värld för alla, är det plötsligt bara viktigt att hand om sin egen avkomma. (Och ja, det finns en kort period i början där det naturligt blir så, men den är faktiskt ganska kort.)

Men jag förstår också att andra kan ha helt andra värderingar, eller där normer och grupptryck spelar stor roll. Eller där jobbet var så trist, så att skrota hemma med barn, hund och tvättmaskin känns mer utvecklande.

Det är därför jag tycker det är så sinnrikt att var och en får välja att utforma sina egna liv, helt utan att behöva ha förståelse från min sida, att jag skulle kunna tänka mig göra likadant.

Men man gör ju inte det, alltså utformar sitt liv som man vill, särskilt inte som kvinna, man följer noggrant en norm mer eller mindre dessvärre. Jag älskar mitt jobb som jag pluggat många år till men jag vill inte jobba heltid för jag pallar inte familjelivet alls då. Jag upplever mig nog ifrågasatt från det andra hållet konstigt nog, varför jobbar jag inte heltid? Varför fortsätter jag inte forska etc etc. För att jag inte vill just nu, för att jag har fullt upp med att hålla ordning på hemmet vilket misslyckas ständigt. För att jag måste ha tid för att sitta och tomglo och göra ingenting. Och det känns väldigt oaccepterat bland många högpresterande i min egen bekantskapskrets.

 

[Kattennizze]

Mina kommer inte heller ihåg vantar och läxor och gympapåsar själva, men det plockar man ju ihop på morgonen innan man lämnar? Den som lämnar har ansvaret för att barnen får med sig allt de ska. Det ingår ju. Det betyder inte att båda föräldrarna måste vara hemma på morgonen.

Under förutsättning att de finns någonstans...alltså vi har dessvärre inget väloljat maskineri alls här hemma, utan virrar mest runt. Vantarna är borta, ingen vet var de är. Overallen har fått en hål på knäet under natten mystiskt nog etc etc. Men å andra sidan har jag två barn med autism så det är nog inte jämförbart riktigt med andra.

 

[sjoberga]

Men man gör ju inte det, alltså utformar sitt liv som man vill, särskilt inte som kvinna, man följer noggrant en norm mer eller mindre dessvärre. Jag älskar mitt jobb som jag pluggat många år till men jag vill inte jobba heltid för jag pallar inte familjelivet alls då. Jag upplever mig nog ifrågasatt från det andra hållet konstigt nog, varför jobbar jag inte heltid? Varför fortsätter jag inte forska etc etc. För att jag inte vill just nu, för att jag har fullt upp med att hålla ordning på hemmet vilket misslyckas ständigt. För att jag måste ha tid för att sitta och tomglo och göra ingenting. Och det känns väldigt oaccepterat bland många högpresterande i min egen bekantskapskrets.

Jag har svårt att förstå det men lätt att acceptera det. Därför att det är ditt liv, inte mitt.

Sedan är det olyckligt att så många fler kvinnor än män gör det valet.

 

[Kattennizze]

Jag har svårt att förstå det men lätt att acceptera det. Därför att det är ditt liv, inte mitt.

Sedan är det olyckligt att så många fler kvinnor än män gör det valet.

Men vad är det du inte förstår? Det förstår jag nog inte.

 

[Kattennizze]

Mina kommer inte heller ihåg vantar och läxor och gympapåsar själva, men det plockar man ju ihop på morgonen innan man lämnar? Den som lämnar har ansvaret för att barnen får med sig allt de ska. Det ingår ju. Det betyder inte att båda föräldrarna måste vara hemma på morgonen.

Vi måste vara två för att punktmarkera min snart 9-åring som annars slår sina syskon i stressaffekt. Man kan vara själv men då pallar man kanske bara två morgnar sen är man färdig för inläggning...

 

[Petruska]

Vi måste vara två för att punktmarkera min snart 9-åring som annars slår sina syskon i stressaffekt. Man kan vara själv men då pallar man kanske bara två morgnar sen är man färdig för inläggning...

Dina barn är ju mer krävande än de flesta barn, det blir ju jobbigare att vara ensam med barnen då. Det är ju inte så konstigt, tycker jag.

Jag har inga som helst problem annars att förstå att man inte vill jobba heltid och att man vill ha tid att göra ingenting. Jag utnyttjar tex min halvdag (pga allhelgonahelgen) idag med att låta en kompis ta hand om min häst och jag sitter och gör just inget alls. Funderar på att kolla om ett element behöver luftas, det är ungefär det.

Vad jag tycker är besvärande är det här moraliserandet som handlar om vikten av att barn är så lite som någonsin är möjligt på förskolan, och att detta moraliserande är så tydligt genuskodat.

 

[stjarnhimmel]

Skuldbeläggande? Nej, jag undrar av ren nyfikenhet hur man resonerar.
Vi är alla olika, men många glömmer barnperspektivet i sin strävan att göra karriär.

Jag tror inte att många har vistats 50 timmar i en småbarnsgrupp under en vecka, då hade nog de flesta resonerat annorlunda.

Hur blir det 50 h i veckan?
Det @Mabuse beskriver är ju snarare att barnen får mkt tid med varje förälder separat då de turas om att hämta.

 

[Thera]

Jag tänker att ett sånt arbete är något du aldrig upplevt, eftersom du tänker dig att man pausar alltihop lite snyggt i tio år, utan att det händer något med ens yrkeskunnande under tiden

Vet du, det går alldeles utmärkt att stiga i graderna och vidareutveckla sig även på 80% som jag gör nu. Sambon blev chef när han var helt föräldraledig.

Jag ser inte hur det inte skulle gå att göra båda om det är väldigt viktigt?

 

[cirkus]

Vet du, det går alldeles utmärkt att stiga i graderna och vidareutveckla sig även på 80% som jag gör nu. Sambon blev chef när han var helt föräldraledig.

Jag ser inte hur det inte skulle gå att göra båda om det är väldigt viktigt?

Så ingen av er jobbar heltid under barnens småbarnsår?

 

[Thera]

Definitivt. Min man är uppvuxen med en heltidsjobbande, kvällsarbetande mamma. Det är ju lite skillnad i hur fullvärdig förälder han är, jämfört med många män som vuxit upp med mer konservativ arbetsfördelning i hemmet. Som förälder skapar man ju ett mönster också.

Men ingen säger att just mamman ska gå ner i tid? Det kvittar väl fullständigt vem som gör det, jag har bara svårt att se barnens bästa i att träffa sina föräldrar i bästa fall 2-3 timmar om dagen, medan man är från 7-17 med sin förskolepersonal.

Du har rätt i att man skapar mönster som förälder, det är ni ju ett tydligt exempel på själva. Men vem säger att det är ett bra mönster?

 

[Thera]

Så ingen av er jobbar heltid under barnens småbarnsår?

Nej, vi turas om att gå ner till 80% ett år i taget ungefär.

 

[Sar]

Ja, det tror jag. Eller vilken sorts gemensam familjeaktiviteter menar du att ni drar igång tillsammans på vardagskvällarna? Bland mina bekanta så gör de flesta ungefär samma sak på vardagarna: hämtar barn (ev följer en kompis med hem, eller ens eget barn följer med en kompis), lagar middag, barnen läser läxor/leker, större barn kanske går till en aktivitet, sen läggdags. Typ göra en utflykt hela familjen efter jobb och skola, det händer inte. Vad är det för typ av gemensamma familjeaktiviteter du tänker på?

Det kan väl vara allt från att baka, åka till badhuset, gå till pulkbacken, lägga pussel, spela ett spel, cykla iväg och äta kvällsfika som picnic, åka skridskor, köra några matcher pingis på finbordet, ha ostprovning eller kanske bara mysa ihop med en film. Vi är ju alltsomoftast två föräldrar hemmavid, jag tänker att det gör det lättare att ha energi till familjeaktuviteter även vardagar

Utflykter etc gör vi på helgerna, inte till vardags. Till vardags kanske man går till en lekpark eller går ut och cyklar efter hämtning den ljusa tiden på året, men det är ju inte precis en familjeaktivitet. Det är en barnaktivitet där en vuxen behöver följa med för att ha koll.

Men att fara ut och cykla tillsammans klassar jag mer som kvalitetstid tillsammans snarare än barnaktivitet som kräver vuxenkoll ( i alla fall om barnet är säker på att cykla.....)

 

[Sar]

Vi måste vara två för att punktmarkera min snart 9-åring som annars slår sina syskon i stressaffekt. Man kan vara själv men då pallar man kanske bara två morgnar sen är man färdig för inläggning...

Så himla tufft det låter, jag kan gott förstå att du/ni behöver återhämtningstid. Kramar.

 

[Kattennizze]

Dina barn är ju mer krävande än de flesta barn, det blir ju jobbigare att vara ensam med barnen då. Det är ju inte så konstigt, tycker jag.

Jag har inga som helst problem annars att förstå att man inte vill jobba heltid och att man vill ha tid att göra ingenting. Jag utnyttjar tex min halvdag (pga allhelgonahelgen) idag med att låta en kompis ta hand om min häst och jag sitter och gör just inget alls. Funderar på att kolla om ett element behöver luftas, det är ungefär det.

Vad jag tycker är besvärande är det här moraliserandet som handlar om vikten av att barn är så lite som någonsin är möjligt på förskolan, och att detta moraliserande är så tydligt genuskodat.

Ja fy Fabian för det moraliserandet, gör mig galen stundtals. Men det gäller ju också bullbakande, halvfabrikaten, lingonsylten från Bob med mera med mera. Kattennizze-som just köpte sylt på tub i stället för att som God Mor ha plockat bären med barnen efter kl 15 och göra egen sylt...

 

[Kattennizze]

Tub på plast! Plastförgiftar ungarna också.

 

[sjoberga]

Men vad är det du inte förstår? Det förstår jag nog inte.

Att man från en dag till en annan vänder från att tycka att ett yrke är viktigt till att helt prioritera bort det, om jag strikt ser det utifrån mitt eget perspektiv.

Men, jag har inga problem att inse att alla andra människor än jag är unika individer som har andra värderingar - och helt andra förutsättningar (apropå speciella behov och funktionshinder som även jag har barn som har), och därmed tar andra beslut. Så jag förstår, även om jag inte förstår.

Finessen med liberalism liksom. Frihet för alla att välja sina liv efter de värderingar man har. Inte kollektivisera människor.

 

[sjoberga]

Men ingen säger att just mamman ska gå ner i tid? Det kvittar väl fullständigt vem som gör det, jag har bara svårt att se barnens bästa i att träffa sina föräldrar i bästa fall 2-3 timmar om dagen, medan man är från 7-17 med sin förskolepersonal.

Du har rätt i att man skapar mönster som förälder, det är ni ju ett tydligt exempel på själva. Men vem säger att det är ett bra mönster?

Nej ,det kvittar inte fullständigt för alla. Det är enormt mycket bättre i rådande patriarkat om mannen gör det.