När labbar kommer till veterinären för annat än rutinbesök så är det inte sällan pga mer allvarliga saker. T ex ätit nånting som måste ut endera genom kräkning eller i värsta fall operation. Min har klarat sig med kräkning när han ätit strumpor och handskar men han har ett kullsyskon som behövt opereras för att hen åt nånting som inte gick att få ut den vägen.
Men en sån sak går delvis att förebygga, genom att hålla städat hemma och lära hunden att släppa på kommando för övriga situationer. Går den inte att lita på i andra miljöer så får man träna in munkorg vid utevistelse. Och som redan skrivits ovan så förekommer allergier och magproblem i alla delar av populationen, det är dessutom rätt svårt att avla bort för man vet inte alltid hur det nedärvs. Jag köpte en från frisk släkt och fick ändå en hund som är känslig, men det har löst sig okej genom rätt utfodring och probiotika varje dag.
Han är frisk i lederna och det är även föräldrarna och släkten, men han har ändå kullsyskon med ED. Jag har inte träffat dom så kan inte säga om det eventuellt beror på handhavande, som att dom låtit dom bli överviktiga i ung ålder, eller om det bara var otur.
Man får helt enkelt göra avvägningen, är hälsoproblemen som finns i den här rasen nåt jag kan leva med om oturen skulle vara framme? Är jag tillräckligt fäst vid rasen för att kunna acceptera riskerna? För det finns ingen ras där du 100% garanterat alltid kommer få en kärnfrisk individ. Du kan fråga AI tills du blir blå och den kanske kommer kunna hjälpa dig att välja med hjärnan, men man måste också välja hund med hjärtat.
