Svårigheterna med att hitta kläder som faktiskt passar (utbruten från Störiga saker vi stör oss på, del 28)

[Liten]

@Liten Med det längd-/viktförhållandet behöver du inte "större storlekar", utan en annan modell som är utformad mer som du önskar. Jag har mycket svårt att tro att alla kläder i strl 44 du provat varit för små för dig, det låter mer som att just detta plagg var sytt på ett annat sätt än det du ville ha. Ju tightare ett plagg är, desto mindre utrymme för de personliga måtten, medan ett ledigare plagg kan passa fler personer som inte är exakt likadana.

(Jag är medveten om att passformen kan vara olika för olika plagg. Och även att materialet etc påverkar. På H&M behöver jag generellt betydligt större storlekar, jämfört med likvärdiga plagg på andra ställen. Jag köpte flera figurnära kavajer nyligen - storlek 38. Har en kavaj från H&M som jag köpte för några år sen och använt lite nu i sommar, den sitter likadant på mig som nämnda i 38 - den är i storlek 44. )

(Jag nämnde bara min viktnedgång för att innan den fick jag inte ens på de där shortsen. När jag generellt hade ungefär den storleken i byxor, från andra kedjor.)

Min störning är inte min vikt eller min storlek. Egentligen inte storlekens siffra heller. Jag fattar att jag på många sätt är privilegiad i samhället, det är inte "synd om mig" - jag kan som sagt köpa kläder. Det var inte alls min poäng. Utan att jag upplever att vissa butikskedjors storlekar, i detta fallet H&M är väldigt små jämfört med andra. Att jag får höra att storleken som jag nu köper är den största de har, i en butik som lite utger sig för att " rikta sig till de flesta/en bred målgrupp". Jag upplever det som motsatsen till inkluderande. Och jag upplever det som problematiskt på många sätt, att det blir väldigt snedvridet och..ja, hetsande till att banta. Att det ger en negativ påverkan på olika sätt.

Jag lämnar tråden med att en sista gång förtydliga att min störning inte var mina egna problem med passformen på kläder. Utan att vissa klädkedjors storlek 44 motsvarar vad som oftast verkar anses vara en 38, M eller ibland 40.


Nu har jag skrivit på det här inlägget i ungefär en timme, och hoppas att jag lyckats få fram bättre vad det var jag menade. Det känns i efterhand inte riktigt som att jag lyckades i mitt första inlägg, och det beklagar jag.

 

[Bison]

Önskar jag kunde visa mig utomhus i mjukisbyxor, men har fått sagt till mig att sånt visar man sig bara inte i! Klarar knappt att gå förbi Hemköp i träningskläder efter gymmet utan att skämmas ögonen ur mig.

Skit i de osäkra mupparna
Jag lever hela livet i mjuksbyxor eller pyjamas. Finns ju dessutom snygga mjukisar.
Ninepine har även byxor som ser ut precis som vanliga byxor.

 

[bettysmatte]

Skit i de osäkra mupparna
Jag lever hela livet i mjuksbyxor eller pyjamas. Finns ju dessutom snygga mjukisar.
Ninepine har även byxor som ser ut precis som vanliga byxor.

Säger samma ! Jag har kanske inte just mjukisbyxor så mycket, men leggings är standard för mig. Och det är ju ungefär samma sak. Leggings och tunika/klänning - det är min "uniform" !

 

[bumpo]

Något som stör mig så sjukt jävla mycket är att kläder till flickbebisar i stl56 är mindre och taightare än kläder till pojkbebisar i samma storlek. Jag hittade ett gäng fina bodies till Marodören på hms rea och tydligen så var två av dem flickbodies och de är mindre än de som är är unisex eller pojkbodies. En bebis, oavsett kön, har samma storlek. Skillnaden är större individmässigt än vad den är könsmässigt på så små bebisar ffs....

 

[bumpo]

Något som stör mig så sjukt jävla mycket är att kläder till flickbebisar i stl56 är mindre och taightare än kläder till pojkbebisar i samma storlek. Jag hittade ett gäng fina bodies till Marodören på hms rea och tydligen så var två av dem flickbodies och de är mindre än de som är är unisex eller pojkbodies. En bebis, oavsett kön, har samma storlek. Skillnaden är större individmässigt än vad den är könsmässigt på så små bebisar ffs....

Eller ja, de har ju inte samma storlekar alla bebisar men är de 58cm långa så är de och har då såklart stl56 eller stl60

 

[Mineur]

Ja, att enskilda plagg är mer förutsägbara är en nödvändighet för att onlineshoppingens negativa konsekvenser ska kunna minskas. Jag tror dock att det är en nödvändighet även att vi konsumenter också är beredda på att ta en del av ansvaret och inte bara skjuta över det på någon annan, i detta fall tillverkarna.

För att enskilda plagg av samma modell ska bli mer exakta så krävs större noggrannhet i alla led av tillverkningen. Är vi konsumenter beredda på att betala för det?

Det är också två delar av standardisering och efterlevnad av standarden, och jag tror tyvärr inte att problematiken kommer vara så enkelt lösbart. Och därav att jag uppmanar till att vi konsumenter måste acceptera de ökade kostnaderna för att det ska vara möjligt att genomföra på ett bra sätt.

Dels är det de enskilda modellerna. Det vore toppen om varje enskild modell har egna mått istället för en standardstorlekstabell för butiken/märket, då plaggen ändå kommer att sitta lite olika på mig beroende på modell och tygtyp. Men att mäta upp varje enskild modell med en bra noggrannhet skulle förstås kosta mycket mer, och/eller kräva att antalet modeller minskar.

Det andra sättet att öka förutsägbarheten är att standardisera på en högre nivå, så att ALLA plagg, oberoende av märke, av en viss storlek har samma mått på vissa måttpunkter. Det skulle vara billigare och också enklare att kontrollera att det efterlevs. Risken med det är dock att variationen i utbudet minskar, så att de som passar i standarden får det bra men alla andra får det svårare än idag.

Så jag är kluven till det här med att standardisera inom klädbranschen. Det jag egentligen önskar är nog en tillförlitlig kunskap om måtten och passform på plaggnivå, snarare än mer likriktning vilket standardisering ofta leder till.

Det finns ganska långtgående projekt som syftar till att skapa en digital tvilling, där tanken är att man ska kunna prova online med hjälp av den. Där är standardisering en absolut nödvändighet för att min tvilling ska kunna prova i vilken onlinebutik som helst. Men för att det ska bli (nästan) lika bra som att prova ett riktigt plagg, så krävs det fortfarande att de enskilda plaggen anpassas, och då är vi tillbaka till frågan om konsumenterna är beredda att betala för det?

Idag har vi ett system som är uppbyggt på att det finns en oändligt stort utbud av plagg som är billiga att köpa och transportera, som konsument provar man en stor mängd och behåller det man gillade. Då behöver inte plaggen och måtten vara så exakta, för det viktigaste är att det är billigt och går så fort som möjligt genom alla led, från tillverkningen till kundens hand. Kostnaden läggs på miljön och arbetare i andra länder. Den stora frågan är om och när den stora massan är beredd att överge det nuvarande systemet. Vissa är det redan idag, men när är en tillräckligt stor mängd?

Vill poängtera att jag inte menar att skamma just dig @Mineur för att jag svarade på ditt inlägg, utan syftet är att diskutera systemet som vi alla är en del av. Så menar inte att lägga någon skugga på just dig, förtydligar detta eftersom andra tolkat mig så tidigare.

Nej så tolkade jag det absolut inte! Du har många bra poänger. Jag hade inte tänkt sådär långt, men nu fick jag lite att fundera på

 

[Lycan]

(Jag är medveten om att passformen kan vara olika för olika plagg. Och även att materialet etc påverkar. På H&M behöver jag generellt betydligt större storlekar, jämfört med likvärdiga plagg på andra ställen. Jag köpte flera figurnära kavajer nyligen - storlek 38. Har en kavaj från H&M som jag köpte för några år sen och använt lite nu i sommar, den sitter likadant på mig som nämnda i 38 - den är i storlek 44. )

(Jag nämnde bara min viktnedgång för att innan den fick jag inte ens på de där shortsen. När jag generellt hade ungefär den storleken i byxor, från andra kedjor.)

Min störning är inte min vikt eller min storlek. Egentligen inte storlekens siffra heller. Jag fattar att jag på många sätt är privilegiad i samhället, det är inte "synd om mig" - jag kan som sagt köpa kläder. Det var inte alls min poäng. Utan att jag upplever att vissa butikskedjors storlekar, i detta fallet H&M är väldigt små jämfört med andra. Att jag får höra att storleken som jag nu köper är den största de har, i en butik som lite utger sig för att " rikta sig till de flesta/en bred målgrupp". Jag upplever det som motsatsen till inkluderande. Och jag upplever det som problematiskt på många sätt, att det blir väldigt snedvridet och..ja, hetsande till att banta. Att det ger en negativ påverkan på olika sätt.

Jag lämnar tråden med att en sista gång förtydliga att min störning inte var mina egna problem med passformen på kläder. Utan att vissa klädkedjors storlek 44 motsvarar vad som oftast verkar anses vara en 38, M eller ibland 40.


Nu har jag skrivit på det här inlägget i ungefär en timme, och hoppas att jag lyckats få fram bättre vad det var jag menade. Det känns i efterhand inte riktigt som att jag lyckades i mitt första inlägg, och det beklagar jag.

Jag kommer aldrig att glömma när mamma beställde hem en jacka i storlek xl och trosor i xxxl... när de kom hem visade de sig vara i min storlek... dvs ca storlek 38. Jag sa till henne då att det inte är underligt om kvinnor idag får skev syn på sin kropp om lilla jag anses vara en trippel xl. Det måste ha känts jävligare för henne som inte ens skulle komma i de där kläderna om hon försökte. Detta var ett antal år sedan nu och jag har noterat samma sak som du... att samma trend gällande storlekar har spritt sig till andra kedjor som hm. Måste vara helt hopplöst för de som behöver ha lite större storlekar...

 

[Thaliaste]

(Jag är medveten om att passformen kan vara olika för olika plagg. Och även att materialet etc påverkar. På H&M behöver jag generellt betydligt större storlekar, jämfört med likvärdiga plagg på andra ställen. Jag köpte flera figurnära kavajer nyligen - storlek 38. Har en kavaj från H&M som jag köpte för några år sen och använt lite nu i sommar, den sitter likadant på mig som nämnda i 38 - den är i storlek 44. )

(Jag nämnde bara min viktnedgång för att innan den fick jag inte ens på de där shortsen. När jag generellt hade ungefär den storleken i byxor, från andra kedjor.)

Min störning är inte min vikt eller min storlek. Egentligen inte storlekens siffra heller. Jag fattar att jag på många sätt är privilegiad i samhället, det är inte "synd om mig" - jag kan som sagt köpa kläder. Det var inte alls min poäng. Utan att jag upplever att vissa butikskedjors storlekar, i detta fallet H&M är väldigt små jämfört med andra. Att jag får höra att storleken som jag nu köper är den största de har, i en butik som lite utger sig för att " rikta sig till de flesta/en bred målgrupp". Jag upplever det som motsatsen till inkluderande. Och jag upplever det som problematiskt på många sätt, att det blir väldigt snedvridet och..ja, hetsande till att banta. Att det ger en negativ påverkan på olika sätt.

Jag lämnar tråden med att en sista gång förtydliga att min störning inte var mina egna problem med passformen på kläder. Utan att vissa klädkedjors storlek 44 motsvarar vad som oftast verkar anses vara en 38, M eller ibland 40.


Nu har jag skrivit på det här inlägget i ungefär en timme, och hoppas att jag lyckats få fram bättre vad det var jag menade. Det känns i efterhand inte riktigt som att jag lyckades i mitt första inlägg, och det beklagar jag.

Ja, jag förstår vad du menar. Det låter också som att du ser att det blev lite mindre bra i ditt tidigare inlägg, men det är okej att det blir mindre bra ibland. Det är mänskligt, och i känsliga ämnen är det lätt att något man skriver uppfattas av andra på ett sätt som man inte tänkt.
Du behöver inte lämna tråden för detta, men du ska förstås göra som känns bäst för dig själv ❤

I sak håller jag med om att butikernas nummer på storlekarna skiljer sig. Inom just HM tycker jag även att det skiljer mellan deras ungdomsavdelning och den vuxna. Vilket jag till viss del förstår, för jag var både mindre kurvig i kroppsformen och gillade tightare kläder när jag var 17 än 37, men det blir också lite märkligt när en top i strl 40 är så olika i samma butik.

 

[Therese1988]

Här är en till som har svårt att hitta kläder som passar och som upplever att storlekarna varierar ENORMT mycket.
Lång, smala höfter, liten rumpa, plattbröstad, axlar som en rugbyspelare, långa armar och en mage som gärna svullnar pga sjukdom, allergier m.m = inte precis den typen av kropp som tillverkarna anpassar sina kläder efter.

Jag tycker om byxor med hög midja, men om de sitter lagom i midjan, är de ofta gjorda för någon med bredare höfter och glider således ner.

I jackor måste jag oftast ha L eller XL, för annars kan jag inte röra armarna och/eller så blir ärmarna för korta. Men då är de oftast väldigt stora runt bröst och midja.
I byxor har jag allt ifrån 36/S till L. De sitter alltså ungefär likadant, trots att det är olika storlekar/tillverkare. Hur svårt ska det vara att iaf ha någon slags standard för vilka mått en viss storlek ska vara?!

 

[sthu]

Något som stör mig så sjukt jävla mycket är att kläder till flickbebisar i stl56 är mindre och taightare än kläder till pojkbebisar i samma storlek. Jag hittade ett gäng fina bodies till Marodören på hms rea och tydligen så var två av dem flickbodies och de är mindre än de som är är unisex eller pojkbodies. En bebis, oavsett kön, har samma storlek. Skillnaden är större individmässigt än vad den är könsmässigt på så små bebisar ffs....

Där kan vi snacka störigt! Såg en bild med shorts, där flickshortsen var enormt mycket kortare än pojkdhortsen

 

[Masqueradee]

De som har sagt det till dig behöver du inte lyssna på! Jag tycker absolut att man kan gå och handla i mjukisbyxor och i träningskläder. Ser många andra som gör det också, så är uppenbarligen inte ensam om att tycka så.

Skit i de osäkra mupparna
Jag lever hela livet i mjuksbyxor eller pyjamas. Finns ju dessutom snygga mjukisar.
Ninepine har även byxor som ser ut precis som vanliga byxor.

Jag själv bryr mig noll och inget vad folk har på sig egentligen (gärna kläder bara, avskyr sommaren när det helt plötsligt är okej att gå runt "naken" ^^), men det är väl liksom lite hur jag är uppväxt. Har diskuterat det här med vänner, liksom varför det känns så fel och de flesta skulle inte ens smyga ned i tvättstugan utan att vara "klädd". Spännande hur det där är, vad man själv gör och hur man ser på andra skiljer sig så.

 

[Krummi]

Det här med storlekar är en hel vetenskap. Jag har kläder i storlek 36 till 44 och har aldrig kunnat köpa kläder utan att prova först. Samma med skor, har storlek 38 till 41. Därför köper jag alltid skor och kläder i butik. Skulle jag beställa kläder utan att ha provat först skulle jag nog skickat tillbaka det mesta. Slutar oftast med herrstorlek i jackor och tröjor då damstorlekar är för trånga över axlarna.
Har en son som är 195 cm och väger 70 kg, det vill säga extremt lång och smal med långa armar och ben. Han har nu bara två par byxor som jag hjälpte honom att specialbeställa förra hösten och jag har ofta fått sy in skjortor och tröjor för att de inte ska vara stora som tält när de passar på längden.
Vi köper väldigt lite kläder, mest för att vi sällan hittar något som passar. Om man ska se det possitivt så är det ju både ekonomiskt och miljövänligt att sällan köpa nya kläder så egentligen ska jag nog inte klaga.

 

[MJLee]

Jag har för mig att det är Zara som har helt sjukt små storlekar och kommer från Spanien.

 

[Thaliaste]

Jag måste nog ändå säga att jag inte tycker att det här med olika storlek på storlekarna för olika märken/butiker har blivit ett större problem idag än förr. Jag tycker alltid att olika märken har passat olika bra, och även att det skiljer vilken storlek jag har (men FYRA storlekar som någon var med om, är alldeles för mycket skillnad om det gäller motsvarande passform och västerländska märken). Jag har helt enkelt av erfarenhet lärt mig vilka märken som passar mig, och provar inte längre de märken som inte passar. Med åren är det också vissa märken som inte längre passar mig, som jag kunde ha förr.

Sen är det fortfarande tråkigt att prova kläder (och hatar att se mig själv i spegeln) men det är samma som det alltid har varit.

Jag har dock ett svagt minne (eller minns jag fel?) att det HAR gjorts en standardiseringsvända inom EU, för ganska länge sedan nu. Och att jag då "hoppade upp" en halv-en storlek (sydliga storlekar var mindre än nordliga), men efter det hoppet så var problem i sig självt samma lika som tidigare.

 

[MJLee]

https://www.farfetch.com/se/style-guide/brands/french-brands-and-french-sizing-guide/

Ett exempel på hur lika storlekar kan vara så olika från land till land

 

[Thaliaste]

Jag har för mig att det är Zara som har helt sjukt små storlekar och kommer från Spanien.

Då blir jag nyfiken om hur de ligger i förhållande till andra spanska märken?

 

[Snowball]

Att storlekar krymper blev jag varse nyligen
Jobbet tillhandahåller arbetskläder som måste bäras får inte jobba i något annat
Har haft xl i piké och fick en ny tröja som var väldigt mycket smalare än gamla modellen

Så jag lappade ihop min gamla tröja helt enkelt och får väl be om xxxl nästa gång om det finns hemma för det var jättestor skillnad

 

[Tonto]

Jag har för mig att det är Zara som har helt sjukt små storlekar och kommer från Spanien.

Jag tycker att Zaras byxor är väldigt stora i midjan. Men det kan variera väldigt mycket mellan olika byxor också, vissa är lite mindre.

 

[Bufera]

Jag hatar att köpa byxor, sällan något passar. Allt åker ner, har ingen kropp för vanliga byxor
Lever i mjukisbyxor och träningstights, hittat ibland byxor som passar så de blir automatiskt finbyxor för jag hittar de så sällan!
Nu köper jag de flesta kläder på samma kedja, de brukar vara rätt så lika i storlek/passform som tur är!
Men är verkligen inte roligt att handla eller testa kläder.

 

[Badger]

Ja, att enskilda plagg är mer förutsägbara är en nödvändighet för att onlineshoppingens negativa konsekvenser ska kunna minskas. Jag tror dock att det är en nödvändighet även att vi konsumenter också är beredda på att ta en del av ansvaret och inte bara skjuta över det på någon annan, i detta fall tillverkarna.

För att enskilda plagg av samma modell ska bli mer exakta så krävs större noggrannhet i alla led av tillverkningen. Är vi konsumenter beredda på att betala för det?

Det är också två delar av standardisering och efterlevnad av standarden, och jag tror tyvärr inte att problematiken kommer vara så enkelt lösbart. Och därav att jag uppmanar till att vi konsumenter måste acceptera de ökade kostnaderna för att det ska vara möjligt att genomföra på ett bra sätt.

Dels är det de enskilda modellerna. Det vore toppen om varje enskild modell har egna mått istället för en standardstorlekstabell för butiken/märket, då plaggen ändå kommer att sitta lite olika på mig beroende på modell och tygtyp. Men att mäta upp varje enskild modell med en bra noggrannhet skulle förstås kosta mycket mer, och/eller kräva att antalet modeller minskar.

Det andra sättet att öka förutsägbarheten är att standardisera på en högre nivå, så att ALLA plagg, oberoende av märke, av en viss storlek har samma mått på vissa måttpunkter. Det skulle vara billigare och också enklare att kontrollera att det efterlevs. Risken med det är dock att variationen i utbudet minskar, så att de som passar i standarden får det bra men alla andra får det svårare än idag.

Så jag är kluven till det här med att standardisera inom klädbranschen. Det jag egentligen önskar är nog en tillförlitlig kunskap om måtten och passform på plaggnivå, snarare än mer likriktning vilket standardisering ofta leder till.

Det finns ganska långtgående projekt som syftar till att skapa en digital tvilling, där tanken är att man ska kunna prova online med hjälp av den. Där är standardisering en absolut nödvändighet för att min tvilling ska kunna prova i vilken onlinebutik som helst. Men för att det ska bli (nästan) lika bra som att prova ett riktigt plagg, så krävs det fortfarande att de enskilda plaggen anpassas, och då är vi tillbaka till frågan om konsumenterna är beredda att betala för det?

Idag har vi ett system som är uppbyggt på att det finns en oändligt stort utbud av plagg som är billiga att köpa och transportera, som konsument provar man en stor mängd och behåller det man gillade. Då behöver inte plaggen och måtten vara så exakta, för det viktigaste är att det är billigt och går så fort som möjligt genom alla led, från tillverkningen till kundens hand. Kostnaden läggs på miljön och arbetare i andra länder. Den stora frågan är om och när den stora massan är beredd att överge det nuvarande systemet. Vissa är det redan idag, men när är en tillräckligt stor mängd?

Vill poängtera att jag inte menar att skamma just dig @Mineur för att jag svarade på ditt inlägg, utan syftet är att diskutera systemet som vi alla är en del av. Så menar inte att lägga någon skugga på just dig, förtydligar detta eftersom andra tolkat mig så tidigare.

Måste tillägga att det är ju också olika för olika modeller och tillverkare om de tycker att ett visst plagg ska sitta baggy eller tight. Ett märke kanske i allmänhet kör att det ska vara baggy, men en viss person gillar om deras kläder sitter tight, då kommer ju samma storlek från en annan modell/ett annat märke vara för litet.