Syskon?

[Johanna1988]

Att hon inte har koll på att det är bevisat att den bästa tiden för syskon är mellan 3-4 år.

Tar gärna del av den bevisade forskningen. Alltså inte åsikter, som du visat i tråden.

 

[Johanna1988]

Elisabeth Schönbeck, beteendevetare med inriktning på syskonrelationer och småbarnspedagog:​

– Många barn hinner inte att knyta an ordentligt till sina föräldrar innan de får syskon. Det är först i treårsåldern som de flesta barn har klarat av sin individuations- och separationsfas. De är mer självständiga och att få syskon är inte ett lika stort hot, då det inte blir samma kamp om föräldrarnas kärlek och uppmärksamhet.

Elisabeths tips: Att vi behandlar syskon olika är oundvikligt. Vår instinkt är att skydda det minsta barnet. Tätt mellan barnen gör att storasyskonet, som fortfarande är väldigt litet, får ta ett större ansvar och klara sig mer på egen hand. Undersökningar visar att vi skäller mer på det äldsta barnet. Storasyskonet får ofta uppmärksamhet för sin prestation till skillnad från småsyskon som i större grad bedöms för den person de är. Genom att vara medveten om de här mönstren kan vi se till att inte överdriva dem.

Louise Hallin, barnmorska och leg psykoterapeut:


– Dagens föräldrar är hårt belastade i sina liv. Det är en konstant tidspress och många saker som ska göras samtidigt. Ju mer stressat ni lever desto glesare mellan barnen är mitt bästa råd. Det ger er som föräldrar och hela familjen större möjlighet till ett lugn. Stress är barnens värsta fiende. Utgår man helt och hållet från barnets perspektiv är 3 år den optimala åldern för att få ett syskon. En treåring är en mognare person som kan röra sig fritt, och har större möjlighet att uttrycka sig verbalt. De har egna vänner och de allra flesta tycker att förskolan är rolig. Sett ur föräldrarnas perspektiv blir det en friare situation som skapar mer tid att ägna åt båda barnen.

Louise tips: Det är en stor omställning att få barn nummer två och det är svårt att förutse hur det blir. Men er ork kommer att påverka hur alla i familjen mår. Se till att glappet mellan förväntningar och hur er verklighet ser ut blir så litet som möjligt. Ju mindre glapp desto mindre risk för konflikter

Fast den sista "experten" i det länkade materialet klippte du bort... Där hon bla sa "Det finns inga rätt eller fel när det gäller vilken ålder som är bäst att skaffa syskon. Alla måste ta ställning till vad som passar sin familj bäst. Oavsett vilken åldersskillnad det är mellan syskonen är det viktigt att komma ihåg att de är olika personligheter. "

 

[Johanna1988]

Nej det menade inte jag heller utan mer att barnet har rätt att utforska och testa på livet med full uppmärksamhet.

Ja alltså bara för att man är psykolog behöver man ju inte vara bra på sitt arbete och jag vet många som skaffar barn tätt för att ”bli av med småbarnsåren” snabbt och sen kunna fokusera på annat liksom. Det är väl också en taktik.

Tja, hen verkar ju oerhört mycket mer sympatisk än du.

Till skillnad från tidigare forskning drar vi slutsatsen att åldersavståndet mellan syskon inte spelar någon roll på lång sikt (i Sverige). Detta gäller även för mycket korta intervall på under 18 månader, och vid intervall över 8 år. Detta gäller för uppnådd utbildning, liksom för alla andra utfall som vi undersökt. Att tidigare forskning visat på en koppling mellan korta respektive långa åldersavstånd och utfall på lång sikt, tror vi har att göra med andra faktorer än just åldersavstånd.

Barclay Kieron J. and Kolk Martin (2017) The Long-Term Cognitive and Socioeconomic Consequences of Birth Intervals

 

[Sedna]

Jag väntar syskon nummer 2 nu och jag fattar att det kommer att bli galet till en början men annars känner jag mig faktiskt helt lugn. Sonen som är 3 har fått "tillräckligt med tid" med oss föräldrar och gjort saker osv så tänker att han är helt redo för ett syskon till nästa år när han blir 4 då. Tror mycket att det är nyckeln, att syskonet som redan finns skall vara moget för ett syskon så att lillasyskonet inte "stjäl" av tiden så att säga så att den stora måste bli stor fort, det ser jag ofta att det stressas med napp och blöja och liknande för att man inte vill ha två blöjbarn samtidigt osv. Hemskt och tråkigt.

Vår son är helt inne på att vi skall få en bäbis och att det är en "systerbrother" (RUL och kön får vi veta nu i november)

Låter ängsligt att lägga så mycket vikt vid en ålderskillnad, du framstår därmed inte som helt lugn. Men vet du, det är ganska osannolikt att det blir så där galet med två barn, det brukar reda ut sig bra med både stor och liten ålderskillnad.

 

[WildWilma]

Det är väl helt enkelt olika viktigt för olika personer hur långt man har mellan syskonen. För mig var det helt otänkbart att ha mindre än 2,5 år mellan syskon av olika anledningar. Nu blev det närmare 3,5 år emellan och det känns väldigt bra. Storasyster har kunnat förstå att det skulle komma en bebis och nu när bebis är här är hon väldigt positiv och omtänksam. Det går även att förklara för henne varför när något inte riktigt är som hon är van vid. Det hade varit väldigt svårt när hon var 2 år. Hon kan även berätta och sina tankar och till viss del även sina känslor kring bebisen.

 

[Madde_padde]

vi har tre barn. 6 år 4 år och en 3 månaders. För mig/ oss var de en jötte omställning att gå från ett till två barn och jag hade de väldigt tufft att få ihop livet som tvåbarnsmamma. Trean har däremot gått väldigt smidigt trots ett par veckor på neo osv.

Det finns för och nackdelar med åldersfördelningen och jag tror inget är rätt eller fel.

Jag har endå rellatvt ”lätta” tacksamma barn som hittills aldrig varit svartsjuka på varandra utan bara uppskattar att ha varandra vilket klart underlättat. De hjälper till mycket och sådär!

 

[AbCdE]

När jag läste beteendevetenskap på universitetet fick vi lära oss att om man ser på människan som ett djur, studerar det på samma sätt som vi studerar djur, så är det optimala för bla avkommornas anknytningsprocess, honans kropp osv optimala 3-4 år mellan barnen.

 

[Imogen]

När jag läste beteendevetenskap på universitetet fick vi lära oss att om man ser på människan som ett djur, studerar det på samma sätt som vi studerar djur, så är det optimala för bla avkommornas anknytningsprocess, honans kropp osv optimala 3-4 år mellan barnen.

Ja och det är ju det samma som när det refereras till hur det var i jägar- och samlarsamhällena.

Men det finns ju ett och annat som är annorlunda i det moderna samhället jämfört med då vilket ger andra förutsättningar.

 

[AbCdE]

Ja och det är ju det samma som när det refereras till hur det var i jägar- och samlarsamhällena.

Men det finns ju ett och annat som är annorlunda i det moderna samhället jämfört med då vilket ger andra förutsättningar.

Jo, men det betyder det inte att behoven för individen ändras.

 

[Nytant]

Jo, men det betyder det inte att behoven för individen ändras.

Men nu har du ju försökt och misslyckats med att visa tillförlitliga källor som styrker din tes, så vi kanske kan släppa det här?

Det avgörande för en trygg anknytning är som sagt att anknytningspersonerna tillgodoser barnets komplexa behov. Inte avsaknad av syskon i närliggande åldrar.

 

[AbCdE]

Men nu har du ju försökt och misslyckats med att visa tillförlitliga källor som styrker din tes, så vi kanske kan släppa det här?

Det avgörande för en trygg anknytning är som sagt att anknytningspersonerna tillgodoser barnets komplexa behov. Inte avsaknad av syskon i närliggande åldrar.

??

 

[Vira]

...och om man ska nollställa "birth order effects" dvs i runda slängar att det statistiskt sätt går lite bättre för första barnet på en del områden, så behöver det gå sju år mellan barnen.

Vidare är barnen statistiskt sätt friskare om man får dem på hösten, har högre risk för schizofreni om de föds på vintern, gladare om de föds på sommaren. Beroende på var man bor går det bättre i skolan beroende på när på året de föds. Det går bättre för barn som har vissa namn. Man ska äta vissa saker under graviditeten, bo på landet eller i stan beroende på vilken faktor man vill optimera. Man ska vara ung förälder för att minska vissa risker, gammal förälder för att minska andra risker.

Och man ska för guds skull inte vara stressad under graviditeten, för det finns en studie som indikerar att det minskar barnets IQ med 7 poäng.

Man kan inte optimera allt på en gång. Det finns fördelar med att få barn tätt och det finns nackdelar, precis som med tusen andra aspekter av barnens tillblivande och uppväxt.

 

[Nytant]

??

Förlåt! Jag blandade ihop användaren. Ber om ursäkt

 

[AbCdE]

Hehe ja jag förstår inte vad du inte förstår med mitt svar, så det blir ett ”??” från mig med.

Jag är ny i tråden och du kommer med påståenden att jag misslyckats med källor osv. Jag förstår inte vad du syftar på då. Jag har inte skrivit om eller blivit frågad om källor eller teser.

 

[Nytant]

Jag är ny i tråden och du kommer med påståenden att jag misslyckats med källor osv. Jag förstår inte vad du syftar på då. Jag har inte skrivit om eller blivit frågad om källor eller teser.

Nej, din reaktion är helt befogad! Det var jag som virrade till det och blandade ihop dig med en annan användare. Hann visst inte ändra mitt inlägg innan du svarade. Förlåt!

 

[Trasten]

När jag läste beteendevetenskap på universitetet fick vi lära oss att om man ser på människan som ett djur, studerar det på samma sätt som vi studerar djur, så är det optimala för bla avkommornas anknytningsprocess, honans kropp osv optimala 3-4 år mellan barnen.

Skulle det ge effekter på lång sikt? Och vilka effekter? Och är effekten mer än marginell?

 

[AbCdE]

Skulle det ge effekter på lång sikt? Och vilka effekter? Och är effekten mer än marginell?

Det var ingen fördjupning, jag minns det bara som en del i en föreläsning men jag minns det så väl då jag tycker det är intressant med undersökningar på människan som djur.

 

[Trasten]

Det var ingen fördjupning, jag minns det bara som en del i en föreläsning men jag minns det så väl då jag tycker det är intressant med undersökningar på människan som djur.

Jag håller med. Men jag blir provocerad av alla dessa råd om vad som är optimalt föräldraskap som baseras på "nån vetenskaplig undersökning". Optimalt hur? "Lite olika perspektiv typ".

Jag tror säkert det finns sätt som 3 år kan vara optimalt på men innan man säger till föräldrar vad som är optimalt för dem att göra borde man veta vad man är ute efter och varför ens råd är rimligt.

Att hänvisa till universitet eller forsking gör inte saken bättre, snarare tvärt om.

 

[AbCdE]

Jag håller med. Men jag blir provocerad av alla dessa råd om vad som är optimalt föräldraskap som baseras på "nån vetenskaplig undersökning". Optimalt hur? "Lite olika perspektiv typ".

Jag tror säkert det finns sätt som 3 år kan vara optimalt på men innan man säger till föräldrar vad som är optimalt för dem att göra borde man veta vad man är ute efter och varför ens råd är rimligt.

Att hänvisa till universitet eller forsking gör inte saken bättre, snarare tvärt om.

Jag har aldrig sagt åt någon vad som är optimalt för dom. Detta var en generalisering.

 

[Kaching]

Tror någon nämnt det redan, men tror en annan aspekt än vad som är mest optimalt för syskonen är vad som är göttigast för föräldrarna. Nöjda(re) föräldrar tror jag leder till bättre föräldraskap, vilket innebär en bättre uppväxt för barnet och eventuella syskon. Vad föräldrarna upplever funkar bäst för dem (tätt/inte tätt mellan barnen) borde alltså spela in tänker jag

Kanske är helt ute och cyklar i mitt resonemang gällande föräldraperspektivet ovan, men tycker tråden är intressant då jag och sambon med vår 4-månaders nog kommer fundera närmaste året/åren huruvida vi vill ha fler än ett barn (tror jag skrev runt trådstarten också).

Igår träffade vi våra vänner som har två barn och de var nöjda med tre år emellan sina ungar, de tyckte att det var "lagom". Deras döttrar har precis börjat få lite utbyte av varandra nu när yngsta är 1,5 år och de har börjat interagera mer med varandra.