Ta beslut...

[Kattennizze]

Skaffa barn faller inte in i kategorin.

Joooooo då. Det går så bra, så bra vet du.

 

[Kattennizze]

Förresten Hyacinth jag börjar få mardrömmar av din avatar nu när jag är sjuk och har alldeles för mycket tid att surfa på Buke, kan du inte byta snälla? Vad är det för fel på en gullig liten kanin till exempel???

 

[Ramona]

Att ta beslut är ju plättlätt, det är att implementera besluten i ens liv som är värre.

 

[Hyacinth]

Förresten Hyacinth jag börjar få mardrömmar av din avatar nu när jag är sjuk och har alldeles för mycket tid att surfa på Buke, kan du inte byta snälla? Vad är det för fel på en gullig liten kanin till exempel???

Du är bara avundsjuk på min heta outfit!

 

[Mabuse]

Jag har ett jättestort problem. Jag är livrädd för att ta beslut. Jag har ingen aning om hur man gör. Inte små oviktiga beslut. Men dom större, livsavgörande besluten som handlar om mitt liv. T ex var ska jag bo? Ska jag sälja någon/några av hästarna? Ska jag gå klart min utbildning? Jag har så mycket potential men jag gör inget med det. Som att jag inte unnar mig själv att "lyckas".

Istället drar jag ut på det så länge jag kan tills antingen beslutet tas åt mig eller jag får ta ett beslut i panik för att jag måste. Är ett resultat av min uppväxt tror jag.

Hur gör man egentligen? Jag behöver verktyg känner jag. Någon som har tips?

Ett sätt att hantera det skulle kanske kunna vara att tänka på situationen på ett annat sätt. Tänker man beslut, så blir det också lätt att man ramlar in i en tankemodell där förändring ska föregås av ett (helst rationellt) beslut, som sedan styr handling. En rationell beslutsmodell bygger på att man tar fram olika alternativ, värderar dem och deras konsekvenser, rankar dem utefter hur väl de stämmer in med ens preferenser, tydligt bestämmer sig för något av alternativen, och sen fortsättningsvis handlar i enlighet med det.

Men så behöver man ju inte alls göra. Faktum är att det nästan är omöjligt att göra det, eftersom det sällan går att verkligen förutse alla konsekvenser av olika alternativ, ens om det skulle vara så att man kan identifiera alla alternativ, vilket inte är troligt, och ens preferenser dessutom kan vara motsägelsefulla eller ändras över tid.

En vanligare beslutsmodell i praktiken är snarare att beslut och handling är lite fristående från varandra: ibland kommer handling först, ibland blir det beslut men ingen handling, och ibland beslut först och handling sen. Ingetdera är ju mer rätt eller bättre än något annat. Det går ju t ex lika bra att börja med handlingen, alltså börja göra något, och sen efter ett tag utvärdera och ta ett beslut om att så vill man fortsätta göra. Eller bestämma sig men inte komma till skott. Eller ta det som det kommer, utan att någonsin egentligen sätta sig ner och gå igenom den rationella beslutsprocessen.

För egen del så brukar jag nog helt enkelt utgå från vilken önskan jag har, alltså vad jag vill ha, om det är något jag vill ha. Är det något som jag vill ha som jag inte har, kan jag göra något för att få det som jag vill ha det? Ok, då börjar jag göra det.

Är jag i princip nöjd som jag har det, tja, då får väl lusten och dagsformen avgöra vad jag gör och inte gör, vad känner jag för just nu. Och sen gör jag det.

På sätt och vis blir det ju en massa beslut på vägen, men utan att jag tänker på det. Inte "Nu måste jag ta ett viktigt beslut här om hur jag ska göra med min utbildning" utan mer "Hm, jag vill ha ett annat jobb. Hur kommer jag dit? Utbildning? Ok, då försöker jag gå den."

 

[Philosophia]

Du är bara avundsjuk på min heta outfit!

Jag älskar din nya avatar! På riktigt!

 

[Kattennizze]

Jag älskar din nya avatar! På riktigt!

Men va f-n....är det inte galna hundar som springer så är det konstiga outfits.... Exakt vad är det för fel på lite vackra grenar? Stillsamt och vackert i stället för era mardrömmar.....

 

[Hyacinth]

Men va f-n....är det inte galna hundar som springer så är det konstiga outfits.... Exakt vad är det för fel på lite vackra grenar? Stillsamt och vackert i stället för era mardrömmar.....

Chabbychic-nizze

Jag är het och läcker, en liten snopptofspralin!

 

[Korven]

Du är bara avundsjuk på min heta outfit!

nej då , alla får göra som dom vill

 

[Kattennizze]

Chabbychic-nizze

Jag är het och läcker, en liten snopptofspralin!

Men om jag ska vara shabby borde jag inte ha några vackra väggord också på avataren? Typ carpe diem eller nåt sånt.

 

[Hyacinth]

Men om jag ska vara shabby borde jag inte ha några vackra väggord också på avataren? Typ carpe diem eller nåt sånt.

Såklart.

 

[Kattennizze]

Såklart.

Samt ett avskavt hörn av något nytt bord eller dylikt.

 

[Kattennizze]

Och den sensationella anledningen till att en gammal gren förföljer mig är att jag inte vet hur man byter. Så jäkla tragiskt är det.

 

[Hyacinth]

Samt ett avskavt hörn av något nytt bord eller dylikt.

Kanske en naken Knut Knutson (med svanktatuering) som ömt omfamnar ett avlutat gammalt skåp med texten @fånga dagen" målat på krönet?

 

[Kattennizze]

Kanske en naken Knut Knutson (med svanktatuering) som ömt omfamnar ett avlutat gammalt skåp med texten @fånga dagen" målat på krönet?

 

[Wysiwyg]

Kanske en naken Knut Knutson (med svanktatuering) som ömt omfamnar ett avlutat gammalt skåp med texten @fånga dagen" målat på krönet?

Jag läste "målat på könet"

(Känner att jag börjar ta efter @mandalaki )

 

[Lena Furberg]

Jag har sällan svårt att fatta beslut som enbart gäller mig själv. Där kan jag tvärtom vara rätt impulsiv och ganska orädd.
Däremot blir jag nästan paralyserad om jag ska fatta beslut som innefattar andra, i vart fall mina nära och kära. Jag får ångest över tanken på att det beslut jag fattar kan vara ödesdigert för dem. Tänk om jag bestämmer nåt som slutar i katastrof? Och så låter jag som världens veligaste mes och överlåter beslutet åt någon annan, varefter jag slutar oroa mig. Det är väldigt irriterande men jag är sån.....

 

[Trani]

Är ett resultat av min uppväxt tror jag.

Med tanke på dina andra trådar så undrar jag om det inte snarare är en effekt av att ha levt i ett fruktansvärt och destruktivt förhållande? Brukar ju ta ett tag innan folk repar sig helt efter sådant.

 

[Mammadutt]

När jag gick en av alla sjuttinutton terapier jag gått så fick vi öva på att aktivt ta beslut/välja och hela tiden fråga oss vad vi vill/behöver, tex att aktivt välja kläder på morgonen, att välja maten, snacks ist för allt så välja en sort och alla dessa "små" val med daglig övning hjälpte oooootroligt mkt sen när det var större beslut och val. Så mitt tips är, ta medvetna beslut genom hela dagarna och öva så kommer det "större" kännas lättare...