Tips för halt

[Asa_S]

Har fått hem en nordistravare som varit i träning en period som ung men sedan inte gjort något, aldrig riden. Satt på henne efter ca en veckas markjobb och trodde nog att hon skulle veta vad bettet betyder, men hon var otroligt stressad av bettet och det gick bara att använda en tygel i taget, som hon dock initialt gick emot. Har sett hästen körd på träningsbana på hennes hemmaplan och då märkte jag endast att hästen "peppade" mycket, vilket jag hänförde till pigghet. Nu tycker jag snarare det verkar som om hästen aldrig har förstått kommunikationen som sker genom bettet. Engelsk nosgrimma går bra, men så fort jag lägger aachenremmen mot läpparna, kastar hon sig baklänges. Ska jobba hästen mer från marken, men skulle vilja ha tips för hur jag lär hästen koppla ihop halterna från marken med halt från ryggen (jag har ingen medhjälpare) när den blir så stressad av att man använder bettet. Jag använde ett rakt syntetbett mod."Apple mouth", kan det vara så att trycket mot tungan fick henne att reagera på detta sätt? Har mycket begränsad erfarenhet av raka bett men hade fått för mig att det skulle vara mildare. Ingen av mina andra hästar har reagerat på att gå med rakt bett de få gånger jag provat. Tips och tankar? /Å

 

[Lovisaleonora]

Har själv, sedan ett par månader, kallblodstravare som varit i träning. Första veckan pullade hon gärna, mycket och ofta. Rent kommunikationsmiss, hon var van att ligga på bettet. Hon trodde helt enkelt att hon gjorde rätt att trycka emot när hon kände att man tog i henne.

Använder aldrig nosgrimma när jag har att göra med en häst jag inte har utrett helt (d v s kollat uppförande, uppfostran, munundersökt och veterinärkollat - vi har munnen kvar). Vill inte skruva ur varningslampan. Även om man stänger till munnen (och därmed gör bettet skarpare) har ju hästen problem med bettet. Rider därför helt utan nosgrimma.

Under den första omskolningsperioden red jag bettlöst för att komma runt problemet med det "omedvetna" pullandet. När hon väl förstod vad jag begärde var det inga problem att ta i tyglarna och ge impulser via bettet.

 

[Rikkan]

Hur reagerar hon när du leder/longerar henne i grimma? Får du henne att stanna då?
Har du provat att longera och markarbeta henne i kapson?

Jag förvånas över att läsa att du jobbar 1 vecka från marken före du sitter upp på en oriden häst, när andra håller på i månader.
Handlar det inte om skolning och förtroende?

Det låter onekligen som om hon inte förstår vad du vill, ej heller har något förtroende för dig och dessutom kan ha problem med tänderna, kanske sitter det på fler ställen oxå.

Lycka till, och jag hoppas innerligt att du tar det försiktigt - för hästens del.

 

[Asa_S]

Det som hände när jag, ytterst försiktigt, använde båda tyglarna för att signalera halt, var att hästen stannade 1/100dels sek, för att sedan kasta upp huvudet och fortsätta framåt. För varje försök till halt, blev hon mer och mer stressad och stod kortare och kortare "stund". Återgick då till att styra mellan och runt koner medans en tjej kom ner från läktaren och vi kunde stanna hos henne och stå still så jag kunde kliva av.

Till Rikkan: Min tidigare erfarenhet av körda hästar är att det inte är särskilt stor skillnad för dem när man sätter sig på ryggen, eftersom man kan använda samma signaler. En helt ojobbad häst sätter jag mig naturligtvis inte på efter en veckas markjobb, men jag hade ingen anledning att tro att denna häst skulle reagera på detta sätt, då jag inte haft några problem att få henne att stanna på bara kroppsspråk från marken. Tyvärr verkar denna häst mycket starkt förknippa "bråttom" med träns och betedde sig som om hon inte egentligen någonsin fattat vitsen med bettet, men det visste jag ju inte förrän efteråt. Dagen före hade jag henne tränsad och sadlad för hand och hon stannade på bara kroppsspråk, även om det var tydligt i stallet att tränset stressade henne. Jag satt även på henne två gånger, hon stod då helt stilla. Så här i efterhand kan man ju tänka att jag borde ha kollat mer hur hon reagerade på bettet, men eftersom hon varit i träning 8 månader fanns det anledning att tro att hon skulle vara på det klara med hur det fungerade - därav min reflektion att det kanske var det raka bettet som var problemet.

Hade tänkt rida in henne mer eller mindre på hängande tygel, och det känns ännu mer befogat nu, men då behöver jag tips på hur jag går till väga för att förknippa markhalterna med uppsuttet. Min tanke är att lära in det på röstkommando, men alla tips som hjälper till att öka förståelsen är välkomna. TPF/Å

 

[Rikkan]

Man bör inte ta för givet att körhästar är ridbara första gången man sitter på dom. Visst, vi kan åka på ryggen på en oskolad körhäst, precis som vi åker i vagnen bakom den, men vi kan omöjligt rida en häst som inte vet vad ridning är, eller hur?
När man har det klart för sig så är det ganska enkelt att förstå var man ska börja.

När hon har fullt förtroende för dig så kommer hon att vilja lyssna. (förutsatt att hon inte har några hälsoproblem)
När du är lugn och harmonisk så kommer hon att bli det, men det kan ta lite tid.

Det är igentligen dom viktigaste råden eftersom alla är olika och bör bli behandlade efter sin kapacitet och sitt förstånd.
Är inte det syftet? Att vi ska lära känna våra samarbetspartners?


Kallas det ridkonst om man har medhjälpare och ska styra hästen runt koner?

*
Jag upplever att ston (många gånger) är ärligare och ofta så ger dom mer än vad dom klarar. Därför är det lätt att stressa upp ett sto för att man tror att gränsen är längre "bort" och blundar för känslan som säger att nu är det bra för idag.
*

 

[Asa_S]

Alltså, det verkar som om vi har helt olika antaganden om vad för sorts ridning jag hade tänkt mig vid detta tillfälle. På intet sätt förväntade jag mig "ridkonst", vet ej vart i mitt inlägg du har fått det intrycket. Jag jobbar från marken för lydnad men är parallellt på ryggen i tillvänjningssyfte, och då vet jag inte vad det är för fel med koner och medhjälpare? Tycker att allt som hjälper hästen att förstå vad jag vill att den ska göra är till fördel.
Jag hade vidare ingen avsikt att använda några andra hjälper än de som hästen rimligtvis redan borde vara bekant med från körningen, alltså röst och tyglar. Min förvåning gällde enbart hur stressad hästen blev när jag försökte använda bettet för att göra halt, vilket jag faktiskt sett den göra när jag var och tittade på den, fast då med ett ledat tränsbett, och det var det jag bad om reaktion på.
På grund av hästens reaktion på tränset, lade jag det direkt på hyllan och jobbar nu från marken à la NH och kommer att introducera det igen i ett sådant sammanhang så småningom. Fortfarande sitter jag på ryggen då och då för att hon ska vara bekant med tyngden och känslan och känna sig trygg med det, och då har jag en medhjälpare och vi gör mycket upp och ner och från båda sidorna.
Detta känns helt OK för min del, du får väl anse vad du vill om det, mitt syfte är att få en trygg, trevlig allroundhäst som går att rida i den form och det tempo som bäst passar för varje given situation och som inte är skadlig för hästen. Vet inte riktigt vad som skiljer sig från din uppfattning... / Å