Jag åkte 2012 som sista momentet i Tjejklassikern. Åkte till Sälen 5 dagar innan, stod på ett par längdskidor för första gången i mitt liv 4 dagar innan. Avverkade då 5km efter att fått 5min hjälp av några änglar vid spåren så att jag fick koll på hur man fick av och på sig skidorna och lite sånt.
3 dagar innan åkte jag 5km till, 2 dagar innan hade jag en timme med en instruktör.
1 dag innan var skidorna inlämnade för vallning så då blev det ingenting.
Ovanstående rekommenderas INTE men det går det med.
Dagen D då...
Planen var att köpa frukost i Sälen (Vi bodde i Stöten) efter att skidorna hämtats i Lindvallen dit de skickats för Vasaloppsvallning.
Väl i Linsvallen hittade man inte mina skidor utan det tog en timme (!) innan de kunde lokaliseras. Jag hann inte köpa frukost.. fick springa till bussen med öppna pjäxor genandes över en snövall.
Väl vid startområdet visade det sig att där kunde man enbart köpa dricka. Jag startade i nästsista gruppen så vid starten som gick efter lunch hade jag enbart fått i mig en proteinbar.
När jag åkte var det plusgrader och inga spår att tala om. Under loppet började det frysa på och då kom de med skotrar och spårade om
Eftersom jag startade så sent fanns det nästan ingenting vid s stationerna. Fick tag på totalt 1 kopp energidryck och en halv bulle under loppet.
Jag valde att gå nerför de flesta backar. Spanade in folket och öm de flesta trillade så gick jag ner. Jag hade ju inte hunnit lära mig svänga eller bromsa för den delen.
Trillade 6 gånger. 2 nedför, 2 på plan mark stillastående och 2 gånger uppför så det enbart var slask. sista gången uppför bröt jag staven och fick åka sista milen med en stav.
Kom i mål efter 5 timmar fortfarande med snö i pjäxorna sedan morgonen. Avslutade med 2 stora hamburgare på donken.

då hade klockan hunnit bli åtta på kvällen. Enligt pulsklockan brände jag 8500kcal på den dagen. Det var verkligen blod, svett och tårar.