Träna hunden att undvika ormar

Som sagt, social inlärning av "fara!" är mitt tips om du vill köra den sortens inlärning.
Det tipset har jag dock funderat på, för jag tror att det skulle fungera bra på min hund då han är naturligt mesig av sig ;) och dessutom väldigt responsiv på hur jag känner mig! Så om vi någonsin stöter på en orm kommer jag naturligtvis signalera "fara!" på alla sätt och vis, och förhoppningsvis funkar det. Problematiken i detta ligger ju snarare i om hunden är lös, en bit bort från mig och stöter på en huggorm utan att jag ser det. Kanske borde hoppas på att vi möter en imorgon under promenaden när han är kopplad så vi lärt oss att det är farligt!
 
Fast just i min och min hunds omgivning finns det inte något annat som direkt kan jämföras med denna fara. Och jag ska inte påstå att jag skulle kliva fram och försöka klappa en huggorm om jag såg den, men jag är inte överlag speciellt rädd för dem heller. Just där jag bor finns det dessutom väldigt mycket huggorm så jag tycker det är befogat att jag oroar mig över detta och vill försöka hitta ett sätt att undvika en konfrontation mellan min hund och en huggorm, ser inget konstigt i det?

Att vilja undvika en konfrontation, givetvis inte. Att börja fundera på att skrämma hunden för gummiormar, då tycker jag man är på djupt och grumligt vatten.
 
Det tipset har jag dock funderat på, för jag tror att det skulle fungera bra på min hund då han är naturligt mesig av sig ;) och dessutom väldigt responsiv på hur jag känner mig! Så om vi någonsin stöter på en orm kommer jag naturligtvis signalera "fara!" på alla sätt och vis, och förhoppningsvis funkar det. Problematiken i detta ligger ju snarare i om hunden är lös, en bit bort från mig och stöter på en huggorm utan att jag ser det. Kanske borde hoppas på att vi möter en imorgon under promenaden när han är kopplad så vi lärt oss att det är farligt!

Klart det finns en risk, men det finns ju alltid en risk? Jag har hunden kopplad i trafiken, men han skulle kunna skutta till helt plötsligt och köra skallen framför en bil innan jag hinner reagera... Jag vet inte hur många ormar Monster har stött på, garanterat många fler än de situationer jag faktiskt sett (och det är rätt många, han är som sagt tyvärr inte rädd). I de flesta ormmöten biter inte ormen, folk, fä eller knytt. Det är fruktansvärt om det händer, men man kan försöka anta rimliga försiktighetsåtgärder och sen leva med riskerna. Enligt mig då. :)
 
Att vilja undvika en konfrontation, givetvis inte. Att börja fundera på att skrämma hunden för gummiormar, då tycker jag man är på djupt och grumligt vatten.
Man behöver ju inte skrämma hunden med gummiormen egentligen, man kan ju öva på "fara!" med en gummiorm. Kanske lära in ett kommando som betyder akta dig? Jag inser att ni har rätt i riskerna med att öva på att skrämma hunden med en gummiorm, och att det må vara idiotiska idéer, men det blir lätt så när man känner sig hjälplös! Tur att det finns folk man kan diskutera med och komma på bättre tankar och alternativ.
 
Har hört om folk som lärt hundarna att skvallra på ormar. Sen om det är en snok eller huggorm kvittar, hunden ser ormen och kommer till föraren och skvallrar. Verkar vara det säkraste och enklaste sättet tycker jag. Gissar på att det är svårt att hitta objekt att skvallra på dock, även om man kanske kan börja med en plastorm.
 
Man behöver ju inte skrämma hunden med gummiormen egentligen, man kan ju öva på "fara!" med en gummiorm. Kanske lära in ett kommando som betyder akta dig? Jag inser att ni har rätt i riskerna med att öva på att skrämma hunden med en gummiorm, och att det må vara idiotiska idéer, men det blir lätt så när man känner sig hjälplös! Tur att det finns folk man kan diskutera med och komma på bättre tankar och alternativ.

Spontant tänker jag att jag hade varit försiktig med att träna på "fara!" med en fejkorm i upplagda situationer, den sortens inlärning är väldigt nära one event learning. Kör man det som mer eller mindre ett trickbeteende blir det en helt annan träning och förlorar sin styrka.

Däremot kanske träna på ett specifikt beteende med gummiorm som signal, och sen försöka föra över det färdiga, stensäkra beteendet på en ny signal (riktig orm)...
 
Det finns massor av saker som är väldigt farliga för våra hundar. Vi plockar inte fram gummirepresentationer och elhalsbanden för det... Mycket med ormskräcken när det gäller hund handlar nog också om vårt eget obehag för just orm, misstänker jag.

Jag hade räknat med att hunden inte blir biten (en del hundar undviker orm naturligt, tyvärr inte min) eftersom i de flesta fall så biter inte ormen. För säkerhets skulle hade jag försökt lära hunden att ormar är farliga genom att visa hur jäkla rädd jag blir när jag ser en orm. Har ingen aning om det funkat på min, har inte stött på någon sen sist vi plötsligt befann oss i ett myller av äspingar, men social inlärning av farlighet är väldigt stark så det finns god anledning att prova.

Jag menar verkligen inte att förminska folks rädsla för orm, jag förstår också att det är mycket värre med en mindre hund! Men jag tycker inte det är rimligt att ta till nästan vad för desperata metoder som helst för det.

Eller just i att min mors hund just nu kämpar för sitt liv. Jag har aldrig tänkt att det har varit så illa innan. Utan att man åker in, hunden blir förvisso inlagd 1-3 dagar, men sen är det liksom bra. Att det fanns en stor risk att hon skulle dö av detta hade jag inte en tanke på. Och iomed att även jag har små hundar så börjar jag givetvis fundera. Huggormar har jag innan sett som ofarliga till stor del, men nu fick jag veta att de faktiskt kan skada mig rejält, genom att ta ett av mina hjärtan ifrån mig.

Att signalera fara kan jag garantera inte skulle fungera på min ena hund. Hon är inte speciellt uppmärksam alls på sådant. Däremot så har hon nog inbyggd aversion mot ormar, då hon stod på 50 cm avstånd från ormen när jag såg den, och luktade, men ville inte gå närmare. Rädslor nedärvs ju så det är bara att hoppas på att hennes valpar har fått denna tveksamhet mot ormar med!
 
Det måste ju inte vara en huggorm man tränar på. Orm som orm tänker jag. Ni kanske har någon i umgängeskretsen som äger en sällskapsorm?
Leksaksorm tror jag inte alls på. Trist om hunden sen dessutom blir rädd för vattenslangar och dammsugarsladdar också.
 
Det måste ju inte vara en huggorm man tränar på. Orm som orm tänker jag. Ni kanske har någon i umgängeskretsen som äger en sällskapsorm?
Leksaksorm tror jag inte alls på. Trist om hunden sen dessutom blir rädd för vattenslangar och dammsugarsladdar också.
Vilken bra idé! Ska höra mig för lite, tror faktiskt att jag kanske känner någon som har orm.
 
@hastflicka beskrev det ganska bra i ett inlägg idag, om hur hundarna kan avgöra om det finns levande råttor i plaströr eller om där bara finns dofter av dem i rören. En leksaksorm kommer aldrig att lukta som en levande orm, du kan inte ens träna med en nydödad orm eftersom ormar är fridlysta.

Hundarna kanner inte bara lukten, utan hjartslag och de VET om det ar levande eller inte. En dod orm har en helt annan effect pa hundar an en levande orm. Miss Mandy ar rejalt radd for ormar, (vi har sett allt fran ofarliga ormar, skallerormar och till vatten moccasins. Hon kastar sig handlost bakat/at sidan for att komma undan ... medan en dod orm luktar hon forsiktigt pa. Hon skulle inte satta ihop en leksaks orm med en riktig orm. De luktar helt annorlunda.

Har dar det finns sa mycket giftiga (och rejalt giftiga) ormar anvands oftast el halsband for att lara hundar att vara radda for orm ... MEN da kraver det att man har JUST DEN SORTENS ORM som man vill att de ska undvika i en bur och att ormen LEVER. Precis som med alla andra djur luktar olika sorters ormar olika ... man maste lara en hund att undvika skallerorm OCH 'copper head' OCH vatten moccasin OCH ... och sa vidare. Hundar ar inte dumma och de har de mest utvecklade nasor for olika lukter.
 
Fast just i min och min hunds omgivning finns det inte något annat som direkt kan jämföras med denna fara. Och jag ska inte påstå att jag skulle kliva fram och försöka klappa en huggorm om jag såg den, men jag är inte överlag speciellt rädd för dem heller. Just där jag bor finns det dessutom väldigt mycket huggorm så jag tycker det är befogat att jag oroar mig över detta och vill försöka hitta ett sätt att undvika en konfrontation mellan min hund och en huggorm, ser inget konstigt i det?

Ha hunden kopplad, gå inte i högt gräs eller vid stenrösen, håll er på stigen i skogen.
De flesta hundar klarar sig bra och utan men efter huggormsbett, om de får rätt vård. Åk alltid till ett ställe där det finns antiserum att tillgå om det skulle behövas är mitt råd.
 
Jag är nog mest rädd för att mina hundar skulle greppa en orm och vilja lämna den till mig. Jag hade antagligen dött av skräck:eek: :angel:

Tråkigt med din mammas hund @kimmis87 Tyvärr verkar det som att om man bor i ett område med mycket orm är det svårt att skydda sina hundar fullt ut, mest för att de helt enkelt tänker själva och handlar instinktivt om de får chansen.
 
Ormar luktar, så jag tror inte en plastorm duger alls.
Min förra hund vägrade att gå fram till skinn som snokar ömsat - och hon var en orädd hund.
Med mina nuvarande vuxna hundar så har jag en som försöker klippa allt som är litet och rör på sig, men ormar verkar hon ha en medfödd instinkt att hålla sig väck från. Tom ödlesvansar som sticker fram ur gräset är hon väldigt försiktig med att inte komma för nära och röra. Båda dom vuxna håller sig på avstånd från orm dom ser.
Förra våren släppte jag hundarna så dom kunde springa ner för en backe ner till gräsvallen och andra hunden gjorde ett enormt jämfotahopp på vägen ner och tvärstannade sen och vände sig om. Jag förstod precis vad det var och hunden höll sig på avstånd hela tiden från huggormen, men var nyfiken. Ganska häftigt att se - men tyvärr kan även en hund som aktar på sig bli biten om den inte ser sig för.

Har dock inga tips att komma med :)
 
Jag bor där det finns mycket ormar och min hund har säkert träffat på dom flera gånger som jag inte har sett. Problemet med ormar är att dom är rätt fredliga och inte så ofta irriterade dvs dom är tysta.
Förra sommaren däremot så träffade vi 5 ormar (som jag såg) efter vägen vi red på varav 4 stycken var arga och väsande. En orm väser rätt högt och min hund förknippade nog väsandet med fara då han träffat katter. På det sättet upptäckte jag den första arga ormen, hunden hade stannat och stod osäker och tvekande och lyssnade på ormen, och naturligtvis så förstärkte jag obehaget genom att säga "aj aj" akta osv rätt så rädd på rösten själv naturligtvis. Sen förstärkte jag obehaget så det omfattar både väsningar i vägkanten och prassel i gräset ( det är ju så roliga att leka med möss) och jag kan inte vara säker på vad det är. Och nog förknippade han händelsen med väsande vägkant (vet inte om han uppfattade att det var en orm) med fara han tar det betydligt försiktigare när det prasslar hädanefter.

Det är fortfarande en stor risk att han blir biten i framtiden. Men risken för skada av orm är förhållande vis liten om jag jämför med mycket annat i mina hundars liv. Som någon annan skrev så kan man visst "hålla dom i koppel och undvika högt gräs osv" men vad är det för hundliv, man kan reducera ännu mer risker om man håller dom inomhus också. Skador uppkommer då hundarna lever hundliv, jakthundar skadas av vilt, vallhundar av boskap osv. Min nuvarande hund har fått skada på hornhinnan av en nyfiken kyckling, stångad av rädda/arga tackor, han ramlar med jämna mellanrum av båten, han är alltid med i stallet och på ridturer i trafiken, enbart sträckorna han springer är förslitande på kroppen. Även om jag naturligtvis tränar honom för olika situationer så utsätter jag honom för faror som han inte hade behövt utsättas för.

Hoppas att det går bra för TS lilla hund den här gången i alla fall.
 
Senast ändrad:
Jag vet några som har tränat framgångsrikt med leksaksormar, så det är inte alls något att förkasta.

Mina hundar är inte intresserade av ormar - konstigt nog. Vi har mest kopparödlor här och hundarna verkar inte ens märka att de finns. De är visserligen inte så intresserade av till exempel pinnar, och de brukar inte plocka upp saker på promenader. Tänker att ormar kanske är pinnar som rör sig :angel: Å andra sidan kan Ivan följa en stor skalbagge med enormt intresse...
 

Liknande trådar

Övr. Hund Jag och min man har en adoptivhund, en staffe, som är fem år gammal och som nästan alltid är världens bästa hund. Vi har bara haft honom...
2 3 4
Svar
64
· Visningar
6 655
Senast: mmbot
·
Katthälsa I stallet där jag har mina hästar finns det fem katter. Katterna fanns där när nuvarande ägare flyttade in (drygt 1 år sedan) och är...
2
Svar
34
· Visningar
5 120
Senast: Puffindog
·
Övr. Hund Förra veckan plockade jag första fästingarna så nu har jag satt på fästingmedel, ok fine. Så i dag mötte slyngeln ormar för första...
Svar
5
· Visningar
959
Senast: kayoba
·
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Det satte rejäl fart under sensommaren 2007. Jag skulle fotografera på min väns bröllop. När jag kommer dit börjar jag fumla med min...
Svar
0
· Visningar
1 568
Senast: cassiopeja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 29
  • Bra familjehund? Rasvak😇
  • Lösa hundar

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Semester.
Tillbaka
Upp