Tack för sympati! Det värmde!Grymt jobbat! Var och när ska du springa halvmara?
Vilken oresonlig och snål typ till klocka du har! Klart att du borde ha fått medalj för gott kämpande!![]()
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Tack för sympati! Det värmde!Grymt jobbat! Var och när ska du springa halvmara?
Vilken oresonlig och snål typ till klocka du har! Klart att du borde ha fått medalj för gott kämpande!![]()
Tack!Grymt jobbat! Var och när ska du springa halvmara?
Asics dynaflyte2.Vad har du för skor?
Shit vad du är flitig!!Ridit äldsta hästen innan kl 7 nu på morgonen, hunden sprang med och fick motion samtidigtSka snart lasta unghästen och åka på kurs. Ska rida två pass. Ikväll tänkte jag och maken springa milen ihop
![]()
Jag tycker det är kul att läsa om all sorts träning så för min del får du gärna skriva redan nu! Och vilken lycka att kunna springa ända till v 30!Här vill jag hänga när jag blivit ensam om min kropp igen! Är gravid i nionde månaden och tränar förvisso fyra timmar i veckan fortfarande, men det är inte så spännande att läsa om eftersom jag i huvudsak tillbringar träningstimmarna på en crosstrainer eller motionscykel såhär i slutet (sprang till vecka 30). När kroppen fått återhämta sig efter förlossningen tänker jag satsa på halvmaran till våren, men också att bygga upp kroppen med styrketräning, som jag tidigare undvikit pga uttråkning. Kan helt klart behöva pepp då!
Jag tycker det är kul att läsa om all sorts träning så för min del får du gärna skriva redan nu! Och vilken lycka att kunna springa ända till v 30!
Verkligen, jag har varit extremt lyckligt lottad under den här graviditeten! Sprang en mil på 65 min mitt allra sista löparpass i vecka 30 och kunde springa tvåmilspass fram till vecka 20. Såhär med fyra veckor kvar till beräknad förlossning känner jag mig grymt priviligierad som kan träna vidare helt utan smärta eller ens kissnödighet. Men nu börjar jag ändå längta efter att få träna utan medpassagerare!
I mitt nästa liv önskar jag att jag föds med din energi och motivationRidit äldsta hästen innan kl 7 nu på morgonen, hunden sprang med och fick motion samtidigtSka snart lasta unghästen och åka på kurs. Ska rida två pass. Ikväll tänkte jag och maken springa milen ihop
![]()
Nämen usch, stackare! Jag kunde verkligen känna frustrationen när jag läste inlägget, men det var rätt underhållande läsning ändåHej på er! Det har varit lite tyst från mig ett tag, jag har haft en ganska tuff period både fysiskt och psykiskt. Har inte direkt tränat något i sommar heller, mer än enstaka lättare pass. Så, inte direkt i form! Men jag ska försöka komma igång igen med träningen, det kommer nog hjälpa både kroppen och huvudet.
Man kan väl säga att jag började idag, pappa drog med mig på orienteringstävlingJag var egentligen på lite dåligt humör och jättetrött så förutsättningarna var inte de bästa
I alla fall så började det med att jag råkade följa fel snitsel och kom tillbaka till parkeringen istället för till starten... Heja. Det hjälpte inte direkt mitt humörArg som ett bi (egentligen mest på mig själv) tog jag mig till slut de 1300 meterna till start, gick direkt till startfållan och stack iväg. Min vana trogen orienterade jag jättedåligt de första kontrollerna
Slarvig kompassriktning. Nåja, jag hankade mig fram. Vid sjätte kontrollen (av tretton) var motivationen låg, hittade ju aldrig den jäkla kontrollen trots att jag försökte utgå från alla möjliga håll. Nåja, efter 11 minuter dök den till slut upp. Hej och hå, lunkade vidare och såg de mörka molnen torna upp sig. Var sugen på att bara skita i allt men envisheten vann ändå. Jag VET att jag kan klara den här banan. Precis när jag tagit mig fram till åttonde kontrollen öppnade sig himlen. Det tog ungefär tre sekunder innan jag var HELT genomblöt! Det sköljde ner regnvatten över huvudet, ögonbrynen bromsade en del men sen var jag tvungen att inte andas för häftigt med näsan på grund av risken att inhalera regnvattnet som rann över näsan
Glasögonen var dessutom helt täckta av regndroppar så jag snubblade halvblind fram genom skogen... Vilken syn
Tro't eller ej så ökade faktiskt motivationen när jag gick omkring där som en dränkt katt i skogen. Springa var svårt, inte helt lätt terräng och dessutom såg jag som sagt inte jättemycket när regnet öste ner som värst. Jag sprang bara på stigar och vägar när jag väl kom ur skogen. Klafs, klafs, lät det eftersom jag hade en sjö i vardera skoResten av kontrollerna gick faktiskt hyfsat stabilt och jag kunde springa i mål efter 68 minuter. Godkänt resultat
Och jag kom inte sist, plats 19 av 24. Så ändå okej med tanke på förutsättningarna!
(Sen att jag var en idiot när jag packade och glömde ombyteskläder och således fick åka hem i samma blöta kläder som jag sprungit i, det kan vi väl glömma?)
Låter döhärligt!
En annan tränade sista ordentliga passet i vecka 15-ish (då fick mannen hämta mig på gymmet för jag fick blodtrycksfall på blodtrycksfall) och från och med vecka 25 kunde jag knappt gå mer än 100 meter utan att det kändes som att jag skulle gå av på mitten. Den foglossningen med tillhörande nervsmärta gjorde också att jag inte kunde köra bil, men jag hann åtminstone klara förarprovet innan jag förpassades till passagerarsätet i fyra månader. Jag fick för övrigt be om hjälp för att ta mig både i och ur bilen. Jag är med andra ord världssämst på att vara gravid.#neveragain
I mitt nästa liv önskar jag att jag föds med din energi och motivation
Nämen usch, stackare! Jag kunde verkligen känna frustrationen när jag läste inlägget, men det var rätt underhållande läsning ändåSjukt imponerad av att du inte bara la dig i en hög och gav upp, bra jobbat! Och hoppas att både kroppen och knoppen känns bättre snart förresten
![]()
Duktigt!! Heja, heja!!I dag/kväll var det en ganska utdragen inre diskussion mellan Latmasken och Karaktären. Latmasken tyckte att det är ju väldigt ovant med att ge sig ut och springa i regn och "ska jag verkligen ge mig ut på den där långa tiokm-rundan då, kan jag inte vänta till i morgon eller kanske tisdag, det är ju NÄSTAN samma sak som att springa idag?".
Karaktären överröstade dock latmasken med att förklara att "nähä, det är inte alls samma sak, tre pass i veckan räknas måndag kl 00.00 till söndag 23.59.59 och inget annat och hör sedan. Och nu ska jag göra minst tre pass i veckan och förresten är det ljummet och nödvändigt och efterlängat med regn och inget farligt alls".
Så latmasken fick skamset krypa tillbaka igen och karaktären mynnade ut i ännu lite snabbare tid än de senaste passen och några nya Garminpokaler som rasade in. Tror knappt att jag hann se alla men förbättrat VO2max känns alltid bra som värdemätare på att träningen ger resultat. Nästa vecka ska jag ta mig under 70 minuter som totaltid på milrundan, går fortfarande ungefär halva rundan så själva löpningen ligger strax under 6 min-tempo.
Träningen som helhet har blivit lite ryckig två veckor i rad tack vare andra sommarnöjen men därför extra skönt att hålla fast i löpningen som är liksom basgrejen. Men jag ska inte tappa den övriga träningen heller! Bara prioritera upp sådana nöjen som inte är flyttbara utan måste upplevas vissa bestämda dagar.![]()
Duktigt!! Heja, heja!!
Usch, jag känner ganska stor oro inför hur jag ska hantera kommande försämringar i vädret... Sommar, sol och värme bjuder ju liksom in till träning. Men en dålig höst? För att inte tala om en snörik vinter?! Jag har ju liksom inte hittat ngn annan träning som jag tycker är kul utöver ridning o löpning. Jag hoppas innerligt på milt och snöfritt väder fram till nästa vår...![]()