Trotsig 3-åring...

Sv: Trotsig 3-åring...

Viktor får göra en hel del saker hemma som han är väl medveten om att han inte alltid får göra hos andra. Han får hoppa i soffan, hoppa i sängen, sitta på bordet, klänga i (den i väggen fastskruvade) bokhyllan och äta med händerna. Jag har stryktåliga möbler och mig gör det ingenting att det kladdas med maten. För oss har det aldrig varit några som helst problem med att få Vikke att inse att andra har sina egna regler och i deras hem följer man dessa regler i stället.
Hemma hos oss äter vi till exempel inte mackor, kräm, sylt, flingor eller lördagsgodis, medan han är medveten om att det förekommer hos andra. På förskolan sitter man kvar vid matbordet tills alla är färdiga och hos gammelmormor får man inte hoppa i soffan. Han far defintivt inte runt som en virvelvind och leker spiderman i bokhyllan hemma hos grannen.

Det är ju otroligt individuellt vad man har för värderingar som förälder och jag ser inget fel på att andra människor värdesätter tex bordskicket hemmavid högt.
Däremot tror jag att de flesta håller med om att vissa saker inte är förhandlingsbara och till dessa hör bilbälteskrav, tandborstningsmåste och att man inte springer rakt ut i gatan.

Jag tycker också att det är spännande att höra om hur olika vi föräldrar ser på uppfostran och att det kan fungera väldigt bra med vitt skilda värderingar och tillvägagångssätt :laugh:!
 
Sv: Trotsig 3-åring...

Fast jag tycker det är skillnad på att veta om att det finns olika regler på olika ställen, det är helt okej.
Det jag tyckte var litet underligt är att det är olika regler huruvida man har gäster hemma eller inte.

Sen är det ju skillnad på EN liten unge som hoppar i sängen eller soffan och när de är 3-4 stycken i 8-9-10 års åldern som gör det (tycker iaf jag). Nån gång måste man ju börja sätta gränserna.

Äta med händerna och kladda med maten gjorde nog mina barn nån kort period också, men så fort de kunde ville jag att de skulle äta med bestick. Just för att förr eller senare skall de lära sig och det är bättre ju förr desto bättre, för då kan man utveckla andra skills.
 
Sv: Trotsig 3-åring...

/.../


Säkert riktigt, men eftersom jag ändå inte har orken/viljan nu får jag ta det den dagen jag stör mig tillräckligt mycket (då störningen är större än motståndet att ta tag i det).



/.../

Risken är att du vid det tillfället är ARG. Och en förälder som är arg guidar inte barnet, utan skrämmer det.

Av de föräldrar som jag träffat som tillämpar din metod har ofta svårt att säga nej, men när det är nog - så är det minsann nog!

Det tycker inte jag är rättvist mot något barn. Man kan sätta gränser utan att vara ilsken, trött eller uppgiven.

Jag vill lära mitt barn hur man skall bete sig. Det görs bäst genom tålamod, fasta ramar och vänlighet.
 
Sv: Trotsig 3-åring...

Vissa barn som inte får kladda av sig fortsätter kladda länge. De vill uppleva hur det känns och lära sig saker. De kladdar inte bara för att retas.
 
Sv: Trotsig 3-åring...

Risken är att du vid det tillfället är ARG. Och en förälder som är arg guidar inte barnet, utan skrämmer det.

Av de föräldrar som jag träffat som tillämpar din metod har ofta svårt att säga nej, men när det är nog - så är det minsann nog!

Det tycker inte jag är rättvist mot något barn. Man kan sätta gränser utan att vara ilsken, trött eller uppgiven.

Jag vill lära mitt barn hur man skall bete sig. Det görs bäst genom tålamod, fasta ramar och vänlighet.

Fast nu generaliserar du lite hårt, jag blir väldigt sällan arg och kommer inte ändra regler helt plötsligt. Jag kommer ta upp det till diskussion med mitt barn och berätta att nu gör vi inte så längre pga vad det nu kan vara. Därför är ditt inlägg inte relevant vad gäller "min" uppfostringsmetod, utan gäller ju föräldrar som helt plötsligt blir arga. Dessa finns nog bland alla sorters föräldrar.

Jag rättade bl.a min man för inte så länge sedan som helt plötsligt en dag begärde av dottern att hon skulle säga "kan jag be att få" när vi inte haft någon sån regel. Jag sa att det måste vi ju prata med henne om innan och inte helt plötsligt säga att det är det som gäller! Nu låter det kanske som att dottern är ouppfostrad men så är det inte. Hon säger tack i var och varannan mening och frågar fint om många saker, men kan såklart glömma bort sig.

Min metod går ut på att jag inte säger vad hon ska säga utan föregår med gott exempel i mitt eget språkbruk (och jag säger aldrig "kan jag be att få" till min man t.ex) så varför ska dottern?!

Nu kom jag lite på ett sidospår... ;)
 
Sv: Trotsig 3-åring...

Fast jag tycker det är skillnad på att veta om att det finns olika regler på olika ställen, det är helt okej.
Det jag tyckte var litet underligt är att det är olika regler huruvida man har gäster hemma eller inte.

Vad är det som är konstigt? Jag tycker man självklart ska få göra vissa saker i sitt eget hem när man är bara familjen som man inte gör med gäster eller när man är borta. Nu är dottern lite liten för det än, men exempel på en sån sak är väl att inte prutta inför andra än (möjligtvis) familjen. Vi hade också olika regler när vi körde potträning här för ett par veckor sedan och dottern ville gå helt näck, hade vi gäster skulle hon åtminstone ha på sig trosor.
Ja, konstigare än så är det inte.
 
Sv: Trotsig 3-åring...

*KL*

Intressant diskussion, hade tänkt skriva ett längre inlägg, men Freddie :bow: har redan skrivit det jag tänkte säga. *word*:banana:
 
Sv: Trotsig 3-åring...

Ja så är det nog.

Mina barn hade iaf inga stora kladdbehov med just maten. Jätteskönt !
 
Sv: Trotsig 3-åring...

Jag tror att risken med olika regler är att när barnet blir litet större så lär de sig att utnyttja den situationen.
Sen tycker jag att det på något vis sänder fel signaler ... det är okej att gå naken med bara familjen men inte när man har gäster, vad sänder det för signaler egentligen ? Att man skall skämmas för att vara naken ? Att andra tar illa upp av nakna barn ?
 
Sv: Trotsig 3-åring...

Nu betyder detta inte att jag gör rätt men såhär gör vi med vår 3åring.

Matdags: Äter han så är allt ok, vill han inte ha förklarar vi att då får han vänta till nästa måltid. Ev säger vi till honom en gång till innan vi tar bort maten. Vill han inte ha så är han utan. (För det mesta äter han sen vi började göra såhär)

Köpa kläder: Inte krångla med att han ska prova en massa. Möjligtvis om det är ytterkläder för dom brukar kosta lite mer och bör ju helst sitta rätt bra om han ska kunna ha dom ute.


Idag när vi skulle ut så ville han inte ha stövlar på sig. Jag tjatade ett par gånger men sa tillslut åt honom att gå ut utan stövlar. Han hann precis ut på trappan och kom direkt in igen och ville ha stövlar. Funkar med det mesta kläderna (jacka, stövlar, skor, byxor) numera när det är lite kallare ute.

Är han "bråkig" med nåt...som att han försöker köra på hunden med en bil så säger vi åt honom en gång att om han fortsätter göra så måste vi lägga undan bilen. Oftast slutar han.

I affären har det hänt några få gånger att han börjat tjata om godis eller glass. Så numera berättar vi innan vi går in i affären att "idag ska vi köpa mjölk, bröd och banan. inget mer" så vet han iaf det innan och är inställd på det. utbryter ändå ett litet bråk där inne så har det hänt att jag burit ut honom i bilen (om pappan varit med) och sen betalt eller så har vi lämnat sakerna och kört. Vågar knappt skriva det men numera är han superenkel att ha med när man handlar.

Vår son är väldigt glad för att dricka och vill helst ha dricka först när vi äter. Men redan där försöker vi styra det till att han får sin mjölk/vatten när han ätit 3 skedar. Då har han fullt upp med att räkna och äta så rätt ofta hinner han glömma bort det där med drickandet...

Nu sen han fick lillebror så har vi börjat att välja vilka konflikter vi kan ta. Vill inte påbörja en diskussion som jag vet att jag inte vinner.

Ja, lite såhär gör vi. Funkar på vår son men kanske inte på andra.
 
Sv: Trotsig 3-åring...

Verkligen. Jag avskyr när folk säger "vad säger man" till sina barn och de ska tacka fast ingen annan gör det... artigare barn än min kompis barn har jag knappt träffat på. Men hon är oerhört artig mot dem också. Jag har aldrig hört henne gnata om "tack" osv. Hemma hos oss är vi inte mycket för artighetsfraser så jag förväntar mig inte att sonen börjar med det om inte vi börjar först...
 
Sv: Trotsig 3-åring...

Jag har vid några tillfällen låtit honom ligga på hallgolvet med overallen på, första gången låg han där 2 timmar och 45 minuter, för att han inte ville ställa sig upp så jag kunde hjälpa honom att klä av sig. Liknande har hänt flera gånger och det har varit tvunget att driva igenom det, för på andra sidan har det sen funkat väldigt mycket bättre. Han har ju insett att det inte hjälper att tjura ihop. Att det sen håller en begränsad tid innan jag får ta nästa genomdrivning med honom är en annan femma...

Såna situationer har vi också haft här hemma. Ibland börjar jag fundera på om jag gör rätt men samtidigt måste man ju markera... Värre är det när vi har mormor i närheten. Det är ju så syyyynd om honom när han står där och skriker och inte får luft. Medan jag försöker förklara att om han bara står upp så kan jag hjälpa honom. Nej, då ska hon fram och fjamsa och försöka klä av honom trots att han ligge rpå golvet...
 
Sv: Trotsig 3-åring...

Men om du får en present av någon säger du inte tack? Det gör jag, och ja jag tycker att mina barn oxå ska göra det. Tack för maten säger man när man går från bordet, det gör maken oxå även om jag inte gör det eftersom det känns lite konstigt när det är jag som har fixat maten. Har barnen fixat fika så säger vi tack för fikat. Gör man inte så? För mig är det naturligt! ;)
 
Sv: Trotsig 3-åring...

Har inte haft tid att svara alla men har följt det ni skrivit med intresse!
Fick en adress till en jätte bra sida av Lena Furberg som har varit kanon att läsa igenom :bow:

Svart till Brandgul, anledningen till att jag lyfte i honom i bilstolen va för att kl halv sju på morgonen, kallt, mörkt och en stol som är krabbig att komma i så valde jag att inte ta den fajten som det kan bli, utan lyfte helt enkelt i honom. Något som det aldrig varit några protester om tidigare, gav det som exempel på hur det kan bli ibland.
Helt plötsligt så kan det komma världens utbrott om något som det aldrig varit några problem med tidigare.

Svar ang. klädprovingen: Käder provar han nästan aldrig i affärer, men denna gången försökte jag få honom att tycka att det skulle bli skoj att åka o titta på kläder (tycker det är spännande med provrummen) o han skulle betala dom med sina "egna" pengar.
Oftast undviker jag helt o hållat att ha med honom i affärer, försöker ordna barn vakt.
Men eftersom vi bor på landet så fungerar det inte att bara gå in i en affär.

Nu har jag faktiskt skrivit en liten lista med "regler" och tider som vi ska försöka följa! Allt för att försöka få till lite rutin i tillvaron!
Kommit fram till att mycket, inte allt men mycket, av bråkandet till stor del kommer från att vi inte har några rutiner och att vi båda två blir uttråkade och trötta av att bara vara hemma.
Jag jobbar bara 50%, 1½ dag i veckan och vart tredje helg.

Jag har även pratat med dagis m.fl och han ska vara på dagis lite extra timmar i veckan eftersom han verkar känna sig utanför då han inte är där så ofta. Kommer kommentarer från honom nu om att han inte har några kompisar på dagis :(
Enl. personal leker han med alla barnen, men eftersom han inte är där så mycket så blir han nog lite utanför.
Och personalen vill att han ska vara med fler gånger på tex gympan. Den har han bara vart tredje vecka och vet då så klart inte vad som förväntas av honom.. Vilket gör såklart att han är mer okoncentrerad o stökig.
Så det känns himla bra :)

Men överlag så upplever vi att han har blivit betydligt lugnare sen vi började med "listan", även om det bara gått en vecka..

Vi har oxå jobbat mycket med att han ska gå på toa nu, det har gått i perioder tidigarde hur intresserad han varit av det. Nu går det riktigt bra :bump: Bara att kämpa på!
 
Sv: Trotsig 3-åring...

Svar ang. klädprovingen: Käder provar han nästan aldrig i affärer, men denna gången försökte jag få honom att tycka att det skulle bli skoj att åka o titta på kläder (tycker det är spännande med provrummen) o han skulle betala dom med sina "egna" pengar.
Oftast undviker jag helt o hållat att ha med honom i affärer, försöker ordna barn vakt.
Men eftersom vi bor på landet så fungerar det inte att bara gå in i en affär.
Hur tydlig var du med att det var flera affärer? Har han uppfattat att ni ska gå till en affär och prova kläder så förstår jag om han slår bakut när det plötsligt blir flera.
Ärligt talat, det funkar visst att bara gå i en affär åt gången, men det tar lite längre tid och blir lite fler resor.
Det funkade ju uppenbart inte att gå i flera affärer heller, så då får man välja - antingen går man ensam i många affärer eller tar med honom till en.
 
Sv: Trotsig 3-åring...

Men som jag skrev så va detta ett undantag, jag åker nästan aldrig in o går i affärer med honom med mig för jag vet hur det kommer sluta, undantagen är när jag måste in o handla mat.
Jag hade förklarat tydligt att vi skulle gå in i två affärer, de enda vi har i vår "stad" att köpa kläder i. Pekade ut den andra affären, vi skulle till sen, när vi gick in i första. Nu är det inga långa stunder vi pratar om heller, utan mer in och titta ut något och ut.
Hade inte åkt in med honom överhuvud taget om han hade visat att han inte ville, nu var han istället glad och förväntansfull över att få visa vilka kläder han ville ha.
 
Sv: Trotsig 3-åring...

Jag har också en 3-åring, och ´har flera reflektioner:
Barn ska inte lyda. Lydiga barn blir lätta offer. Det är sunt med barn som skriker och protesterar!
Gå upp i tid och låt din man minska sin tid så att ni båda jobbar 75%! Det är lättare att orka vara tålmodig pch pedagogisk när man har en motvikt utanför familjen och längtar efter sitt barn!
Skrik inte åt ditt barn. Gå hellre ut ur rummet, räkna till 10 och gå sen tillbaka.
Välj vad som verkligen är viktigt för dig och strunta i allt annat! Just nu slutar varje vardagmorgon med att jag trycker på min son kläderna under vrålskrik eftersom inga kläder duger och hur det nu är så MÅSTE han till förskolan och vi till jobbet. Det spelar ingen roll hur lång tid vi har på oss, det slutar alltid på samma sätt.
Orka ta tillvara alla mysiga stunder, se till att du får positiv energi, gör roliga saker, träffa andra barn, åk och rid.
Hos oss har min svärmor flyttat in hux flux och hon tjatar hela tiden om att min son är så trotsig och att man verkligen ser hur han testar oss, och vi måste göra si och så och hit och dit, blir galen på henne och hennes alla proffsbarnuppfostrartips och att hon lägger sig i allt hela tiden
 
Sv: Trotsig 3-åring...

Äta med händerna och kladda med maten gjorde nog mina barn nån kort period också, men så fort de kunde ville jag att de skulle äta med bestick
Att ta på maten och känna dess konsistens är en viktig utvecklingsfas, "se och röra är barnens göra"!
 

Liknande trådar

Övr. Hund Hej! Jag har sedan 2 år tillbaka min första hund. Hon är det finaste jag har, och att se henne lycklig är det bästa jag vet. Jag gör...
Svar
19
· Visningar
1 643
Senast: Hellhound
·
Övr. Barn Jag blir tokig. Vi har sonen varannan vecka och ska ju då dela på kostnader som kläder, sport, cykel osv osv. Pappan skyller dock...
Svar
2
· Visningar
1 776
Senast: Manji
·
Kropp & Själ Nu måste jag få skriva av mig lite. Allt går åt helvete för mig och jag verkar inte kunna göra någonting för att stoppa det. Inte som...
2 3
Svar
51
· Visningar
7 535
Senast: sjoberga
·
Övr. Barn Min kusin har en son som nyligen fyllt 5 år. Hans pappa är från Turkiet och min kusin är svensk. Han är väldig jobbig. Hans syster...
2
Svar
35
· Visningar
5 102
Senast: Badger
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Diarré
  • Senast tagna bilden XV
  • Uppdateringstråd 29

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp