Uppdateringstråd 25

Status
Stängd för vidare inlägg.
Har bölat av ångest idag, Assar har förmodligen kennelhosta och min första tanke är att han kommer dö.
Verkligen jättepassande när vi åker till Öland på fredag... Assar stannar hemma hos mina snälla päron så vi får semster och Assar för möjlighet att bli frisk i lugn och ro. :cautious:
 
Fick en fråga av en klubbkamrat ikväll som gjorde mig lite ställd. Jag berättade att min fd hund varit och tävlat med bra resultat med sin husse och fick motfrågan om jag inte ångrade mig att jag gett bort henne när hon är så bra?
Den tanken har liksom inte ens föresvävat mig. Alltså jag visste ju när de tog över henne att hon är en bra hund, jag trodde att hon skulle bli en bättre tävlingshund än Nessie men det finns ju liksom viktigare saker i livet än tävlingsresultat. Varför skulle jag ångra mig för att det går bra liksom?
Jag känner mig fantastiskt glad över varje framgång och att de får uppleva det med sin once in a lifetime hund såsom jag fått göra med min underbara Nessie. Förstår bara inte riktigt tankesättet men jag antar att hon som frågade är en mer renodlad tävlingsmänniska än vad jag nånsin kommer bli.

Lilla Qila som gjorde en väldigt bra ext bedömning i helgen och nu kommit på andra plats på en blåbärs cup i agility förutom då två kval. resultat i rally sen tävlandet öppnade upp för några veckor sen ❤
received_500802401216157.jpeg
 
Fick en fråga av en klubbkamrat ikväll som gjorde mig lite ställd. Jag berättade att min fd hund varit och tävlat med bra resultat med sin husse och fick motfrågan om jag inte ångrade mig att jag gett bort henne när hon är så bra?
Den tanken har liksom inte ens föresvävat mig. Alltså jag visste ju när de tog över henne att hon är en bra hund, jag trodde att hon skulle bli en bättre tävlingshund än Nessie men det finns ju liksom viktigare saker i livet än tävlingsresultat. Varför skulle jag ångra mig för att det går bra liksom?
Jag känner mig fantastiskt glad över varje framgång och att de får uppleva det med sin once in a lifetime hund såsom jag fått göra med min underbara Nessie. Förstår bara inte riktigt tankesättet men jag antar att hon som frågade är en mer renodlad tävlingsmänniska än vad jag nånsin kommer bli.

Lilla Qila som gjorde en väldigt bra ext bedömning i helgen och nu kommit på andra plats på en blåbärs cup i agility förutom då två kval. resultat i rally sen tävlandet öppnade upp för några veckor sen ❤
Visa bifogad fil 73114
Man får väl dessutom gissa att du omplacerat hunden av fler anledningar än rosetter, klart man blir glad när hunden uppenbarligen hamnat rätt? Urgullig bild för övrigt! 😍
 
Fick en fråga av en klubbkamrat ikväll som gjorde mig lite ställd. Jag berättade att min fd hund varit och tävlat med bra resultat med sin husse och fick motfrågan om jag inte ångrade mig att jag gett bort henne när hon är så bra?
Den tanken har liksom inte ens föresvävat mig. Alltså jag visste ju när de tog över henne att hon är en bra hund, jag trodde att hon skulle bli en bättre tävlingshund än Nessie men det finns ju liksom viktigare saker i livet än tävlingsresultat. Varför skulle jag ångra mig för att det går bra liksom?
Jag känner mig fantastiskt glad över varje framgång och att de får uppleva det med sin once in a lifetime hund såsom jag fått göra med min underbara Nessie. Förstår bara inte riktigt tankesättet men jag antar att hon som frågade är en mer renodlad tävlingsmänniska än vad jag nånsin kommer bli.

Lilla Qila som gjorde en väldigt bra ext bedömning i helgen och nu kommit på andra plats på en blåbärs cup i agility förutom då två kval. resultat i rally sen tävlandet öppnade upp för några veckor sen ❤
Visa bifogad fil 73114
Låter som en människa som bara ser tävlingsresultat och att det är viktigare än hur andra saker i livet fungerar. Klart det är kul med rosetter, men det är ju inte allt.
 
Låter som en människa som bara ser tävlingsresultat och att det är viktigare än hur andra saker i livet fungerar. Klart det är kul med rosetter, men det är ju inte allt.

Ja, jag vet inte ens vad jag svarade för jag hade inte ens tänkt tanken.

@Piaff Qila omplacerades för att min syster och hennes man blev störtförälskade i henne när de var hundvakter. Det var inte lättvindigt och jag vet att min syster aldrig ens hade andats om att de ville ha henne om de inte totalt kärat ner sig i henne. Själv kände jag inte att jag klickade med henne 100% och därför kändes det som att hon skulle ha det så mycket bättre med människor som avgudar henne. Jag hade ju troligen växt ihop med henne mer och mer, jag är inte en person som uppskattar valp och unghundstiden så mycket utan tycker mer om hundarna ju äldre de blir.
Hade aldrig omplacerat henne om det inte varit min egen syster som ville ha henne för som sagt så tror jag att hon skulle blivit en riktigt bra tävlingshund för mig.
 
Idag var det dags att klippa klor på Alvin och det gick bra, han stod i princip helt stilla hela tiden.

Var också Milos trimningsdag. Jag har gjort det till en mysig stund när vi sitter på golvet och vissa delar är lite känsliga men överlag tycker han så mycket om det att han nästan somnar. Blir dåsig och orkar knappt hålla huvudet uppe och blundar och slappnar av. Kan raka honom precis överallt. Han bara finner sig i allt, det går att lyfta och flytta hela honom, vända och vrida och lägger in gos och pussar där också. Totalt avslappnad vilket definitivt underlättar något som görs minst en gång i veckan.
 
Puh! Min mest fullsmäckade hundaktivitetsvecka på ett decennium tror jag. Ringträning igår, ringträning idag, start viltspårkurs imorgon och så ringträning på söndag. Samtidigt håller jag på att bli inskolad för att vara hästvakt i tio dagar. Funkar bra att ha med Rhiannon i stallet. Hon fick sitta i bilen (i buren med bakluckan öppen) medan jag red och verkade helt nöjd. Verkar även kunna vara i boxen. Så när hästvakteriet börjar på allvar kan vi gå promenad medan hästen äter före eller efter ridning och så kan hunden få flexa mellan bilburen och boxen medan jag fixar med hästen.

Tror också att det kommer att gå bra att vänja Rhiannon vid hästar. När jag ridit klart hämtade hästägaren hunden i bilen och Rhiannon vågade komma fram till mig trots att jag höll i hästen. Hästen är ursnäll och mycket vettig, så hon är bra att ha som inkörsport.
 
Mina hundar skäller dygnet runt, året om, men bara fram till 18,00 och enbart under den varma årstiden 🤔

212115302_405438737442026_8492572875927807645_n.jpg


Lögnerna börjar vara svåra att hålla isär för misärgrannarna ;) och genomskådades även av lsty, så snart dimper det säkert ner något från miljödomstolen, där de också kommer att konstatera att det är inget att ta upp.

Med lögner vinner man aldrig något!
 
Mina hundar skäller dygnet runt, året om, men bara fram till 18,00 och enbart under den varma årstiden 🤔

Visa bifogad fil 73158

Lögnerna börjar vara svåra att hålla isär för misärgrannarna ;) och genomskådades även av lsty, så snart dimper det säkert ner något från miljödomstolen, där de också kommer att konstatera att det är inget att ta upp.

Med lögner vinner man aldrig något!

Men att folk orkar... snark.
 
Hemkommen efter mitt årliga sommarläger i Skåne med hundarna, hos en fd bukefalist och hennes kollega :love:
Igår var det ”utmaningar” bl.a. som var tema, och vi fick leka lekar, få spännande uppdrag och tävlingar och umgås och träna hund. Kul att ha båda hundarna med, då Humla inte riktigt pallar tre dagar så intensivt. Sparven har verkligen växt under dessa dagar, och kunde idag när det var hoopers på schemat jobba på riktigt bra :love:

I övrigt är min vecka lika intensiv som du @Myrten :o Tre dagar läger hittills, imorgon massage för humla, blåbärstävling på fredag och första officiella NW-tävlingen på lördag! Kan bli spännande :)
 
Vi gick igenom programmet ute vid klubben idag, insåg att det fattades 10 sekunder så la till lite extra där det passade, minskade ner på ett ställe och insåg att jag som alltid blir sjukt nervös om någon ser mig stressade på och gjorde hela programmet på halva tiden först. Helt skakig och med hjärtklappning. Och då var det bara mamma och Alvin som tittade på. Mamma skötte musiken och kollade på. Men jag skötte mig själv i stora drag.

Det gick väl sisådär, Milou hade svårt med fokus, jag tappade små godisbitar som han nosade efter några gånger = mitt fel, men även när jag inte gjorde det var han nosig och lite disträ. Hemma har vi ju klarat att köra utan godis men fick backa lite där och uppmuntra lite extra. Det var första gången vi tränade ute, ska träna på min lilla gård imorgon, ha låten i headset och köra några gånger. Men inte så konstigt att han har svårt med fokus när det inte är som vanligt men vi har ju gått kurs där och det har gått bra.

Att fortsätta med är alltså min stress, Milous nosande, takt med musiken, miljön. Hjälp det kommer aldrig gå, betalade in pengarna för tävlingen idag och börjar ångra mig, känns som vi suger totalt :cry:
 
Hemkommen efter mitt årliga sommarläger i Skåne med hundarna, hos en fd bukefalist och hennes kollega :love:
Igår var det ”utmaningar” bl.a. som var tema, och vi fick leka lekar, få spännande uppdrag och tävlingar och umgås och träna hund. Kul att ha båda hundarna med, då Humla inte riktigt pallar tre dagar så intensivt. Sparven har verkligen växt under dessa dagar, och kunde idag när det var hoopers på schemat jobba på riktigt bra :love:

I övrigt är min vecka lika intensiv som du @Myrten :o Tre dagar läger hittills, imorgon massage för humla, blåbärstävling på fredag och första officiella NW-tävlingen på lördag! Kan bli spännande :)
Vad tycker Humla om massage? Är det rehab eller avslappning?
 
Vad tycker Humla om massage? Är det rehab eller avslappning?
Hon tycker det är skönt :love: Har en väldigt lyhörd massör, som lyssnar när humla är tydlig vart hon vill ha gos eller så.
Det är friskvård :) Ser det som en bra avstämning med någon som har så bra koll på hundkroppar och muskler att hon sätter en ok-stämpel på henne med jämna mellanrum.
 
Vi gick igenom programmet ute vid klubben idag, insåg att det fattades 10 sekunder så la till lite extra där det passade, minskade ner på ett ställe och insåg att jag som alltid blir sjukt nervös om någon ser mig stressade på och gjorde hela programmet på halva tiden först. Helt skakig och med hjärtklappning. Och då var det bara mamma och Alvin som tittade på. Mamma skötte musiken och kollade på. Men jag skötte mig själv i stora drag.

Det gick väl sisådär, Milou hade svårt med fokus, jag tappade små godisbitar som han nosade efter några gånger = mitt fel, men även när jag inte gjorde det var han nosig och lite disträ. Hemma har vi ju klarat att köra utan godis men fick backa lite där och uppmuntra lite extra. Det var första gången vi tränade ute, ska träna på min lilla gård imorgon, ha låten i headset och köra några gånger. Men inte så konstigt att han har svårt med fokus när det inte är som vanligt men vi har ju gått kurs där och det har gått bra.

Att fortsätta med är alltså min stress, Milous nosande, takt med musiken, miljön. Hjälp det kommer aldrig gå, betalade in pengarna för tävlingen idag och börjar ångra mig, känns som vi suger totalt :cry:
Tävlingen? Ulricehamn? Kommer vi ses?

Och i freestyle/heelwork gör det inget att det inte går bra. "Alla" diskar sig någon gång och det är vanligt med nosande/ofokuserade hundar om man inte är bland de allra bästa.
Jag ska tävla fyra klasser och hoppas att kanske en blir godkänd.
 
Senast ändrad:
Inser att man kan ha curlingföräldrar även efter man fyllt 40. Jag ska låna husbilen till heelwork-läger i helgen och pratade med mamma idag. Självklart har hon bäddat sängen och ordnat med extra handdukar till hunden (det ska regna). Och det finns smör, ost, leverpastej och knäckebröd så det behöver jag inte ta med. Och hon kan ställa in lite juice också. Och jag behöver inte hjälpa till att städa efteråt, det går ju ganska fort. Och ingen hyra vill de ha, jag behöver bara betala bensinen.
Ska nog i alla fall köpa en trisslott till dem.
 
Ja, jag vet inte ens vad jag svarade för jag hade inte ens tänkt tanken.

@Piaff Qila omplacerades för att min syster och hennes man blev störtförälskade i henne när de var hundvakter. Det var inte lättvindigt och jag vet att min syster aldrig ens hade andats om att de ville ha henne om de inte totalt kärat ner sig i henne. Själv kände jag inte att jag klickade med henne 100% och därför kändes det som att hon skulle ha det så mycket bättre med människor som avgudar henne. Jag hade ju troligen växt ihop med henne mer och mer, jag är inte en person som uppskattar valp och unghundstiden så mycket utan tycker mer om hundarna ju äldre de blir.
Hade aldrig omplacerat henne om det inte varit min egen syster som ville ha henne för som sagt så tror jag att hon skulle blivit en riktigt bra tävlingshund för mig.
Åh men det lät ju jättemysigt, och då är det ju ändå i familjen på nåt sätt
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Övr. Katt Hej, Har precis skaffat två kattungar (Maine Coon). Den ena flyttade in tre veckor före, M, och H kom 3 veckor efter och är således tre...
Svar
5
· Visningar
1 164
Senast: MissFideli
·
Hundträning Hej på er! Vill egentligen bara bolla med er om ni tror jag kan få bukt med valpens beteenden eller om jag ska byta inställning dvs lära...
2
Svar
24
· Visningar
7 086
Senast: Migo
·
  • Artikel
Dagbok Huset jag köpte hade inte använts som permanentbostad på de senaste “60+-ish” åren, och hade även stått helt lämnat åt sitt öde under...
2
Svar
26
· Visningar
6 274
Senast: Calmiche
·
  • Artikel
Dagbok Det är alls inte bara kris och katastrof att bo här och få öva på problemlösning (även om jag bryter ihop nångång ibland). Mesta tiden...
Svar
0
· Visningar
1 260
Senast: cassiopeja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hundrädda
  • Hjälp mig utvärdera rasförslag?
  • Uppdateringstråd 29

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp