Lillefrun
Trådstartare
Om att vara sjuk... Milou har ju genomlevt en Covid period när jag var sjuk i 3 månader 2020, och förra året hade jag ju oförklarad feber i 5 månader med 4 antibiotikakurer för att bli av med den. Och när Alvin dog nu i januari fick jag lunginflammation som jag ännu inte blivit frisk från. Ibland orkar jag ingenting och när jag väl kommer ut på en"riktig" promenad hostar jag lungorna ur mig i princip hela promenaden men jag är glad att ens ta mig runt en promenad så hostandet får jag stå ut med. Cocillanan hjälper en del.
Men jag har i princip alltid dåligt samvete för att Milou inte ska få det han behöver, några dagar bodde han hos mina föräldrar och jag saknade honom men det var det bästa för honom. Och några dagar kom dom hit och gick en sväng med honom här hos mig. Så snällt av dom, hade nog inte fixat det utan dom för Milou har varit så rastlös senaste tiden om han inte får sina promenader och träning. Det går så klart en period men jag har varit sjuk nästan hela tiden i ett halvår. Men nu kan jag andas, jag har inte feber men jag dras med en extrem hosta och lika extrem trötthet. Men på något sätt tror jag att jag lyckats få honom nöjd nu det senaste på egen hand men det tar all min energi.
Men jag har i princip alltid dåligt samvete för att Milou inte ska få det han behöver, några dagar bodde han hos mina föräldrar och jag saknade honom men det var det bästa för honom. Och några dagar kom dom hit och gick en sväng med honom här hos mig. Så snällt av dom, hade nog inte fixat det utan dom för Milou har varit så rastlös senaste tiden om han inte får sina promenader och träning. Det går så klart en period men jag har varit sjuk nästan hela tiden i ett halvår. Men nu kan jag andas, jag har inte feber men jag dras med en extrem hosta och lika extrem trötthet. Men på något sätt tror jag att jag lyckats få honom nöjd nu det senaste på egen hand men det tar all min energi.
. 
det var så fint och vi har världens bästa veterinär som varit med oss i så mycket så man kan känna sig helt lugn. Nu är det så tyst, även fast vi har en galen labbe i huset. Men Jack var en ljudlig hund som alltid hördes, många många gånger man tyckt det varit jobbigt, nu önskar man inget mer än att höra honom igen.
när tidigare hundar somnat in så har det alltid funnits planer på en valp och det har gjort allt lite lättare, att ha något positivt att fokusera på även fast det aldrig ersätter den tidigare på något vis. 
