Vad är en familj? Normativa policys

På min arbetsplats, statlig myndighet, fick jag ta ut en sådan dag för begravning (farmor) och närstående som var svårt sjuk (mormor). I det andra fallet hade jag tänkt sjukanmäla mig egentligen, jag gick till jobbet först men klarade inte av att vara kvar och stannade sen hemma dagen efter också. Men det var min chef som sa att jag skulle kolla med HR-avdelningen angående anhörigdagar istället. Min arbetsplats är nog överlag ganska generös när det gäller sådana här saker.

Däremot har jag hört från en kompis att hen hade fått höra att de här tio dagarna gäller för tio olika personer (arbetsplatsen fick sen backa angående det). Känns orealistiskt att tio olika, väldigt närstående, personer ska dö eller bli svårt sjuka i en persons omgivning på samma år, om det inte handlar om något exceptionellt som tsunamin eller Estonia-katastrofen eller liknande, och det är väl verkligen inte att stämpla som vanligt förekommande. I kompisens fall handlade det om en förälder personen fortfarande bodde med dessutom, kan väl knappt bli mer närstående än så.

Personligen skulle jag ranka de personer jag tycker borde innefattas av "närstående-regeln" mina båda föräldrar, syskon (tre till antalet), mormor och farfar som fortfarande finns i livet. Jag står åtminstone en av mina mostrar väldigt nära, men hade haft full förståelse för om arbetsgivaren inte hade sett henne som närstående på det sättet. Syskons partner, eventuella svärföräldrar och partners syskon skulle inte jag se som lika närstående till mig som någon av de personer jag nämner, men det kan ju vara olika för alla. Så att svärföräldrar räknas in i det känns ändå ganska rimligt.
 
@Happimess Jag är helt enig med dig angående riskerna att det missbrukas. Tack, ska kolla lite mer på Försäkringskassans definition av närstående.
 
Intressant är ju att försäkringskassan definition av närstående (enligt vård av närstående-möjligheten) är bredare och faktiskt kan omfatta både vänner och grannar.
Det fyller ju en rätt annorlunda funktion så då är det inte heller konstigt att kretsen som omfattas blir en annan.
 
På min arbetsplats, statlig myndighet, fick jag ta ut en sådan dag för begravning (farmor) och närstående som var svårt sjuk (mormor). I det andra fallet hade jag tänkt sjukanmäla mig egentligen, jag gick till jobbet först men klarade inte av att vara kvar och stannade sen hemma dagen efter också. Men det var min chef som sa att jag skulle kolla med HR-avdelningen angående anhörigdagar istället. Min arbetsplats är nog överlag ganska generös när det gäller sådana här saker.

Däremot har jag hört från en kompis att hen hade fått höra att de här tio dagarna gäller för tio olika personer (arbetsplatsen fick sen backa angående det). Känns orealistiskt att tio olika, väldigt närstående, personer ska dö eller bli svårt sjuka i en persons omgivning på samma år, om det inte handlar om något exceptionellt som tsunamin eller Estonia-katastrofen eller liknande, och det är väl verkligen inte att stämpla som vanligt förekommande. I kompisens fall handlade det om en förälder personen fortfarande bodde med dessutom, kan väl knappt bli mer närstående än så.

Personligen skulle jag ranka de personer jag tycker borde innefattas av "närstående-regeln" mina båda föräldrar, syskon (tre till antalet), mormor och farfar som fortfarande finns i livet. Jag står åtminstone en av mina mostrar väldigt nära, men hade haft full förståelse för om arbetsgivaren inte hade sett henne som närstående på det sättet. Syskons partner, eventuella svärföräldrar och partners syskon skulle inte jag se som lika närstående till mig som någon av de personer jag nämner, men det kan ju vara olika för alla. Så att svärföräldrar räknas in i det känns ändå ganska rimligt.
Mittenstycket tycker jag spontant låter som en förväxling med "pappadagarna" dvs de dagar som den icke gravida partnern får ta ut vid ett barns födelse. De är ju 10 per barn och blir alltså tex 20 st om man får tvillingar.
 
Det fyller ju en rätt annorlunda funktion så då är det inte heller konstigt att kretsen som omfattas blir en annan.
Jo men det blir ju lite knepigt när jag, helt teoretiskt, beviljats att vårda min sjuka vän i hundra dagar men sen inte kan garanteras/blir beviljad ledighet för att gå på dennes begravning. Inte helt orimligt att det borde följa någon slags röd tråd, kan jag tycka. Och där går det ju då att byta ut vän mot granne/mammas man/svärföräldrar var det nu kan vara.
 
Jo men det blir ju lite knepigt när jag, helt teoretiskt, beviljats att vårda min sjuka vän i hundra dagar men sen inte kan garanteras/blir beviljad ledighet för att gå på dennes begravning. Inte helt orimligt att det borde följa någon slags röd tråd, kan jag tycka. Och där går det ju då att byta ut vän mot granne/mammas man/svärföräldrar var det nu kan vara.
Fast vårdledigheten är ju för den sjukes behov och begravningsledigheten är för ditt behov. Inte orimligt att olika personers behov består av olika personkretsar.
 
Jag förstår ändå inte riktigt syftet med att en myndighet eller arbetsgivare är den som värderar vilka relationer som godkänns. Alltså vad är anledningen? Är det för att det missbrukas? Eller för att blodsband och juridiska relationer är en enkel sak att utgå från när man avgränsar? Det är ju redan avgränsat i antal dagar som man får ta ut per år.
 
Många arbetsgivare ger möjlighet till betald ledighet ett visst antal dagar per år, vid särskilda händelser. Ofta brukar särskilda händelser innefatta allvarlig sjukdom, dödsfall och begravning av någon i ens egen familj eller nära släkt. Det är såklart ett privilegium att ha sådana villkor i sin anställning och förhoppningsvis behöver man sällan nyttja dom. Men, det får mig att fundera.

Egen familj och nära släkt beskrivs (enligt min erfarenhet) ofta som tex:
  • maka/make
  • registrerad partner
  • sambo
  • barn och barnbarn
  • syskon
  • föräldrar
  • mor/farföräldrar
  • och kanske även svärföräldrar och svärdotter/svärson
I mitt fall är det flera i det jag uppfattar som min familj som inte innefattas i detta exempel (min partner, min systerson, min närmsta vän). Jag förstår att arbetsgivare har helt och hållet rätt att bestämma under vilka villkor man ska få betald ledighet, och att det behöver avgränsas på något sätt.

Har era arbetsplatser liknande policys? Tycker ni att de är inkluderande? Kan en policy vara inkluderande för de som bryter mot en (heteronormativ) kärnfamiljsnorm och samtidigt vara tillräckligt "smal" så att arbetsgivaren kan avgränsa under vilka omständigheter man får betald ledighet? Hur tänker ni?

Ja, vi har liknande policys och följer det som finns i kollektivavtalen. I mitt fall är det flera i det specificerade som jag inte uppfattar som intressant att vara ledig för oavsett vad som hänt.

Som mest kan man få 10 dagars ledighet, men det är helt behovsprövat (alltså inte automatiskt X antal dagar).
 
Jag förstår ändå inte riktigt syftet med att en myndighet eller arbetsgivare är den som värderar vilka relationer som godkänns. Alltså vad är anledningen? Är det för att det missbrukas? Eller för att blodsband och juridiska relationer är en enkel sak att utgå från när man avgränsar? Det är ju redan avgränsat i antal dagar som man får ta ut per år.

Nej, det känner inte jag till. Det är upp till 10 dagar per händelse.

Jag tycker det vore superkonstigt om det fanns stor frihet i en sådan förmån. Men jag tycker också att arbetsgivaren ska vara mycket behjälplig i att bevilja tjänstledighet och semester om det uppstår akuta behov, oavsett "vem" det gäller.
 
Ja, vi har liknande policys och följer det som finns i kollektivavtalen. I mitt fall är det flera i det specificerade som jag inte uppfattar som intressant att vara ledig för oavsett vad som hänt.

Som mest kan man få 10 dagars ledighet, men det är helt behovsprövat (alltså inte automatiskt X antal dagar).
Aha, så det är reglerat i kollektivavtalet. Så var det nog på min gamla arbetsplats också (kommun). I exemplet i ts är det mycket som inte berör mig också, men jag förstår ju att andra kan nyttja det (bra!). Vi har 3 dagar/år enligt policyn som nu tagits fram.
 
Nej, det känner inte jag till. Det är upp till 10 dagar per händelse.

Jag tycker det vore superkonstigt om det fanns stor frihet i en sådan förmån. Men jag tycker också att arbetsgivaren ska vara mycket behjälplig i att bevilja tjänstledighet och semester om det uppstår akuta behov, oavsett "vem" det gäller.
Skulle det vara orimligt att man själv avgjorde vilka personer man anser vara närstående? Det är jätteintressant att höra hur andra tänker! Men absolut, det är en förmån och något jag är tacksam över! Funderar bara på hur det skulle kunna utformas så att inte vissa arbetstagare exkluderas mer än andra.
 
Skulle det vara orimligt att man själv avgjorde vilka personer man anser vara närstående? Det är jätteintressant att höra hur andra tänker! Men absolut, det är en förmån och något jag är tacksam över! Funderar bara på hur det skulle kunna utformas så att inte vissa arbetstagare exkluderas mer än andra.

Nej, det är inte orimligt. Men man kan tänka sig att man då borde registrera det i förväg så inte ”behovet” uppstår vartefter saker händer. Jag tror det skulle vara bättre (även för egen del). Om man fick registrera 6 personer som det gäller, utöver egna barn där man har ett speciellt ansvar.
 
Nej, det är inte orimligt. Men man kan tänka sig att man då borde registrera det i förväg så inte ”behovet” uppstår vartefter saker händer. Jag tror det skulle vara bättre (även för egen del). Om man fick registrera 6 personer som det gäller, utöver egna barn där man har ett speciellt ansvar.
Det låter som ett jättebra sätt!
 
Nej, det är inte orimligt. Men man kan tänka sig att man då borde registrera det i förväg så inte ”behovet” uppstår vartefter saker händer. Jag tror det skulle vara bättre (även för egen del). Om man fick registrera 6 personer som det gäller, utöver egna barn där man har ett speciellt ansvar.
Sex personer känns som så oerhört lite dock. Men det kanske är jag som har ovanligt stor nära krets.
 
Sex personer känns som så oerhört lite dock. Men det kanske är jag som har ovanligt stor nära krets.

Jag tänkte nog mest för att hamna i närheten av samma förmånsnivå som idag - 6 personer + egna barn. Jag tänker på att det är upp till 10 dagar ledigt.
 
Jag förstår ändå inte riktigt syftet med att en myndighet eller arbetsgivare är den som värderar vilka relationer som godkänns. Alltså vad är anledningen? Är det för att det missbrukas? Eller för att blodsband och juridiska relationer är en enkel sak att utgå från när man avgränsar? Det är ju redan avgränsat i antal dagar som man får ta ut per år.
Men om man ska ha regler som ger en viss förmån så är det väl naturligt att det på något sätt måste definieras en avgränsning för när den förmånen ska falla ut eller inte.
Har lite svårt att se det som att någon "värderar ens relationer"?

Tänker mer att hur man än skriver en avgränsning så kommer någon att gynnas mer och någon annan mindre. I vilken mån man är inkluderande kommer i slutändan alltid falla tillbaka på hur AG hanterar "det udda exemplet som inte faller inom mallen".
Lite vettig flexibilitet kommer att ge ett bra resultat för alla. Medan stelbent tillämpning av en skriven policy alltid kommer ge någon som drabbas. Det går liksom inte att producera en så perfekt skriven policy att den i sig skapar det perfekta regelverket.
 
Men om man ska ha regler som ger en viss förmån så är det väl naturligt att det på något sätt måste definieras en avgränsning för när den förmånen ska falla ut eller inte.
Har lite svårt att se det som att någon "värderar ens relationer"?

Tänker mer att hur man än skriver en avgränsning så kommer någon att gynnas mer och någon annan mindre. I vilken mån man är inkluderande kommer i slutändan alltid falla tillbaka på hur AG hanterar "det udda exemplet som inte faller inom mallen".
Lite vettig flexibilitet kommer att ge ett bra resultat för alla. Medan stelbent tillämpning av en skriven policy alltid kommer ge någon som drabbas. Det går liksom inte att producera en så perfekt skriven policy att den i sig skapar det perfekta regelverket.
Nej jag förstår att det inte kan bli perfekt. Och att det inte kan omfatta alla situationer utan måste bedömas från fall till fall. Jag är helt med på att det ska finnas avgränsningar. Jag är bara kritisk till avgränsningar som så tydligt baseras på en viss norm och eftersom jag faller utanför just den här blir den också synlig för mig. Men det är såklart inte enbart av egoistiska skäl jag påpekar det här (förhoppningen är ju att man aldrig behöver nyttja förmånen) utan jag tycker det blir tydligt vad arbetsgivare och organisation signalerar. Och det uppdraget vi har inom min organisation tycker jag krockar rejält med den här typen av avgränsning och definition.

Jag har lyft det med min chef som håller med och efterfrågar mer inkluderande formuleringar som sedan ska tas upp med styrelsen.
 
På min arbetsplats, statlig myndighet, fick jag ta ut en sådan dag för begravning (farmor) och närstående som var svårt sjuk (mormor). I det andra fallet hade jag tänkt sjukanmäla mig egentligen, jag gick till jobbet först men klarade inte av att vara kvar och stannade sen hemma dagen efter också. Men det var min chef som sa att jag skulle kolla med HR-avdelningen angående anhörigdagar istället. Min arbetsplats är nog överlag ganska generös när det gäller sådana här saker.

Däremot har jag hört från en kompis att hen hade fått höra att de här tio dagarna gäller för tio olika personer (arbetsplatsen fick sen backa angående det). Känns orealistiskt att tio olika [...]
Jag tror din kompis fattat fel.
Jag är också statligt anställd, och i vårt avtal har vi alla 10 dagar per år, som heter nåt i stil med "särskild familjehändelse", vilket inkluderar begravningar, dödsbäddsvaka och liknande. Men är inte så mycket mer specat. Godkänds från fall till fall av närmsta chef. Har ingenting med att det ska vara tio olika personer inblandade, för de tio dagarna.

Jag utnyttjade några dagar både då min far och mor gick bort, och några till för efterföljande begravning. När jag informerade min chef var hans ord ungefär "ta de dagar som behövs" utan vidare frågor.

Vid exceptionella familjehändelser finns det utrymme att överstiga de tär tio dagarna också.
 
Jag tror din kompis fattat fel.
Jag är också statligt anställd, och i vårt avtal har vi alla 10 dagar per år, som heter nåt i stil med "särskild familjehändelse", vilket inkluderar begravningar, dödsbäddsvaka och liknande. Men är inte så mycket mer specat. Godkänds från fall till fall av närmsta chef. Har ingenting med att det ska vara tio olika personer inblandade, för de tio dagarna.

Jag utnyttjade några dagar både då min far och mor gick bort, och några till för efterföljande begravning. När jag informerade min chef var hans ord ungefär "ta de dagar som behövs" utan vidare frågor.

Vid exceptionella familjehändelser finns det utrymme att överstiga de tär tio dagarna också.
Kompisens arbetsgivare backade sen och lät hen vara ledig, så nej, hen hade inte missuppfattat. Det var arbetsgivaren som hade missuppfattat.

Vi har det dock precis så som du beskriver på vårt jobb.
 

Liknande trådar

Relationer Skriver under anonymt nick nu. Det är väldigt långt och jag vet inte om jag kommer få några svar, men känner att jag behöver stöd och är...
2
Svar
27
· Visningar
9 527
Senast: Imna
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp