Vad är arbetsglädje för dig?

Kollegorna är en stor del, men även meningsfulla arbetsuppgifter och att få lära sig nya saker. Jag lär mig hela tiden nya saker på jobbet och det är även något chefen fokuserar på. Så ledningen spelar ju stor roll när det gäller möjligheter till vidareutbildning, utmaningar och att utvecklas på arbetsplatsen.

Att se resultat? På sätt och vis är det viktigt, men jag ser sällan slutresultatet utan mer delar av arbetet. En av många kuggar... det är fullt tillräckligt för mig.
 
Det som är viktigaste för mig är att jag vet att jag kan få stöd och kan fråga om hjälp och få input och kunskap från chef/kollegor när problem uppstår.

Att jag får förtroendet att själv åka iväg på jobb och pröva mig fram på egen hand för att lösa problem som kan uppstå. Samtidigt som det finns en trygghet i att jag kan ringa min chef, och att han svarar direkt eller ringer upp så fort han kan, för att få råd och stöd i hur jag ska lösa problem när jag själv är osäker.

Att sedan få visad uppskattning genom att få höra ”Det där löste du bra. Det får du en guldstjärna för.” osv gör gott för själen. Det får mig att känna mig uppskattad och ger ökat självförtroende både privat och i min yrkesroll.

Jag uppskattar även gemenskapen vi har. Att vi är ett team inom samma arbetsområde, som tillsammans har roligt och får dagen att fungera för alla inblandade.

Varierade arbetsuppgifter, utmaningar, där jag behöver använda huvudet för att lösa problem som uppstår, är vad jag behöver för att trivas. Att göra samma saker hela tiden utan någonting nytt gör mig deprimerad och får mig att tappa motivationen helt.

Visst påverkar arbetstider och lön. Det ska kännas värt att spendera timmarna på jobbet. Men så länge jag kan betala räkningarna och leva mitt liv, är jag nöjd så länge jag trivs på jobbet för övrigt.

Jag har även en annan arbetsplats som brister på många punkter som jag får av arbetsplatsen ovan, men det är pengar in och har sina ljusa stunder.
 
Jag svarar som så många andra - kollegorna! Jag trivs bra på mitt jobb :). Stämningen, att kunna vara mig själv, att veta vad jag ska göra, det betyder mycket för mig.
Och att jag (oftast) slipper stressa! Stress är det värsta jag vet!
 
Det viktigaste för mig för att jag ska trivas är att det finns arbetsuppgifter och då riktiga såna. Trivs verkligen inte när det inte finns något att göra eller där man förväntas ”hitta på” arbetsuppgifter själv. Det är direkt själsdödande för mig att bara sitta av tiden. Jag vill ha mycket att göra. Chef osv är inte så noga så länge hen inte är totalt efterbliven..
 
Jag har nog aldrig tänkt på det som just arbetsglädje. Bilden jag ser framför mig av det är typ den av en narkotikahund, som alltid lika ivrigt och viftande på svansen söker igenom lokaler för att slutligen få leka med en boll som belöning. ;) Aldrig någon sinande entusiaism, typ. Jag har inte det slags jobb som jag gnuggar händerna för och ser fram emot varje dag. Däremot har jag inga problem med att gå dit och jag trivs bra.

Tack vare härliga kollegor, mycket gott samarbete, hyfsat varierande och kluriga uppgifter, frihet under ansvar och expanderande koncern.

Jag ser det inte som något drömjobb (utom på punkter som bra kollegor och samarbete t.ex.) men det är ok och jag trivs, helt enkelt.
 
Jag är inte glad på jobbet och det är nog mest för att jag jobbar med något jag inte trivs med och inte är bra på, dessutom ligger precis allt ansvar på mig och jag saknar motivation till att förbättra mitt område.
Sitter som receptionist/servicecenter/växeltelefonist/vaktmästare/kommunikationsassistent/kemikalieregistrator på en liten högskola. Det är så ofattbart tråkigt att dag ut och dag in göra samma saker. Koda accesskort, låna ut nycklar, boka lokaler, lämna ut och plocka in blanketter, svara på dumma frågor, ta emot leveranser, låna ut verktyg. Ringer det får jag en stor nervös klump i magen pga min telefonfobi, ringer det inte sitter jag och är orolig att det ska ringa. De närmsta kollegorna är okej och roliga, de andra är mest stressade när de kommer och förväntar sig att jag skall lösa deras problem på mindre än en sekund och gör jag inte det blir de arga och ryar. Jag har blivit vrålad på 7 gånger under mina tre år här, inför andra kollegor och studenter.
Studenterna är ungefär likadana och blir arga om de inte får det de vill ha.
Trots att jag även förväntas jobba som vaktmästare med allt det innebär får jag inte lämna receptionen eftersom jag är ensam, och tja, det är jättesvårt att skruva ur en glödlampa på 4e våningen när man sitter på entreplan. Sedan gnäller de för att glödlampan inte är bytt, men går jag iväg och byter den gnäller de på att jag inte var på plats...
Jag får inte stänga dörren till receptionen, trots att jag sitter i kalldrag hela dagen. Får sitta med varma kläder, mössa och vantar och ett element precis brevid. Dessutom är det högljutt utanför och jag får ofta huvudvärk på eftermiddagen.
Det är mycket som är skit och som jag inte trivs med. Men jättesvårt att se var det brister eftersom det finns mycket bra. Min chef är jättebra, hon lyssnar, hon stöttar, hon agerar, hon berömmer, hon kommer med konstruktiv kritik. Men hon begränsas av att hon har för mycket att göra så jag vill inte vara till allt för mycket besvär med mitt gnäll.
Närmsta kollegorna är roliga och trevliga. Det jobb jag gör som kommunikatör (vilket jag är utbildad till) och kemikalieregistrator är riktigt roligt. Där händer det grejer, och jag är fri att jobba som jag vill. Det är då jag har roligt på jobbet och känner riktig arbetsglädje. Men det tyngs konstant ner av tråkstressklumpen som är reception/servicecenter/växeltelefonist/vaktmästare.
Jag är liksom konstant omgiven av folk men ensam, och uttråkad men stressad.
Efter en dag på jobbet vill jag inte göra någonting annat än kanske spela tvspel, se på video eller sova, eftersom jag blir väldigt trött av att möta mycket människor på det här sättet.

Men arbetsglädjen kommer väl från:
1. Kollegor
2. Bra chef
3. Roliga arbetsuppgifter (där känslan är att man är bra på det man gör eller lätt kan luska ut hur man skall göra)
4. Bra lokaler
5. Frihet (jag kan aldrig hänga med på lunch ute för jag har receptionen och växeln, kan aldrig komma sent eller gå tidigt, kan aldrig ta pauser, kan aldrig vara med på fika, sitter som på nålar om jag är med på ett möte eftersom det stressar mig att vara borta från receptionen. Det känns så sjukt ensamt. Det innebär också att jag aldrig kan stressa av. Har trycket varit högt i 4 timmar i sträck kan jag inte gå ifrån och andas i några minuter utan får härda ut i 8 timmar oavsett. Lunch på 30 minuter räcker liksom inte till.)
6. Vidareutbildning (vilket jag får noll av idag)

Jag är på väg bort, även om det går ganska segt...
 
Ledarskap.

Innan det saknas förstår man inte hur viktigt det är.
Det spelar ingen roll hur bra man trivs med sina arbetskamrater om organisationen saknar styrning.

Hittills har jag inte kommit dit (men många av mina kollegor), jag är omåttligt positivt som person men herregud vad det skapar merjobb och irritation varje dag.

För mig är det allra viktigaste att jag har konkreta och rimliga arbetsuppgifter jag klarar av samt kollegor/chefer som är rättvisa mot mig annars mår jag extremt dåligt. Finns detta så ger kollegor/samarbete, vettiga arbetstider (jag jobbar skift o kan därmed vara i stallet i dagsljus alltid) och utförda uppgifter mig massor med arbetsglädje. Jag är glad varenda dag på jobbet men sedan kan humöret dala under dagen om felaktigheter uppdagas på olika sätt. Jag är väldigt framåt att lösa problem men det blir irriterande när saker upprepas gång på gång på gång och då blir jag arg när det inte följs upp och löses.

Tillägg: jag vill i regel INTE lära mig nya saker utan jag drivs helt av att vår produktion ska snurra på effektivt och problemfritt. I det blir det ju dock en hel del nytänk och inom områden jag har koll på bidrar jag gärna och jag är alltid öppen för andras nya förslag. Men det är inte vad som driver mig alls. Bästa arbetsdagen för mig är när jag känner att jag gjort 100 % rätt och hunnit serva kollegor och lagt lite tid på förbättringsarbete/underhåll.
 
Det viktigaste för mig för att jag ska trivas är att det finns arbetsuppgifter och då riktiga såna. Trivs verkligen inte när det inte finns något att göra eller där man förväntas ”hitta på” arbetsuppgifter själv. Det är direkt själsdödande för mig att bara sitta av tiden. Jag vill ha mycket att göra. Chef osv är inte så noga så länge hen inte är totalt efterbliven..
Vi har det så just nu på jobbet :down:
 
Vi har det så just nu på jobbet :down:

Alltså det suger verkligen. Mår på riktigt dåligt om det är så. Blir extremt stressad för tänker att jag måste hitta på uppgifter för att verka sysselsatt osv. Som tur är har jag det inte så på något jobb däremot på praktiken som jag gör med skolan nu (KY-utb så vi har LiA just nu). Sååå trist.
 
Alltså det suger verkligen. Mår på riktigt dåligt om det är så. Blir extremt stressad för tänker att jag måste hitta på uppgifter för att verka sysselsatt osv. Som tur är har jag det inte så på något jobb däremot på praktiken som jag gör med skolan nu (KY-utb så vi har LiA just nu). Sååå trist.
Vi ska få in nya projekt, men det är ett glapp nu :arghh:
 
Viktigast för mig är kollegorna, bra ledarskap och att känna uppskattning.

Minst viktigt är att lära sig nya saker och utmaningar. Jag älskar rutiner och att veta exakt vad jag ska göra när jag kommer på morgonen.
 
Det viktigaste för mig för att jag ska trivas är att det finns arbetsuppgifter och då riktiga såna. Trivs verkligen inte när det inte finns något att göra eller där man förväntas ”hitta på” arbetsuppgifter själv. Det är direkt själsdödande för mig att bara sitta av tiden. Jag vill ha mycket att göra. Chef osv är inte så noga så länge hen inte är totalt efterbliven..
Vi har det så just nu på jobbet :down:
Alltså det suger verkligen. Mår på riktigt dåligt om det är så. Blir extremt stressad för tänker att jag måste hitta på uppgifter för att verka sysselsatt osv. Som tur är har jag det inte så på något jobb däremot på praktiken som jag gör med skolan nu (KY-utb så vi har LiA just nu). Sååå trist.

Det här är anledningen till en av mina stora frustrationer på jobbet - jag har mer eller mindre suttit och rullat tummarna det senaste 1½ åren och det blir bara färre och färre arbetsuppgifter :arghh:. Det är så sjukt stressande och jag som trivs bäst med högt tempo håller på att gå under! Trodde det skulle bli en ljusning efter semestern men liksom allt annat som blivit "lovat" så rann även det ut i sanden och jag har helt ärligt ungefär 15% beläggning och då jobbar jag heltid. Jag har uppfunnit arbetsuppgifter och t o m sagt till chefen att han får säga upp mig pga arbetsbrist, men inte då.....
 
Utveckling. Att jag känner att jag kommer framåt, att jag blir bättre på det jag gör och får möjlighet att öka min kunskap. Det är helt avgörande för min del. Därefter kommer kollegor, ledarskap/struktur och känna värde i tätt följd.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp