Vad avgör om hästar blir vänner?

[Jamtland]

Tråden är stulen från hund men jag blev nyfiken om det finns några generella "regler" om vilka hästar som funkar bäst ihop som vänner? Med vänner tänker jag att de kan stå i samma höhög och äta, gärna kliar varandra och inte tycker om att skiljas åt. Har du en annan definition så utveckla gärna?

Vad är er upplevelse, är det lättast med hästar av samma ras? Samma kön? Olika kön?

Vi har just nu 4 hästar, alla ston och hos oss är det väldigt rasbundet. De 3 Nordsvenskarna är bästisar och Haflingern får vara med men bredvid:

 

[villhöver]

Hm intressant fråga, och även åt andra hållet - vad är det som avgör om de INTE gillar varandra.
Min häst är över lag väldigt trevlig med andra, kan gå ihop med både ston och valacker (ej testat blandat) och gick i flock med hingstar till han var 4.
Han har varit en rymmare och har två gånger "valt" kompis - där han gått i hage bredvid en annan häst och sedan en dag bestämt sig för att "nu är vi kompisar" (en gång med en valack och en gång med ett sto), och krupit in till den andra och blivit kvar där. Vintertid går han ensam i hagen men har sitt sto på ena sidan och en valack som jag skulle beskriva som kompis, på andra sidan. Stoet klias det mycket med (de går ihop i gräshagarna, och är grannar med en tråd mellan på vintern) och valacken är mer en som han går till när han vill fäktas och dra i grimman... Har även sitt sov-hörn i hagen intill valacken. De två går även väldigt bra ihop när man rider ut tillsammans, min är tryggare och stöttar den andra.

Han har däremot en i vårt stall som han inte gillar. De kan inte gå i angränsande hagar och leder man dem förbi varandras hagar -och låter dem få chansen att stanna upp- så bröstas det upp, kastas mycket långa och sneda blickar och blir hingstigt (så det är nåt som triggar dem). I övrigt är båda två som lamm och funkar med andra, men varandra gillar de inte.

 

[villhöver]

fel----raderat

 

[Skojamindoja]

Alla mina hästar jag har haft, minus shettisen, har varit ranghöga och har absolut inte funkat i vilka konstellationer som helst. Stona har varit argare än valacken, men han var å andra sidan den enda stoet klarade av att gå med.

Hade först en valack som gick till en början gick ihop med ett sto och en valack som var väldigt tajta. Där var han helt klart utanför. Sen kom mitt sto, och i början funkade det sådär, men de blev oskiljaktiga. Inte samma ras, det var en normalstor B-ponny och en maxad C (stoet var den större), stoet var också fyra år äldre. Hon kom aldrig över att han dog, jag tror hon väntade på honom i de fem år hon levde efter honom, såg hon en liten brun ponny i samma storlek som han blev hon tokig tills hon insåg att det inte var han.

Min nuvarande gick tillsammans med gamm-stoet första året. Den gamla var 26, den lilla tre, inte heller de av samma ras men snarlika i storlek. Sen dog hon och unghästen funkade ganska dåligt i alla konstellationer vi försökte sätta henne i. Hon var mest arg och försökte sparka allt och alla. Kunde även försöka sparka under ridning.

Har sen 2017 enbart gått med shettisen, ett år yngre och valack. Hon var väl inte jätteförtjust i honom heller till en början, men efter nio år har de växt ihop och kommer idag väldigt bra överens.

 

[Habina]

Min Storm har hittills gått med 23 andra hästar, både ston och valacker, under sina tio år i livet. Av dessa har en enda varit tillräckligt mjuk och försiktig för att hon ska våga bli kompis med den. Två av dessa hästar har hon varit tuff mot och flyttat på. Resterande har hon försökt undvika så mycket det går.

Det har varit fjordhästar, shettisar, new forest, islandshästar, irish cob, pre, connemara, irländska ponnyer och swb.

Det ser rätt roligt ut när de gosar med varandra…



Det är den här vänskapen som gör att jag drar mig för att nån gång i framtiden byta stall. Chansen att hitta en bästis igen känns väldigt liten.

 

[Görel]

Det där har jag funderat lite över på sistone.
Min häst som jag har fött upp själv gick i många år tillsammans med sin mamma och sin storasyster. De kliade varandra, var nära fysiskt, hängde alltid med varandra även om de gick i flock.
Sen sålde jag storasyster och fick ta bort mamma p g a ålder, och efter det har hon aldrig varit lika nära någon häst fysisk på samma sätt som hon var med sin familj.

Hon gick i flera flockar och det funkade bra men hade inte den där närheten.
Tills för snart fyra pr sen. Då testade min stallägare och jag att släppa ihop våra ston. Vi var lite oroliga då båda är höga i rang och vana vid att flytta på andra. Men de ställde sig på varsin sida av höhögen, tittade på varandra som om de sa ”du är en likadan som jag” och började äta.

Det tog inte så lång tid innan de började klia på varandra och vara fysiska på ett sätt som hon inte tidigare varit med någon utanför familjen. Det andra stoet är mycket lik min Celias mamma, som var en oerhört klok och intelligent häst, jag gissar att det är anledningen till att Celia känner sig så trygg.

Celia och hennes bästis

 

[Skrottiskrott]

Min häst är en sån som går bra med precis vilken häst som helst. Han skapar NOLL drama. Brunstiga ston, hingstiga valacker (eller hingstar för den delen), superbusiga och störiga föl/unghästar... Han bryr sig inte det minsta utan erbjuder bara gött häng och kli, vilket de flesta brukar falla för, förr eller senare. Men riktigt god kompis upplever jag att han mest blivit med såna hästar som är lika honom i personlighet och energinivå.

Med det sagt tror jag att hästar såklart mår bäst av att gå med en hel drös andra hästar, där alla inte alls behöver vara någon god vän till hästen. Det viktiga är att det blir en bra dynamik i flocken, alla har olika uppdrag osv. Men jag har själv inte någon stor flock just nu, då jag har valt att dra ner på antalet inackorderingar. Det finns för- och nackdelar med typ allt.

 

[miumiu]

Min häst är väldigt easygoing och brukar gå ihop med dom flesta, dock är det tydligt att han föredrar vissa framför andra. Han har haft en riktig "bästis" som även var hans mentor som föl efter avvänjningen. Dom två var en riktig duo.

I flera år gick han i stor valackflock och trivdes toppen med det. Hittade många buskompisar i det gänget. Nu har vi flyttat och han går med två andra hästar; ett väldigt ranghögt jämnårigt sto och en medelålders valack. Det går bra och alla accepterar varandra och sådär men han är inte jättetight med någon.