Vad har hänt med förmågan att uttrycka sig i skrift?

[mandalaki]

Jag hatar ju att läsa böcker men älskar att lyssna på dem, så nya bokeran med betalsidor med inlästa böcker är fantastiskt.

Dock kan jag ju meddela att jag, som är självutnämnd språkpolis med stora problem med grammatiska ”fel” sitter och retar mig ständigt på att böckerna sällan är korrekturlästa eller på annat sätt finjobbade.
Det förekommer stora fel med felaktigheter med orden mig och jag och jäkligt många syftningsfel.

Jag vet inte då om läsa böcker skulle hjälpa så förbannat mycket. Kan vi inte bara lära oss i skolan vad som är rätt? Är det så illa att lärarna inte kan?

Men vad läser du för böcker då? Jag reagerar inte ofta på dåligt språk i böcker. Eller rättare sagt, skulle det vara för dåligt läser jag inte ut boken.

Jag tror att det är jätteviktigt att läsa, i synnerhet för barn.

 

[Elo]

Är det så illa att lärarna inte kan?

Det har nog mer att göra med 1, mängdträning och 2, som jag sagt tidigare, grammatik ingår inte längre i svenskundervisningen.

 

[kökshäxan]

Jag känner de som undervisar i andra ämnen på samma universitet och har hört detsamma från dem. Både att man betraktar sig själv som en kund som ska bli serverad utbildning och att man har svårt att ta till sig relativt okomplicerad skrift.
Har skolan svikit de unga människor som inte fått ett så pass brett språk att de kan ta till sig normala instruktioner? Att inte behöva lära sig stava eller korrekt grammatik skapar invånare som blir handikappade i vissa situationer eftersom de inte getts möjlighet att få ett fullt språk.

Det synsättet med studenterna som kunder har spridit sig så att även en hel del universitetslärare ser det så. Vilket då medför att om en student inte klarar en kurs ses det som att kunden inte fått det denne betalt för och att ansvaret för det ligger på läraren - kunden har alltid rätt. I praktiken släpper man numera, främst av ekonomiska skäl, igenom studenter med undermåliga kunskaper och det är inte ovanligt att man rättfärdigar det med resonemanget om studenten som kund.

 

[mackan]

Jag hatar ju att läsa böcker men älskar att lyssna på dem, så nya bokeran med betalsidor med inlästa böcker är fantastiskt.

Dock kan jag ju meddela att jag, som är självutnämnd språkpolis med stora problem med grammatiska ”fel” sitter och retar mig ständigt på att böckerna sällan är korrekturlästa eller på annat sätt finjobbade.
Det förekommer stora fel med felaktigheter med orden mig och jag och jäkligt många syftningsfel.

Jag vet inte då om läsa böcker skulle hjälpa så förbannat mycket. Kan vi inte bara lära oss i skolan vad som är rätt? Är det så illa att lärarna inte kan?

Att lyssna på ljudböcker är inte jämförbart med att läsa böcker , och om det är ljudböcker du avser gällande språk så ja - det kommer med paketet ibland beroende på vad för ljudbok du lyssnar på absolut.

Nej det är inte så att lärarna inte kan.

Men det blir nästintill omöjligt att forma om och åstadkomma mirakel med barn som aldrig någonsin stiftat bekantskap med en saga eller bok hemma. Intresset för att läsa finns då inte .

 

[kökshäxan]

Jag hatar ju att läsa böcker men älskar att lyssna på dem, så nya bokeran med betalsidor med inlästa böcker är fantastiskt.

Dock kan jag ju meddela att jag, som är självutnämnd språkpolis med stora problem med grammatiska ”fel” sitter och retar mig ständigt på att böckerna sällan är korrekturlästa eller på annat sätt finjobbade.
Det förekommer stora fel med felaktigheter med orden mig och jag och jäkligt många syftningsfel.

Jag vet inte då om läsa böcker skulle hjälpa så förbannat mycket. Kan vi inte bara lära oss i skolan vad som är rätt? Är det så illa att lärarna inte kan?

En del inläsare av ljudböcker är så otroligt bra. Det har hänt flera gånger att jag efter att ha lyssnat på en ljudbok som jag redan läst som vanlig bok läst om boken för att ljudboken gett mig en helt ny dimension av språket som jag bara känt att jag måste få uppleva i första hand genom att läsa boken igen.

 

[Efwa]

Att lyssna på ljudböcker är inte jämförbart med att läsa böcker , och om det är ljudböcker du avser gällande språk så ja - det kommer med paketet ibland beroende på vad för ljudbok du lyssnar på absolut.

Nej det är inte så att lärarna inte kan.

Men det blir nästintill omöjligt att forma om och åstadkomma mirakel med barn som aldrig någonsin stiftat bekantskap med en saga eller bok hemma. Intresset för att läsa finns då inte .

Jag har ”läst” romaner med skitspråk i men också Magnus Ugglas biografi där jag istället reagerade på att språket var mer korrekt än jag upplevt på länge.

 

[Efwa]

Men vad läser du för böcker då? Jag reagerar inte ofta på dåligt språk i böcker. Eller rättare sagt, skulle det vara för dåligt läser jag inte ut boken.

Jag tror att det är jätteviktigt att läsa, i synnerhet för barn.

Nä, alltså inte helt peckt språk. Då skulle man ju inte orka men många fel är det ändå.

 

[mackan]

Jag har ”läst” romaner med skitspråk i men också Magnus Ugglas biografi där jag istället reagerade på att språket var mer korrekt än jag upplevt på länge.

Jag har ju ingen vetskap/synpunkt ang dig utan svarade bara utifrån vad du delgett och utifrån det .

Det är som sagt inte så att lärarna i skolan inte kan/är inkompetenta osv, som förklarar varför det brister .

 

[mackan]

Nä, alltså inte helt peckt språk. Då skulle man ju inte orka men många fel är det ändå.

Vad är ”peckt språk ” ?

 

[mandalaki]

Nä, alltså inte helt peckt språk. Då skulle man ju inte orka men många fel är det ändå.

Jag tittade på ditt förra inlägg igen ... vad menar du för fel med mig och jag? Frågar för att jag kan erinra mig att jag någonsin ser sådana fel.

 

[mandalaki]

Nu kanske polletten trillade ner om mig och jag ... @Efwa menar du typ större än mig/större än jag?

Båda är korrekt språk enligt Språkrådet:

http://www.sprakochfolkminnen.se/sp...jag&svar=27068&sv.url=12.c17e514db30bb2a810ea

 

[glittra]

Jag känner de som undervisar i andra ämnen på samma universitet och har hört detsamma från dem. Både att man betraktar sig själv som en kund som ska bli serverad utbildning och att man har svårt att ta till sig relativt okomplicerad skrift.
Har skolan svikit de unga människor som inte fått ett så pass brett språk att de kan ta till sig normala instruktioner? Att inte behöva lära sig stava eller korrekt grammatik skapar invånare som blir handikappade i vissa situationer eftersom de inte getts möjlighet att få ett fullt språk.

Jag tror att det finns många anledningar och att skolan är en del. Främst med anledning av upplägg/pedagogik där det till exempel länge ansetts gammaldags att arbeta med kunskap ska läras in utantill, men där ny forskning visar att det är jätteviktigt. Även mängdträning i läsning och skrivning verkar få mindre tid (utgår från barn i min närhet, men det har ju också varit så att teknik fått mer utrymme i läroplanen).
Jag tycker att det är ett svek när barn/ungdomar får gå igenom skolan med godkända betyg, men sedan inte klarar av en högskoleutbildning som de är behöriga till på grund av bristande språkkunskap.

 

[Elektronen]

Inspirerad av @mandalaki s tråd om vad som hänt med e och är undrar jag vad som hänt med förmågan att uttrycka sig i skrift? Jag jobbar med att ta emot orosanmälningar på socialtjänsten och andelen som är märkligt formulerade och svåra att begripa har ökat markant. Tidigare var det mest de som svängde sig med fina ord som man inte riktigt behärskade, nu tycker jag mest att det är meningsbyggnadsfel och syftningsfel som gör dem svårbegripliga men också att man använder gamla ord i nya sammanhang.

Som exempel, härom året anmälde en skola att en elev hört en annan elev säga att denne blev slagen i matsalen. Givetvis tänker man att om eleven undviker matsalen så blir den inte slagen mer, men man hade hört en annan elev säga i matsalen att denne blev slagen hemma.

Nyligen har en beroendemottagning börjat skriva att patienten bejakar intag av alkohol eller droger. Vi har börjat undra om det handlar om att patienten svarat ja på frågan om denne använt alkohol eller droger.

I mitt jobb har det ibland blivit snudd på farligt när man menat något mycket allvarligare än vad man skrivit och ibland inte ens går att få tag i när vi försöker få ett förtydligande.

Jag ser det på andra ställen också, oftast på FB. Där kan jag förstå att det blir fel om man skriver snabbt, men om man själv lägger in något som en annons tycker jag att man borde anstränga sig för att skriva begripligt. Likadant här, där det ibland dyker upp användare som skriver svårbegripligt.

Jag funderar på om det handlar om att många inte läser på samma sätt som tidigare? Att man läser korta texter på nätet eller lyssnar på ljudböcker istället för lite längre texter.

Det första du skrev om barnet som blev slagen hade jag med den första formulering tolkat som att hen blivit slagen av ett annat barn i matsalen så absolut är det viktigt med hur man formulerar sig!

Men det här med att formulera sig, är nog inte alltid min starkaste sida. Jag har pluggat naturvetenskap på universitet i fem år och i mitt jobb skriver jag bland annat rapporter som myndigheter och våra beställare läser. Språket i de och hur man skriver blir ju ganska vetenskapligt och platt. Vilket väl iof kan ge en ganska bra tydlighet.

Jag tror nog att iaf för de yngre som mest skriver i chattappar så blir det nog inga superlånga texter. Den röda tråden och tydligheten blir ju inte lika väsentlig då. Sen att få läser böcker nu för tiden spelar nog också in.

 

[Mischmasch]

Det börjar redan i förskolan. Jag blir snart hysterisk över att barnet (4,5 år) säger VART om allting, aldrig var. Unga förskolelärare, utbildade, men svenska var nog inte deras favoritämne. Om man lär sig fel i så många år är det inte så konstigt att det är svårt att lära om. I tonårsdotterns klass var hon den enda som kunde (innan de fick lära sig) när man säger var och när man säger vart. Hon tackade så mycket för att jag är så petig. Samma med tonårssonen som helt spontant kom hem och sa att det går ju nästan aldrig att ha DEM i början av en mening och de i hans klass var så konstiga som inte ens ville lära sig språket.

I diverse forum och med kompisar på nätet läser många ungdomar och ser allt felskrivet och de läser inte tidningar eller böcker så de har inga referenser till hur språket ska se ut.

Om man har svårt för att skilja på var och vart så löser man det genom att bara säga vars

 

[Brandgul]

Det börjar redan i förskolan. Jag blir snart hysterisk över att barnet (4,5 år) säger VART om allting, aldrig var. Unga förskolelärare, utbildade, men svenska var nog inte deras favoritämne. Om man lär sig fel i så många år är det inte så konstigt att det är svårt att lära om. I tonårsdotterns klass var hon den enda som kunde (innan de fick lära sig) när man säger var och när man säger vart. Hon tackade så mycket för att jag är så petig. Samma med tonårssonen som helt spontant kom hem och sa att det går ju nästan aldrig att ha DEM i början av en mening och de i hans klass var så konstiga som inte ens ville lära sig språket.

I diverse forum och med kompisar på nätet läser många ungdomar och ser allt felskrivet och de läser inte tidningar eller böcker så de har inga referenser till hur språket ska se ut.

Förskollärare.

 

[Sonic76]

Det här är något jag vill skriva om i min masteruppsats.
Jag är väldigt intresserad av språkutveckling.
Tanken är att granska uppsatsdelen i nationella prov för nian sen tio eller femton år tillbaka.

 

[Madick]

Förskollärare.

Jag som skulle vara duktig och skriva rätt. Jag säger normalt dagisfröken... :-)

 

[kökshäxan]

Förskollärare.

Förskolelärare tycker inte jag är fel, mera vardagligt men inte fel. Man kan jämföra med svensklärare och svenskalärare där SAOL har med båda formerna.

 

[em-pirre]

Förskolelärare tycker inte jag är fel, mera vardagligt men inte fel. Man kan jämföra med svensklärare och svenskalärare där SAOL har med båda formerna.

I Finland har vi förenklat/försvårat det och nu är vi lärare inom småbarnspedagogiken

 

[Lena Furberg]

Nåt som jag tycker är skrämmande, och som naturligtvis har negativ inverkan på detta är att bokslukaråldern har försvunnit. Och man vet hur viktigt läsande är för språkets utveckling hos individer.

Har den verkligen det? Jag, som precis börjat skriva även kapitelböcker, håller just nu på med en till just bokslukaråldern (9-12). Förlaget tror väldigt mycket på just den åldern. Kollar man bibliotekens utlåningsstatistik är barnböckerna i topp, de absolut mest utlånade böckerna idag är barnböcker för den åldern. Guillou och Läckberg kommer längre ner (å andra sidan kanske deras läsare köper böckerna istället för att låna dem).
Jag hoppas ju verkligen att barn fortsätter att läsa! Kanske är det så att det är en viss grupp barn som läser mycket medan andra inte läser alls, dvs tydliga grupperingar. Däremot vet jag verkligen inte vilka barn som tillhör de två grupperna (om dessa existerar), dvs om de har nån gemensam nämnare.