Val utan migration

[Kattennizze]

Det behövs också ett incitament för att få människor att utbilda sig till de yrken som behövs i ett samhälle, som t ex läkare. De som väljer att skaffa sig en eftergymnasial utbildning och lägga ner både energi, tid och förlorad arbetsinkomst under flera år studera för att sedan kunna göra nytta i samhället måste också få någon fördel för att göra det. Att kanske få ett roligare arbetsliv räcker inte för de flesta. Att kunna skaffa sig en bättre framtid gör det däremot.

Jag tror att incitamentet för att utbilda sig bör vara intresse och ett god arbetsmiljö, inte en hög lön. Det är ju därför som det är en sådan brist på lärare, socionomer, sjuksköterskor mm för att arbetsmijön är katastrofal många gånger. Incitamentet borde ju också vara att man vill lära sig mer, att utecklas som individ. Jag tycker att alla borde ha ungefär lika höga löner, just för att dels utjämna våra växande klassklyftor men också för hur man ser på pengar, konsumtion, lycka, statusjakt mm mm. När jag var ung kunde man läsa en kurs på universitet bara för att den var intressant och utvecklande och för att man bildade sig. Det skulle man aldrig göra idag, utan man har en färdig karriärplan när man börjar som generera en viss inkomst i slutändan. Man är helt enkelt en produktionsenhet som ska framkalla någon slags vinst i slutändan av sin möda. Så långt har det marknadsekonomiska tankesättet gått, om man spetsar till det lite. Egentligen är det samma sak som med ideellt arbete, det lönar sig inte för MIG, och då investerar man inte sin tid till att mocka boxar t ex. Jag tycker det är en oerhörd sorglig utveckling, som dessutom kommer att leda oss alla i fördärvet med tanke på miljön.

 

[Görel]

Jag tror att incitamentet för att utbilda sig bör vara intresse och ett god arbetsmiljö, inte en hög lön. Det är ju därför som det är en sådan brist på lärare, socionomer, sjuksköterskor mm för att arbetsmijön är katastrofal många gånger. Incitamentet borde ju också vara att man vill lära sig mer, att utecklas som individ. Jag tycker att alla borde ha ungefär lika höga löner, just för att dels utjämna våra växande klassklyftor men också för hur man ser på pengar, konsumtion, lycka, statusjakt mm mm.

Du skriver att du tror och att man bör, d v s en åsikt du har som inte baseras på hur människan funkar. Jag är inte heller borgerlig men jag är realist och så som du vill att det ska vara tror jag är en utopi.

Eftersom jag är socionom själv så vet jag att lönen betyder mycket. Att inte få löneförhöjning men istället få gå någon vidareutbildning arbetsgivaren tycker man ska gå för att vidareutvecklas skulle av de flesta uppfattas som ett hån och kritik mot arbetsprestationen. Högre lön ihop med vidareutbildning som man efterfrågar själv, fler kollegor så att arbetsbelastningen lättar och en vettig praktisk arbetsmiljö är det som får socialsekreterare att stanna kvar i yrket.

 

[landsbygdsbo]

Ja så ska vi ha´t
men var ska vi ta´t?

 

[MJLee]

Det behövs också ett incitament för att få människor att utbilda sig till de yrken som behövs i ett samhälle, som t ex läkare. De som väljer att skaffa sig en eftergymnasial utbildning och lägga ner både energi, tid och förlorad arbetsinkomst under flera år studera för att sedan kunna göra nytta i samhället måste också få någon fördel för att göra det. Att kanske få ett roligare arbetsliv räcker inte för de flesta. Att kunna skaffa sig en bättre framtid gör det däremot.

Det som är intressant är att eftergymnasiala utbildningar av samma längd kan ge en så otrolig löneskillnad. Som socionom tog det dig tre år (om du inte byggt på med en magister) dvs exakt samma längd som en civilekonom eller jurist. Ändå kommer civilekonomen och juristen med stor sannolikhet tjäna betydligt mer än dig under arbetslivet eftersom de har en större valfrihet inom den privata sektorn. Vissa utbildningar, socionom, lärare och liknande är till största delen verksamma inom offentliga sektorn vilket i allmänhet har sämre löneutveckling än inom privata sektorn. Hade du velat maximera din lön skulle du ha valt en annan utbildning och yrkesinriktning - och då talar jag även om du blir mellanchef, undantaget naturligtvis om du hamnar i ledningen eller upp till GD. Såtillvida var det en avvägning du gjorde, en bra lön men även en inriktning som jag antar intresserade dig.

 

[Görel]

Det som är intressant är att eftergymnasiala utbildningar av samma längd kan ge en så otrolig löneskillnad. Som socionom tog det dig tre år (om du inte byggt på med en magister) dvs exakt samma längd som en civilekonom eller jurist. Ändå kommer civilekonomen och juristen med stor sannolikhet tjäna betydligt mer än dig under arbetslivet eftersom de har en större valfrihet inom den privata sektorn. Vissa utbildningar, socionom, lärare och liknande är till största delen verksamma inom offentliga sektorn vilket i allmänhet har sämre löneutveckling än inom privata sektorn. Hade du velat maximera din lön skulle du ha valt en annan utbildning och yrkesinriktning - och då talar jag även om du blir mellanchef, undantaget naturligtvis om du hamnar i ledningen eller upp till GD. Såtillvida var det en avvägning du gjorde, en bra lön men även en inriktning som jag antar intresserade dig.

Socionom är tre och ett halvt år, juristlinjen fem år i a f för 20 år sedan när jag valde utbildning.

 

[Anders]

Jag tror att incitamentet för att utbilda sig bör vara intresse och ett god arbetsmiljö, inte en hög lön. Det är ju därför som det är en sådan brist på lärare, socionomer, sjuksköterskor mm för att arbetsmijön är katastrofal många gånger. Incitamentet borde ju också vara att man vill lära sig mer, att utecklas som individ. Jag tycker att alla borde ha ungefär lika höga löner, just för att dels utjämna våra växande klassklyftor men också för hur man ser på pengar, konsumtion, lycka, statusjakt mm mm. När jag var ung kunde man läsa en kurs på universitet bara för att den var intressant och utvecklande och för att man bildade sig. Det skulle man aldrig göra idag, utan man har en färdig karriärplan när man börjar som generera en viss inkomst i slutändan. Man är helt enkelt en produktionsenhet som ska framkalla någon slags vinst i slutändan av sin möda. Så långt har det marknadsekonomiska tankesättet gått, om man spetsar till det lite. Egentligen är det samma sak som med ideellt arbete, det lönar sig inte för MIG, och då investerar man inte sin tid till att mocka boxar t ex. Jag tycker det är en oerhörd sorglig utveckling, som dessutom kommer att leda oss alla i fördärvet med tanke på miljön.

Jag håller med i mycket även om vi kanske har skilda utgångspunkter, inställningen idag handlar om hur man kan gynna sig själv, inget annat har någon betydelse. Det som behövs är ett personligt ansvar, en kollektiv känsla för samhället och vårt land.

 

[MJLee]

Socionom är tre och ett halvt år, juristlinjen fem år i a f för 20 år sedan när jag valde utbildning.

Hmm, jag har inte stenkoll eftersom jag gjorde en BA i England. Trodde det var samma längd, vet att civilingenjör och läkare är längre men trodde de andra var samma längd. Men poängen är den samma, hade du lagt de där ett och ett halvt år till på juristutbildningen så skulle du sannolikt haft betydligt bättre lön om du inte valt att arbeta inom offentliga sektorn. Men du hade haft en annan valfrihet att gå till ett högre betalt jobb inom den privata sektorn med den utbildningen.

Jag kan till en del hålla med @Kattennizze att det är fel att samhällsnödvändiga arbeten som utförs inom den offentliga sektorn betalar sig så mycket mindre än mindre nödvändiga arbeten inom den privata. Jmf lön för åklagare (och även domare) med brottmålsadvokater - inte alla ska sägas - eller affärsjurister.

 

[Zoya]

Hmm, jag har inte stenkoll eftersom jag gjorde en BA i England. Trodde det var samma längd, vet att civilingenjör och läkare är längre men trodde de andra var samma längd. Men poängen är den samma, hade du lagt de där ett och ett halvt år till på juristutbildningen så skulle du sannolikt haft betydligt bättre lön om du inte valt att arbeta inom offentliga sektorn. Men du hade haft en annan valfrihet att gå till ett högre betalt jobb inom den privata sektorn med den utbildningen.

Jag kan till en del hålla med @Kattennizze att det är fel att samhällsnödvändiga arbeten som utförs inom den offentliga sektorn betalar sig så mycket mindre än mindre nödvändiga arbeten inom den privata. Jmf lön för åklagare (och även domare) med brottmålsadvokater - inte alla ska sägas - eller affärsjurister.

Grundutbildningen jurist är 4,5 år. Civ. ing är 5 år.

Som varandes jurist så kan jag säga att den stora massan jurister inte tjänar särskilt bra - inte med tanke på att de pluggat så länge som de gjort. De som lyckas få extremt bra betyg, lyckas komma in på tingstjänstgöring (en stor del av oss får aldrig ens den chansen) och på så sätt vidareutbildar sig kan sedermera komma in på någon flashig affärsjuridisk byrå där de får slita hund i 5-10 år innan de får en lön som kan anses vara bra i förhållande till hur mycket de jobbar.

Många slutar dock istället som handläggare på någon myndighet med en lön på 27-30.000. Det anser inte jag vara bra för en så lång utbildning men konkurrensen är hård och är du inte top of the line betygsmässigt så är det liksom där du hamnar om du inte kommer på andra sätt att göra karriär. Men det är inget som kommer gratis så att säga.

 

[kryddelydd]

Äldreomsorgen är viktig och jag är hemskt glad över att den är så mycket bättre idag än på 80-talets långvårdssystem.

När det gäller tunga vårdyrken har vi ett enormt arbetskraftsbehov och det bara måste göras attraktivare att söka, stanna och utvecklas i dessa yrken. Det får inte vara något som politikerna säger år efter år och aldrig medverkar till att förverkliga.

Vad är det som är bättre jämfört med 80-talets långvårdssystem?

(nej, jag menar inte att provocera utan ser gärna att du utvecklar tankegången).

Jag ser en del fördelar med hur det är organiserat "idag" men också en del nackdelar som tilltagande isolering.
Jag ser att många äldre - vilket säkert skiljer beroende på bostadskommun - bor kvar hemma jättelänge.
Och det kan ju vara bra
Men det kan ju också vara tragiskt när det gäller ett antal individer som är så sjuka att de är ganska osjälvständiga. De befinner sig ensamma i sitt boende, förutom de stunder som hemtjänstpersonalen kommer och hjälper till med tydligt beskrivna arbetsuppgifter (ofta ganska kort stund).
Många människor är ensamma och oroliga och de problemen hjälper inte dagens hemtjänst till med, av nödvändiga praktiska skäl.
För en del individer (obs, jag skriver inte att det gäller alla), skulle troligen gamla långvården med fyr-salar kunna ge viss nytta och faktiskt förhöjd livskvalitet.

Det värsta är att det är lätt att vara kritisk, men svårt att komma med förslag och lösningar.
När det gäller äldreomsorgen är det lätt att vara kritisk till att personalen har ganska strikta uppdrag och (allt för) kort tid avsatt för varje person.
Samtidigt som det är lätt att förstå att det blir på det sättet eftersom det är många människor som behöver få del av begränsade resurser...

Jättesvårt och viktigt!
Och jag har ingen lösning.
Mer pengar, fler händer i arbete.
Och högre kostnader som nog många kommuner inte har råd med, om man inte ska prioritera bort andra viktiga kommunala verksamheter som skola, barnomsorg.

 

[landsbygdsbo]

Grundutbildningen jurist är 4,5 år. Civ. ing är 5 år.

Som varandes jurist så kan jag säga att den stora massan jurister inte tjänar särskilt bra - inte med tanke på att de pluggat så länge som de gjort. De som lyckas få extremt bra betyg, lyckas komma in på tingstjänstgöring (en stor del av oss får aldrig ens den chansen) och på så sätt vidareutbildar sig kan sedermera komma in på någon flashig affärsjuridisk byrå där de får slita hund i 5-10 år innan de får en lön som kan anses vara bra i förhållande till hur mycket de jobbar.

Många slutar dock istället som handläggare på någon myndighet med en lön på 27-30.000. Det anser inte jag vara bra för en så lång utbildning men konkurrensen är hård och är du inte top of the line betygsmässigt så är det liksom där du hamnar om du inte kommer på andra sätt att göra karriär. Men det är inget som kommer gratis så att säga.

Så är det väl inom de flesta professionerna. Antingen du arbetar som anställd eller som självständig. De som är extremt duktiga har möjlighet att ta för sig extremt bra. Kombinerar man sedan detta med en förmåga att sälja in sig själv så brukar dessa individer skaffa sig en över genomsnittet bra disponibel inkomst.

 

[landsbygdsbo]

Vad är det som är bättre jämfört med 80-talets långvårdssystem?

(nej, jag menar inte att provocera utan ser gärna att du utvecklar tankegången).

Jag ser en del fördelar med hur det är organiserat "idag" men också en del nackdelar som tilltagande isolering.
Jag ser att många äldre - vilket säkert skiljer beroende på bostadskommun - bor kvar hemma jättelänge.
Och det kan ju vara bra
Men det kan ju också vara tragiskt när det gäller ett antal individer som är så sjuka att de är ganska osjälvständiga. De befinner sig ensamma i sitt boende, förutom de stunder som hemtjänstpersonalen kommer och hjälper till med tydligt beskrivna arbetsuppgifter (ofta ganska kort stund).
Många människor är ensamma och oroliga och de problemen hjälper inte dagens hemtjänst till med, av nödvändiga praktiska skäl.
För en del individer (obs, jag skriver inte att det gäller alla), skulle troligen gamla långvården med fyr-salar kunna ge viss nytta och faktiskt förhöjd livskvalitet.

Det värsta är att det är lätt att vara kritisk, men svårt att komma med förslag och lösningar.
När det gäller äldreomsorgen är det lätt att vara kritisk till att personalen har ganska strikta uppdrag och (allt för) kort tid avsatt för varje person.
Samtidigt som det är lätt att förstå att det blir på det sättet eftersom det är många människor som behöver få del av begränsade resurser...

Jättesvårt och viktigt!
Och jag har ingen lösning.
Mer pengar, fler händer i arbete.
Och högre kostnader som nog många kommuner inte har råd med, om man inte ska prioritera bort andra viktiga kommunala verksamheter som skola, barnomsorg.

Det tar väl ungefär lika lång tid idag, att byta en blöja på en dement person, som för 20 år sedan. Timkostnaden har stigit rätt kraftigt sedan dess.
De flesta yrken har genomgått en kraftig rationalisering, med ökad, exceptionellt ökad produktivitet som följd. Vilket innebär att utrymmet för löneökningar ökad . Men just vårdsidan, där existerar inte den rationaliseringsmöjligheten i samma utsträckning. En människa som ska matas, ja det tar ungefär samma tid som förr, samma sak med intimhygien, ge en spruta, vända på och så vidare. Det är en förklaring till varför de vårdande yrkena hamnar i bakvattnet i lönekarusellen.

 

[kryddelydd]

Jag är ju vänster, men en del av den problematik jag ser är att i strävan efter att alla ska kunna fortbilda sig akademiskt - iofs en fantastiskt bra idé så har värdet av en akademisk utbildning urholkats. Nu när dessutom reglerna skärpts vad gäller studielån kommer vi tyvärr att halka tillbaka i tiden där bara en minskande del kommer att gå vidare till universitet/högskola. Tittar man på andra länder så 'betalar' sig akademisk examen betydligt bättre.

Det här med att det finns ett antal akademikeryrken med dåligt betalt jämfört med yrken som inte krävt akademisk utbildning handlar mycket om ideologi. Och kön, för den delen, men det har ju hängt ihop.

I Sverige har vi, internationellt sett, extremt hög lönenivå till vissa hantverkare och andra "arbetare". Exempelvis inom metallindustrin ligger lönenivån högt. Fortfarande internationellt sett.

Samtidigt ligger flera akademiker-yrken - fortfarande internationellt sett - mycket lågt i lönenivå i Sverige.

Eftersom det funnits en långvarig socialdemokratisk tradition att det är viktigt att arbetarnas insatser uppskattas (och det gör de!!!).
Samtidigt som det funnits ett visst "akademikerförakt".

Sedan har vi ju också problematiken med mans- respektive kvinnodominerade yrken.
Där en del av förklaring till jämförelsevis mycket sämre löner till "kvinnoyrkena" ligger i just könsskillnader, men en annan del i finansieringen: det är enklare att höja lönerna inom privata verksamheter: höj priset till kund så kan du ge högre lön till de anställda. I offentliga sektorn är det ett bekymmer, förstås, att man inte kan höja skatteuttaget hur som helst och då minskar förutsättningarna för att kunna höja löneutrymmet.
Sedan är jag helt övertygad om att det finns effektivitetsvinster att hämta hem.
Man såg ju hur kostnaden för receptförskrivna läkemedel sjönk drastiskt när budgeten hamnade på enskilda enheten. Plötsligt blev man mer följsam till rekommenderade läkemedel (mer kostnadseffektiva) i stället för att välja nyaste, dyraste (men inte nödvändigtvis bättre) preparatet.
Så nog ligger det något i att det finns en ekonomisk fördel i att de anställda känner sig delaktiga i kostnaderna (jo, jag tycker att privata alternativ är nyttiga för vård och omsorg men tycker självklart att samma "produkt" ska krävas tillbaka; intressant att flera privata företag lyckas ta ut en viss vinst när de får samma rörelsekapital som de offentligt drivna enheterna).

 

[Zoya]

Så är det väl inom de flesta professionerna. Antingen du arbetar som anställd eller som självständig. De som är extremt duktiga har möjlighet att ta för sig extremt bra. Kombinerar man sedan detta med en förmåga att sälja in sig själv så brukar dessa individer skaffa sig en över genomsnittet bra disponibel inkomst.

Ja, absolut. Jag vände mig mer mot nidbilden som många har om att har man en juristutbildning så betyder det automatiskt att man har en hög lön. Så är det nämligen inte.

 

[TeamLundVer]

Jag tolkar det inte så. Och där har vi ändå olika uppfattningar i grunden eftersom jag är emot privata företag överhuvudtaget inom välfärdssektorn. Men du har faktiskt en poäng i att Vänstern borde belysa det koncentrerade kapitalägandet mer än vad som görs idag. Men vad gör ni i borgerligheten åt det egentligen? Och kommer verkligen det ens finnas en allians efter nästa val med Centerns migrationspolitik? Och kommer Björklund sätta sig och regera med stöd av SD, vilket jag tyvärr tror. Det intressanta är ju att jag hör gamla moderater nu säga sig vilja rösta på C bara för deras flyktingpolitik.

Varför skulle Björklund vilja regera med SD?

 

[TeamLundVer]

Och vi trodde inte på Trump heller. Självklart kommer Björklund sätta sig i en regering med stöd av SD. Kristersson och KD har ju redan mjuknat, de andra kommer att följa efter, var så säkra. Usch. Jag hoppas du har rätt, men innerst inne tror jag inte det.
Att moderaterna skiter i kapitalkoncentrationen är ju knappast någon nyhet, det är liksom högerpartiet grundidé, de skapades av och för dem. Jag är mer nyfiken på vad faktiskt anständiga borgerliga väljare tycker, jag vet att många faktiskt är för en mer human flyktingpolitik och mot vinster i välfärden på en viss nivå. Faktiskt. Det ger mig hopp stundtals!

Det är ganska stor skillnad på ett socialliberalt mittenparti som Liberalerna faktiskt är och ett högerparti som moderaterna och KD är. Jag skulle bli oerhört förvånad om Björklund gick emot sina partikamraters intressen och regerade med SD.

Personligen kommer jag troligtvis rösta på C i riksdagen och L i övrigt. Jag anser att dessa 2 är väldigt jämbördiga men där de skiljer sig så lutar jag mer åt C trots att jag är Liberal nämndeman.

 

[kryddelydd]

Det är mkt stor brist på undersköterskor t ex men de kommer aldrig få högre lön eftersom kvinnoyrken värderas lika högt som manliga diton.

Inom äldreomsorgen tror jag att det är brist på undersköterskor.
Inom vissa delar av sjukvården (pratat nu alltså landsting och framför allt sjukhus) är det inte brist på undersköterskor eftersom man tog ett politiskt beslut för ett antal år sedan att ersätta undersköterskorna med sjuksköterskor i väldigt stor utsträckning.

Så numera sköts majoriteten av enkla omvårdandsåtgärder (personlig hygien, hjälp med matning och liknande) av sjuksköterskor på många sjukhus i Sverige.

 

[kryddelydd]

Det handlar om att det är lågutbildat yrke i offentlig verksamhet inte något könsbaserat.

Jag tror att det är både - och.
Både offentligfinaniserat och kvinnodominerat.
Man har sett att de manliga undersköterskorna och sjuksköterskorna får högre lön (som grupp) jämfört med sina kvinnliga kolleger.

 

[kryddelydd]

Det tar väl ungefär lika lång tid idag, att byta en blöja på en dement person, som för 20 år sedan. Timkostnaden har stigit rätt kraftigt sedan dess.
De flesta yrken har genomgått en kraftig rationalisering, med ökad, exceptionellt ökad produktivitet som följd. Vilket innebär att utrymmet för löneökningar ökad . Men just vårdsidan, där existerar inte den rationaliseringsmöjligheten i samma utsträckning. En människa som ska matas, ja det tar ungefär samma tid som förr, samma sak med intimhygien, ge en spruta, vända på och så vidare. Det är en förklaring till varför de vårdande yrkena hamnar i bakvattnet i lönekarusellen.

Ja, och att de är offentligfinansierade...

Dessutom inbillar jag mig att personal inom äldreomsorgen fått allt sämre arbetsmiljö med tiden.
Den fysiska arbetsmiljön går inte att göra så mycket med: vårdtagarna blir allt tyngre (större belastning), kraven på att saker och ting ska gå fort ökar.
En dement person värjer sig när den inte förstår, vilket försvårar för personalen.
Tidspressen och känslan av otillräcklighet ökar rimligen med tilltagande tidspress (det är inte ovanligt, tyvärr, att arbetstagarna numera ska stämpla in och ut hos varje vårdtagare - en välvillig tolkning är att arbetsgivaren vill kunna se hur lång tid ett visst moment tar men en dystrare tolkning är att arbetstagarna har en viss tid på sig, och sedan räknar man ut att Karin tog för lång tid på sig att förflytta sig till nästa vårdtagare).

Nej, det är ingen höjdare att vara anställd som omvårdnadspersonal inom kommunen. Tidspress att hinna med arbetsuppgifter som inte är säkert förutsebara (kanske måste man hos Berta ta hand om diarré, och har tio minuter på sig för man skulle ju bara hjälpa Berta att byta blöja men så blev man tvungen att hjälpa Berta att duscha), och då får Karl vänta och då är Karls fru missnöjd och arg över att man fått vänta.
Uschiamej.

Viktigt och svårt problem!!! med en arbetsmiljö som leder till att det blir positivt att jobba inom äldreomsorgen.

Och dessutom problemen/svårigheterna att finansiera ett ökande behov av äldreomsorg utifrån vår demografi.

 

[Badger]

Det där är ännu ett problem som jag ser det. Att utbildning inte betalar sig i Sverige. Det finns en del grupper som pga kort utbildning och inga studieskulder, plus lång arbetstid inte bara tjänar mer än utbildade utan också kommer att få ut betydligt mer i pension. Och inte för att vara sån, eller jo det är jag, merparten av sådana grupper är män. Eftersom kvinnor oftare jobbar inom offentliga sektorn och i låglöneyrken.

Jo utbildning betalade sig mer på den tiden då de flesta som utbildade sig var män. Nu är de flesta som utbildar sig kvinnor och (självklart?) sjunker då även värdet av utbildningen till under gymnasieutbildade jobb typiska mansjobb (som rörmokare och snickare osv).

(skrivet helt på -en känsla av att och utan faktakoll, bara så ni vet).

 

[Badger]

Förresten tycker jag nästan bara miljöfrågan och Östersjön är riktigt viktigt eftersom det handlar om att överleva och möjligen försvaret eftersom det också handlar om liv och död.

(Där känns det som att inga partier bryr sig speciellt).