Vårdnadstvist.. långt

[Lejonelle]

Sv: Vårdnadstvist.. långt

Fast hur tänker du nu? Om husse anser att hans "aktivering" är tillräcklig och att hans kunskaper inte räcker till, så kan hunden givetvis bli lidande av det. Nu kommer jag inte ihåg om TS nämnt vad det är för hund eller hur gammal den är, men om den är van vid en viss aktiveringsnivå och t ex är av en aktiv ras kan man inte tro att hunden bara ska anpassa sig till "ett lugnt familjeliv". Den kan utveckla både olater och stress för att den inte får den aktivering hunden behöver.

Såhär tänkte jag:
När vi människor ställs inför förändring är en normal reaktion att slå ifrån sig, eller tro att det aldrig kommer fungera. Och min erfarenhet är att det ofta fungerar rätt bra efter ett tag. Inte alltid givetvis, men ofta.

Det behöver ju inte vara så att hunden blir vanvårdad hos X.et, bara för att det inte blir så som TS tycker det borde vara. Och människor kan växa in i uppgifter och kan lära sig och utvecklas.

Nu pratar jag inte specifikt om hundvård utan om hur människor fungerar i alla möjliga situationer.

 

[Generalen]

Sv: Vårdnadstvist.. långt

Men nu snackar vi inte människor, vi snackar om en hund och vad som är bäst för den. Personligen hade jag aldrig låtit exet få hunden heller, eftersom han tydligen inte ger hunden tillräckligt med aktivering och inte heller verkar vilja lära sig. Att han dessutom lätt gör andra saker om han tycker det verkar roligare istället för att sätta hundarna före, ja då ska den människan i min mening inte ha hund.

Min karl är likadan. Har lätt för att "glömma bort" hundarna om han är uppe i något roligare. Han har inte alls den erfarenheten jag har, och han skulle inte klara av åtminstone boxern "själv". Hon kräver mer erfarenhet, engagemang och mer kunskap än vad han kan ge.

Om nu TS ex är så angelägen för att ha hund, då växer han nog mer i att skaffa en egen istället och inte rida igenom på en räkmacka för att TS sköter hundens övriga aktivering och uppfostran.

Därmed inte sagt att varken TS ex eller min karl älskar hundarna mindre. Mår hunden dessutom dåligt av att inte ha ett enda fast hem, så är det ju så. Hundens välmående får komma i första hand i ett sånt här läge och TS ex tänker nog bara mer egoistiskt än TS själv.

 

[Lejonelle]

Sv: Vårdnadstvist.. långt

Men nu snackar vi inte människor, vi snackar om en hund

Inte jag. Jag snackar om människor. Hur de reagerar på förändringar. Hur de anpassar sig till förändringar. Exempel på förändringar som kan drabba människor är att bli singlar och få ta ensamansvar för en hund.

 

[Generalen]

Sv: Vårdnadstvist.. långt

Inte jag. Jag snackar om människor. Hur de reagerar på förändringar. Hur de anpassar sig till förändringar. Exempel på förändringar som kan drabba människor är att bli singlar och få ta ensamansvar för en hund.

Eh, jaha, men vad har det med hundens bästa att göra? Det är ju hunden tråden handlar om! Är det rätt att hunden eventuellt ska få lida av husses otillräckliga kunskap och engagemang bara för att han kanske kan utvecklas? Är det då inte bättre att överlåta hunden helt till TS, och om husse sen känner att han visst vill ha hund har han massor av möjligheter till att se om han verkligen klarar av det och kanske väljer någon mer lämplig, som inte kräver mycket aktivering t ex.

 

[Ramona]

Sv: Vårdnadstvist.. långt

Man kan vi förutsätta i denna tråden att TS har en objektiv och rättvis syn på hur hunden har det hos sin husse? Hussen kanske tycker att matte är elak mot hunden och har liknande tankar kring ägandet av hunden?

Själv tycker jag att man får tänka på hundens bästa och inte sitt eget. Och sen är det faktiskt så att även de människorna man inte tror kan utvecklas gör just så och blir jättebra.

Själv har jag låtit mitt ex ta våran gemensamma hund. Han är inte den hundägaren som jag vill vara, men han är vettig och klarar av jobbet galant. Jag köpte en ny hund i samband med separationen.

 

[Generalen]

Sv: Vårdnadstvist.. långt

Men det är ju hundens bästa som jag trycker på, vad annars? Jag tycker definitivt att det verkar vara så TS tänker också. Vi kan bara utgå från TS text och jodå, hon låter väldigt objektiv. Hon påpekar till och med ett par gånger att husse är en underbar husse, men mer en lekfarbror helt enkelt och har hittills varit noga med att inte hänga ut honom på något sätt. Vad kan vi annars förutsätta än att titta på vad hon skrivit? Hur mycket ska man tolka in i texten just för att det råkar vara en text?

Jag säger inte att TS ex inte kan utvecklas, jag säger att hunden inte ska behöva lida ifall han inte gör det. Vad hindrar honom från att skaffa ny hund istället?

 

[Lejonelle]

Sv: Vårdnadstvist.. långt

Eh, jaha, men vad har det med hundens bästa att göra? Det är ju hunden tråden handlar om!

Nu är det min tur att undra hur du tänkte. Hunden är ett husdjur, människorna tar hand om den. Så det har i högsta grad med hundens bästa att göra. Tråden har hittills handlat väldigt lite om hunden. Skulle den få välja skulle förmodligen flocken hållas ihop och inte splittras.

 

[Generalen]

Sv: Vårdnadstvist.. långt

Nu är det min tur att undra hur du tänkte. Hunden är ett husdjur, människorna tar hand om den. Så det har i högsta grad med hundens bästa att göra. Tråden har hittills handlat väldigt lite om hunden. Skulle den få välja skulle förmodligen flocken hållas ihop och inte splittras.

Alltså, någonstans måste vi ha gått om varandra i konversationen... jag fattar inte vad du menar, det är ju hundens bästa som jag trycker på? Som jag tycker att man ska ta hänsyn till? Tråden har väl i högsta grad handlat om hur TS kan göra det bästa av situationen för att hunden ska få det optimalt.

 

[Lejonelle]

Sv: Vårdnadstvist.. långt

Ingen av oss vill släppa henne och mitt x vill absolut att vi ska dela henne.

Enligt alla papper är det jag som äger henne. .

har jag då laglig rätt att ta henne mot hans vilja?

Nyfiken Lejonelle undrar hur det har gått?