Den var superskön! Fick fortfarande ont, men jag tror att det kom lite senare på natten i alla fall och det betyder ju mycket om jag kan börja vakna en timme senare!Märkte du någon skillnad?Jag tyckte inte att min var världsbäst i början, behövde lite tid för att komma fram till hur jag ville ha den åtdragen. Sen blev den super. Hoppas den var till hjälp för dig
.
Ja, alltså, det är så himla dumt att de utgår från att det ska vara jag. Men också att de ens tror att man som blivande förälder inte hört talas om att vissa (särskilt kvinnor) går ner i tid? Vi vet ju det såklart. Men vi har båda två jobb som vanligtvis är väldigt flexibla (förutom när maken har nån deadline och jag har någon som sitter anhållen) så vi har tänkt att vi kommer försöka lösa det utan att någon av oss går ner i tid, genom flex och makens arbete hemifrån. Jag hoppas att det ska funka.
Det är otroligt värdefullt med mina päron, jag är så glad att de är lika pepp på det här barnbarnet fastän det är nummer tre i ordningen. Och att de vill vara en del av barnets vardag. Känns superfint.
Skönt att jag inte är ensam i mina känslor! Jätteskönt att höra verkligen! Jag tycker det låter som en jättebra lösning att det blir din sambo som går ner i tid. Angående hämtningen och lämningen sen: ha inte dåligt samvete för det. Jag tycker att det blivit sån hets nu i att man ska hämta så jädra tidigt. Det är väl jättebra att ni kan köra kortare dagar första året, det är ju ändå viktigast.
Ja det är sant att tipset i sig nog också är helt överflödigt för de allra flesta. Och om inte annat så märker man ju rimligtvis rätt snart när man väl har barnet om det blir för mycket eller för lite jobb och kan justera det, tack och lov behöver man ju inte bestämma allt i förväg och sedan hålla fast vid det. Intressant annars med deltidsarbetet, maken och jag ska ju båda gå ned i tid tänker vi, och turas om en del med de exakta procenten, men det märks att han tycker att det känns betydligt jobbigare än vad jag tycker att plötsligt inte längre jobba heltid. Jag kan också känna någon känsla av att jag "smiter" från jobbet och inte längre är högpresterande om jag går ned i tid, men inte alls lika mycket som han. Och då har vi exakt samma tjänst på samma arbetsplats, så det har inte med det att göra. Jag gissar att jag också kommer att ha lättare att faktiskt sticka när mina timmar är slut, oavsett om jag hunnit göra allt perfekt eller inte.

