Vi håller på för fullt med att renovera taket på stallet. Det har sett förskräckligt ut länge, men fick inte fart på maken förrän förra hösten - då var det rent av tvunget att lagas. Vårt uthus är förmodligen från mitten av 1800-talet, när huset byggdes. Jag vet att min gammelmorfar köpte gården i början av 1920-talet och på de bilder jag hittat finns uthuset med (ladugård och loge). Mamma har berättat att hon var uppe på taket och la på tegelpannorna 1952 - då hon var 10 år gammal. Under tegeltaket ligger det gamla spåntaket kvar.
På norrsidan av stalltaket - det som är inåt mot mot huset - där blir ju snön liggandes och det har satt sina spår. Takstolarna är hela, men tegelläkten har ruttnat. Tegelpannorna är det inget fel på. För 15 år sedan gjorde vi ordning närmast ränndalen, förra året var det resten kvar. Jag köpte material och min plan var att lätta på oljeboard ovanpå spånet och sedan på med ny ströläkt och sedan tegelläkt. Plättlätt tänkte jag, men glömde bort att jag inte kunde klättra på stegen pga av sviter ett diskbråcket från helvetet. Maken - som har extremt svårt att fatta vad han ska göra så fort det handlar om virke - blev totalt handlingsförlamad. Till sist fick jag ringa efter akut hjälp och på en dag kom en vän och maken längre med taket än vad maken gjort på 1,5 månad. Dock hann vi bara halvvägs så resten var kvar tills iår.
Maken har skjutit på jobbet tills nu då jag har lånat byggställningen av en granne och innan vintern MÅSTE resten av taket vara klart.
Min käre make är en smart man, men har någon form av SPF-diagnos - han har absolut inget pannben och är extremt svårstartad. I år är det dock en stor skillnad. Jag har blivit betydligt starkare i benen och nu kan jag klättra på stegen och kan ta mig upp på byggställningen. Så helt plötsligt står "arbetsledaren" vid takhöjd och är behjälplig rent fysiskt
. Det är inte helt positivt enligt maken - han är nog tacksam för hjälpen - men tycker att jag kör skiten ur honom
.
Under ett par helger så har vi faktiskt nästan fått upp hela undertaket. Längst ut, där det är som allra sämst. Där är spåntaket svindåligt och vi måste säkra upp taket med tjockare skivor under oljeboarden. Tyvärr regnade det en del hos oss i går, i annat fall hade vi nog hunnit klart. Men nu så känns det i alla fall som att vi ska hinna färdigt innan vintern. När tegelläkten är på plats så är det betydligt enklare för maken att klättra runt på taket, och lägga tillbaka tegelpannorna ser han som det minsta problemet.
Håll tummarna för bra väder några helger framöver!
Stalltaket för 1 år sedan
/Lizzie
Glad det varit lagom torrt och trevligt väder så länge denna hösten!
