Vi som pluggar - del 4

[Araminta]

Min gissning är att det är tyngre att rodda ett examensarbetet själv än i par. Det påstås också att det heller inte blir lika bra som när man jobbar med någon o kan bolla sina funderingar. Kör du fast i par så kan alltid den andra ro för stunden, är du själv tar det stopp.

Det går dock att rodda det hela själv...trots svårt o knöligt ämne men..det tar bara längre tid. Det jag tycker du ska ställa dig frågan till...är det värt det? Vill du bara bli av med själva examensarbetet eller vill du känna att du har skrivit om det du vill skriva om. För samtidigt är det ju så att man måste välja det ämne som man faktiskt brinner för. Ämnet är ju det som driver det hela, på ett sätt.

Jag valde att köra helt solo o valde också ett svårt, abstrakt o knöligt ämne. Det har tagit tid. O i perioder så har jag undrat vad i h-vete jag håller på med. Jag är inte klar än...har sista skvätten kvar. Men ids inte ens ta i det som det är nu. Ämnet är mig kärt, ett fantastiskt ämne men processen, allt som har hänt...är vad som sätter stopp för det hela. O med det sagt, det kan som sagt bli ohyggligt tungt att köra själv.

Just inom mitt område tror jag det bottnar i en generell brist på forskning. Det är ett litet och traditionellt väldigt klinikbundet område där forskningen på högre nivå är starkt begränsad. Examensarbeten blir således oproportionerligt viktiga för att föra området framåt. Och då det går att lägga mer belastning på två studenter än på en så föredras det av forskare/handledare då de kan genomföra större projekt på det sättet. Jag har sett referenser till examensarbeten både i kurslitteratur och i publicerade artiklar så genomslagskraften hos ett ambitiöst projekt är gigantisk. Exempelvis är de flesta av de kliniska tester vi gör dagligen på patienter framtagna och normerade av studenter.

Sen spelar givetvis det du tar upp också in! För egen del så är det lite just den utmaningen som lockar. Att bevisa för mig själv att jag har tillräckligt driv för att genomföra ett projekt av den här storleken på egen hand. Ovanpå det så är jag relativt ensam om mitt intresseområde i min kurs och jag prioriterar ämne högre än eventuell partner

 

[Araminta]

@Squie @Araminta Svarar båda i samma inlägg.
Säg det, blir inte riktigt klok på vilket som menas när det gäller båda era svar faktiskt.
Antar att det menas mellan olika kulturer och ur samhällets perspektiv.
Hela arbetet ska baseras helt på egna åsikter och vara en sammanfattning av kursen, lyckat då att de frågeställningar som tas upp inte är något som ingått i den tidigare

Märkligt! Jag hade skvalat på om de icke-existerande självklarheterna som de flesta av oss utgår ifrån. Vi tar en hel mängd saker för givet, många av dem helt omedvetet, som i andra kulturer är helt tvärtom. Att det är viktigt att vara medveten om att man är färgad av sin kultur i mer eller mindre varje rörelse vi gör. Som sjukvårdspersonal så har vi ett maktövertag och därmed det större ansvaret för att relationen fungerar och för att buffra för dessa kulturkrockar. Ett första steg där är att vara tillräckligt lyhörd och öppen så att man alls ser dem. Vilket inte alls är speciellt enkelt alla gånger.

För att ta ett exempel från mitt eget fält: "självklarheten" att dagisungar kan peka ut blått, rött och gult. Inte alls självklart för ett barn som inte gått på svenskt dagis.

/Logopedstudenten svävar iväg

 

[Squie]

Just inom mitt område tror jag det bottnar i en generell brist på forskning. Det är ett litet och traditionellt väldigt klinikbundet område där forskningen på högre nivå är starkt begränsad. Examensarbeten blir således oproportionerligt viktiga för att föra området framåt. Och då det går att lägga mer belastning på två studenter än på en så föredras det av forskare/handledare då de kan genomföra större projekt på det sättet. Jag har sett referenser till examensarbeten både i kurslitteratur och i publicerade artiklar så genomslagskraften hos ett ambitiöst projekt är gigantisk. Exempelvis är de flesta av de kliniska tester vi gör dagligen på patienter framtagna och normerade av studenter.

Sen spelar givetvis det du tar upp också in! För egen del så är det lite just den utmaningen som lockar. Att bevisa för mig själv att jag har tillräckligt driv för att genomföra ett projekt av den här storleken på egen hand. Ovanpå det så är jag relativt ensam om mitt intresseområde i min kurs och jag prioriterar ämne högre än eventuell partner

Aha...jag förstår kraften i forskningen som ni studenter får fram. På ett sätt oerhört lockande och på ett annat väldigt tungt. Pressen blir ju inte mindre på en direkt.

Förstår sedan totalt dina tankar om utmaningen i att skriva själv. Hela stycket hade jag kunnat skriva själv.

 

[Mirre]

Märkligt! Jag hade skvalat på om de icke-existerande självklarheterna som de flesta av oss utgår ifrån. Vi tar en hel mängd saker för givet, många av dem helt omedvetet, som i andra kulturer är helt tvärtom. Att det är viktigt att vara medveten om att man är färgad av sin kultur i mer eller mindre varje rörelse vi gör. Som sjukvårdspersonal så har vi ett maktövertag och därmed det större ansvaret för att relationen fungerar och för att buffra för dessa kulturkrockar. Ett första steg där är att vara tillräckligt lyhörd och öppen så att man alls ser dem. Vilket inte alls är speciellt enkelt alla gånger.

För att ta ett exempel från mitt eget fält: "självklarheten" att dagisungar kan peka ut blått, rött och gult. Inte alls självklart för ett barn som inte gått på svenskt dagis.

/Logopedstudenten svävar iväg

Tack för ett bra svar, det var till stor hjälp
Det är svårt när man fastnar sådär och inte har någon direkt att bolla tankar med. Försökte bolla lite med föräldrarna när jag var där idag, men kan säga att deras åsikter nog inte är lämpliga att ha med i ett skolarbete

 

[Araminta]

Tack för ett bra svar, det var till stor hjälp
Det är svårt när man fastnar sådär och inte har någon direkt att bolla tankar med. Försökte bolla lite med föräldrarna när jag var där idag, men kan säga att deras åsikter nog inte är lämpliga att ha med i ett skolarbete

Kul att kunna bidra med lite inspiration! Vi pratade jättemycket om det under andra året då vi hade mycket flerspråkighet så det är kul att få friska upp kunskaperna lite grann.

Och jag kan verkligen förstå saknaden av bollplank. Kanske speciellt om man läser på distans? Jag bollar massor dels med mina kursare men framför allt med min mamma vars yrke överlappar en hel del. Ringde upp henne senast idag och pratade av mig ang. examensarbetet i en dryg timme

 

[Mirre]

Kul att kunna bidra med lite inspiration! Vi pratade jättemycket om det under andra året då vi hade mycket flerspråkighet så det är kul att få friska upp kunskaperna lite grann.

Och jag kan verkligen förstå saknaden av bollplank. Kanske speciellt om man läser på distans? Jag bollar massor dels med mina kursare men framför allt med min mamma vars yrke överlappar en hel del. Ringde upp henne senast idag och pratade av mig ang. examensarbetet i en dryg timme

Ibland räcker det att bara få prata av sig eller få någon annans syn på saken. Har iof kursare att prata med, men vi träffas bara en gång i veckan och resterande kommunikation sker över mail. Men då är det ju inte säkert att man får svar på en gång, lika med lärarna (iof kan man ringa också, men de har ju andra klasser också)

 

[Snurrfian]

Ibland räcker det att bara få prata av sig eller få någon annans syn på saken. Har iof kursare att prata med, men vi träffas bara en gång i veckan och resterande kommunikation sker över mail. Men då är det ju inte säkert att man får svar på en gång, lika med lärarna (iof kan man ringa också, men de har ju andra klasser också)

Ni har inte funderat på en Facebook grupp för klassen? Det går varit toppen både när jag läste på distans och campus. Man kan slänga ut en fundering och flera kan svara.

 

[Tassetass]

Jag förstår inte vadan denna kramp kring att examensarbeten ska skrivas i par?!

Inom mitt ämne (juridik) så avråds vi från att skriva i par, det normala är att man skriver själv. Jag måste säga att jag är glad för det (även om jag just kört fast så det bara skriker om det...).

 

[Mitra]

Vad jag hatar när de andra i gruppen inte kan gå in på vardagar och vara aktiva i gruppdiskussioner
Utan det tog över ett dygn innan någon annan vara inne i trådarna som läraren hade skapat. Sen efter det tog det ytterligare ett dygn innan det började röra på sig. Förra veckan så gick flera sin sista dagen som är söndag och gjorde sina inlägg från kl 22 på kvällen och gruppen stängs kl 24 söndag kväll. Det ger ju vi andra så lång tid att diskutera.
Blir det inte ändring så ber jag läraren att flytta mig till en grupp som är aktiv på vardagarna och flytta någon annan som är aktiv på helgen till min grupp. Mina helger vill jag fan inte plugga på utan då har jag fullt upp med annat

 

[Mirre]

Ni har inte funderat på en Facebook grupp för klassen? Det går varit toppen både när jag läste på distans och campus. Man kan slänga ut en fundering och flera kan svara.

Jo förslaget har tagits upp, får ta tag i det och faktiskt starta en också

 

[Mirre]

Jo förslaget har tagits upp, får ta tag i det och faktiskt starta en också

Vilket är lagom lätt när man måste lägga till personer direkt för att kunna starta en grupp, och inte hittar ens hälften av kursarna på fb

 

[Snurrfian]

Vilket är lagom lätt när man måste lägga till personer direkt för att kunna starta en grupp, och inte hittar ens hälften av kursarna på fb

Man ska även kunna bjuda in via mejl men då med den mejl de har på fb. Jag är bara kompis med några från mina distanskurser på fb och några fler från campus för det var enklare.

 

[Araminta]

Vilket är lagom lätt när man måste lägga till personer direkt för att kunna starta en grupp, och inte hittar ens hälften av kursarna på fb

Börja med de personer du har på FB och så får folk fylla på vartefter. Om alla bjuder in alla de har på FB så brukar alla inkluderas till slut

 

[kolblakkur]

Så, inlämningsuppgiften inskickad
Har även skickat in ansökan om tillgodoräknande av kurs. Vi ska ha praktik en hel kurs på 7,5 poäng, inom en förvaltning. Vet att vissa varit inom t.ex. hemtjänsten och lärt sig hur deras verksamhet fungerar och administreras. Eftersom jag redan arbetat inom en förvaltning och med administrativa uppgifter så hoppas jag att jag slipper läsa den kursen Hade varit lite väl att praktisera på 100% samt arbeta 60% utöver det... Min förra chef har skrivit ett asbra intyg iallafall, så det är hopp om det

 

[Mirre]

Sista inlämningsuppgiften i hälsopedagogik inskickad nu!
Blir det bara godkänt nu (vilket inte borde vara några problem) så är jag klar med den kursen.
Ligger bra till betygsmässigt så hoppas att även slutbetyget blir bra.

 

[cili]

Hade praktisk examination igår och misslyckades för första gången med en sån. Ena halvan är godkänd, så jag behöver som tur är bara göra om den andra delen. Men så vansinnigt störande att få totalt hjärnsläpp på två frågor, när jag svarade på allt annat han frågade om, och då köra p.g.a. det.
Men inte heller jätteförvånande, eftersom jag varit rejält sjuk och inte kunnat öva på dom praktiska behandlingarna.
Så min tänka skolfria helg ska istället ägnas åt att försöka skriva rent behandlingsbeskrivningar (materialet vi fått av lärarna är under all kritik, det är stavfel, syftningsfel och allmänt kasst beskrivet hur man gör) . Hoppas få göra om redan i veckan som kommer, då får jag förhoppningsvis en helt tom helg nästa vecka istället.

 

[Squie]

*allmän fundering*

Börja med de personer du har på FB och så får folk fylla på vartefter. Om alla bjuder in alla de har på FB så brukar alla inkluderas till slut

Hur tänker ni kring de som de facto inte har facebook?

 

[Araminta]

*allmän fundering*
Hur tänker ni kring de som de facto inte har facebook?

Inte alls i mitt fall. De som inte hade det vi programstart, har sedan dess skaffat... Nu är vi en liten kurs (18 personer) så vi hade troligen löst det med mail/smsgrupper också men man kommer inte ifrån att FB är oerhört smidigt i många fall.

 

[Squie]

Inte alls i mitt fall. De som inte hade det vi programstart, har sedan dess skaffat... Nu är vi en liten kurs (18 personer) så vi hade troligen löst det med mail/smsgrupper också men man kommer inte ifrån att FB är oerhört smidigt i många fall.

Skulle du säga att det ligger ett underliggande krav i att skaffa fb för att få vara del av ens studier? Lite grupptryck och om man inte skaffar så får man lite skylla sig själv? Ingen som tänker att man de facto mobbar människor och utesluter dem som inte har?

 

[Araminta]

Skulle du säga att det ligger ett underliggande krav i att skaffa fb för att få vara del av ens studier? Lite grupptryck och om man inte skaffar så får man lite skylla sig själv? Ingen som tänker att man de facto mobbar människor och utesluter dem som inte har?

Ja, ja och jovisst, det tänks massor.

Som tidigare PR ansvarig för en medelstor studentförening (drygt 2000 medlemmar) så har jag diskuterat detta in absurdum. Det jag måste börja med är att göra en tydlig skillnad mellan å ena sidan studierna i sig och universitetet och å andra sidan det studiesociala och studentlivet. Det finns ingen som utestängs från studierna/universitetet pga avsaknad av sociala mediekonton. Diskussionen, som är ytterst levande, handlar om livet runt omkring.

Jag kan skriva en roman om frågan och jag märker att jag har svårt att få ner mina tankar på en rimlig yta text. Min slutsats av två års intensivt engagemang i min förening här i Lund är att problemet är mindre än vad man tror. Det är en oerhört homogen grupp när det kommer till användandet av teknik. Att inte ha minst ett socialt mediekonto är i många lägen jämställt med att inte ha ett telefonnummer.

Givetvis har vi medlemmar som inte "fogar sig i mallen". Givetvis jobbar vi kontinuerligt med att förbättra kommunikationen även med dem. Men. Som med allt annat så måste även frivilligt arbetande studenter prioritera var fokus läggs. Vi la 20,000 kronor på en ny hemsida för två år sedan för att minska vårt beroende av FB. Jag har tjatat hål i huvudet på folk för att få dem att även använda sin mejl i kommunikationen med medlemmar. Vi har ett kontor med två anställda som svarar på frågor. Men faktum kvarstår: vi når en väldigt stor majoritet av våra medlemmar genom sociala medier och det är även där de flesta av dem vill ha infon (vi har genomfört undersökningar). Någonstans måste man inse att vi inte kan ta hänsyn till samtliga 2000 medlemmars individuella preferenser.

Nu tog jag upp din fråga på en kanske högre nivå än vad du tänkte men jag tänker att det är på den nivån som det går att diskutera. Går man ner på enstaka kurser så blir det jättesvårt då det skiljer sig så enormt åt beroende på program, studieort, antal studenter etc etc. Vilket givetvis även gäller på föreningsnivå: min förening består av medlemmar som går på program med höga antagningskrav, vi saknar helt studenter som läser på distans och studieorten är känd för sitt sociala studentliv.