Viktig fråga

[Lingon]

Nä, ett tag var det en som gärna satt på en viss plats. Men annars sätter man sig där det finns plats. Oftast fylls ett visst bord på först och sen nästa. Men inga regler eller nåt.

 

[Araminta]

Hos oss ser det lite olika ut och, viktigast av allt, så har vi absolut noll drama kring det. En del kollegor har favoritplatser men är inte låsta till dem, andra flyttar runt. Jag har en fånig liten lek med mig själv där jag utmanar mig att flytta runt. Låter jag fötterna styra så hamnar jag också på samma stol dag ut och dag in.

 

[Görel]

Det har varit blandat genom åren, gemensamt har nog varit att det är viktigare vilka man sitter tillsammans med än vilka platser man sitter på.
På senaste jobbet hade jag en kollega som alltid satt på samma plats och hade svårt att anpassa sig till coronareglerna som innebar att vi bara fick vara ett visst antal personer i lunchrummet och sitta utspridda vid borden.

Själv bryr jag mig mest om vilken typ av plats det är, har problem med ryggen och kan inte sitta på vad som helst hur som helst. Det brukar sällan vara problem med att få sitta som jag behöver.

 

[Sel]

Vi sitter utomhus på bänkar. Det finns ett lunchrum men det är ytterstå få som använder det, och vi fyller liksom upp bänkarna som vi kommer. Jag brukar försöka sätta mot mot kanten och "uppvind" på halvcirkeln eftersom jag inte röker. Jag avskyr verkligen det där med inofficiellt bestämda platser, det är störtlarvigt.
Vi har en medarbetare som är avig med det där och som satt i system att helt enkelt stirra på folk som satt sig på "hens" plats tills de flyttar på sig, eller annars knorra och sura över det hela rasten. Numera är det verkligen ingen som flyttar på sig eftersom alla tröttnat på attityden, men i början gjorde somliga det för att vara hen till lags.

 

[Sporthorse]

På tiden jag vat anställd så vat det inga bestämda platser.

 

[clusia]

Vi har också ett inofficiellt förbud mot fasta platser. Vi är få på jobbet och de flesta har en favoritplats men någon form av fast plats eller sura miner hade aldrig accepterats från cheferna.

 

[Krålus]

Nä, ett tag var det en som gärna satt på en viss plats. Men annars sätter man sig där det finns plats. Oftast fylls ett visst bord på först och sen nästa. Men inga regler eller nåt.

Ok hos oss har de flesta saker vid bordet så det blir automatiskt "särskilda" platser. Men i min familj sitter vi oftast på samma platser också.

 

[MCP]

Vi är 4st (ibland 5) som använder vårt pausrum, så ja, vi har alla samma plats runt det enda bordet vi kör även med samma kaffemugg flera dagar i rad så då blir det automatiskt att den lämnar kvar på ens plats.

 

[Bison]

Nej men vi sitter alltid vid samma bord. Är ett stort företag med en stor matsal i flera sektioner. Mitt team är ett gäng folkskygga jävlar, jag inkluderad så vi sitter längst in, längst bort och trycker i ett hörn

Jag har en egen stol vid fikabordet, men det är bara för att ingen annan gillar den stolen

 

[Unafraid]

Officiellt har vi absolut inte fasta platser. Inofficiellt sitter många på samma plats jämt. Jag trivs till exempel med ryggen mot en vägg där jag ser alla mina kollegor samtidigt. Exakt vilken stol jag sitter på spelar ingen roll.

 

[Masqueradee]

Vi har inga bestämda platser, men det har blivit så att typ alla avdelningar har sina bord, och det är sällan de mixas mellan.

 

[Eurydome]

Har ni bestämda platser i lunchrummet på jobbet. Om ja hur länge har ni haft samma plats?

Vi brukar sitta avdelningsvis men det är inte hugget i sten. Och det är inte så att man har sin personliga plats.

 

[vemsomhelst123]

Har ni bestämda platser i lunchrummet på jobbet. Om ja hur länge har ni haft samma plats?

Vi har inte fasta platser, men det har varit så ändå. Under pandemin när vi varit få på jobbet har vi faktiskt luckrat upp det, vi som var där började sitta ihop och många som kommit nya har aldrig varit med om ”platssystemet”. Jag skulle säga att det gjort min arbetsplats så mycket bättre. Idag skrattade jag så jag grät på lunchen med kollegor jag för 3 år sen knappt sa hej till.

 

[Gnist]

Har aldrig haft ett jobb där lunchrum ens existerar

Om jag öht ätit på jobbet har det varit i farten, på stående fot. Likasamma nu, fastän jag är ensam kock i köket.

 

[the_connemara]

Nej. Alla får inte plats i lunchrummet och är blandat kontorstider och olika skift och alla äter på olika tider utifrån arbetsuppgifterna.

 

[Stefffie]

Nej. vi har flera olika miljöer där de som är på kontoret kan välja att äta - det finns en lunchresturang med sittplatser, köksområden på varje våning, "breakout områden" och så äter folk på plats vid skrivbordet.
Lunch tas antingen med, köps utifrån (vanligt med "to go" lunch, inte som svenska lunchrestauranger där man äter på plats) eller köps från företagets restaurang.

Så med tanke på att det är olika folk in varje dag, som tar lunch vid olika tider och som gör olika val gällande vad de äter och var, så nej, det finns definitivt inte fasta platser!

(Jag har inte ens en fast kontorsplats, utan kan boka online eller bara ta ett skrivbord som är ledigt på morgonen)

 

[Flixon]

Vi har inte fasta platser. Däremot brukar jag och de jag ofta sitter med på jobbet äta på "dagistid" dvs runt 11, vilket innebär att vi ofta är ensamma i lunchrummet och väljer då alltid samma bord. Men det fylls på med lite olika folk varje dag, vilket är trevligt!

Däremot är det emellanåt ett mindre krig om platserna i det öppna kontorslandskapet många vill sitta på samma plats (jag inkluderad) men i det område jag sitter är det tydligen många som vill sitta. Inklusive en himla massa chefer tur att jag oftast inte är på kontoret...

 

[Enya]

Officiellt har vi absolut inte fasta platser. Inofficiellt sitter många på samma plats jämt. Jag trivs till exempel med ryggen mot en vägg där jag ser alla mina kollegor samtidigt. Exakt vilken stol jag sitter på spelar ingen roll.

Det där är intressant! Varför väljer man den platsen man väljer? Bara vana eller finns någon tanke som man inte tänker på? Jag har funderat på det. "Min" plats, vi har ju inte fasta platser, men där jag alltid sitter, är på spetsen på ett ovalt bord. Jag har kollegor på höger sida om mig och på vänster sida om mig, lite som en ordförare? Baktanken är ju inte att jag på något märkligt vis skulle vara förmer än dem, men däremot kan jag lättare se och höra dem när vi pratar. Att sitta bredvid funkar ju, men sitter en kollega bredvid fel öra är det assvårt, om inte omöjligt, att höra vad hon säger, vid rätt öra blir det jobbigt att höra så jag får anstränga mig en massa, de mitt emot är svåra att höra och så ser jag ju bara de mitt emot och inte de bredvid.

Så, pga mina funktionsnedsättningar tror jag faktiskt jag har valt att sitta där, jag kan se och följa med i samtal lättare och hör lättare liksom.

Hur många tänker på att det finns en orsak till att man väljer platser? Finns det ofta det eller är det vana?

 

[Krålus]

Det där är intressant! Varför väljer man den platsen man väljer? Bara vana eller finns någon tanke som man inte tänker på?

Min plats är en av få platser som man slipper få solen i ögonen. Eftersom att vissa har bestämt att persienner inte får vara neddragna Eftersom att de inte får solen i ögonen.

 

[Unafraid]

Det där är intressant! Varför väljer man den platsen man väljer? Bara vana eller finns någon tanke som man inte tänker på? Jag har funderat på det. "Min" plats, vi har ju inte fasta platser, men där jag alltid sitter, är på spetsen på ett ovalt bord. Jag har kollegor på höger sida om mig och på vänster sida om mig, lite som en ordförare? Baktanken är ju inte att jag på något märkligt vis skulle vara förmer än dem, men däremot kan jag lättare se och höra dem när vi pratar. Att sitta bredvid funkar ju, men sitter en kollega bredvid fel öra är det assvårt, om inte omöjligt, att höra vad hon säger, vid rätt öra blir det jobbigt att höra så jag får anstränga mig en massa, de mitt emot är svåra att höra och så ser jag ju bara de mitt emot och inte de bredvid.

Så, pga mina funktionsnedsättningar tror jag faktiskt jag har valt att sitta där, jag kan se och följa med i samtal lättare och hör lättare liksom.

Hur många tänker på att det finns en orsak till att man väljer platser? Finns det ofta det eller är det vana?

Jag väljer lika på en restaurang också om jag får möjlighet, ryggen fri, i centrum med överblick över alla. För mig finns det absolut en orsak bakom mitt val.