Vikttråden 2014:2

Idag ställde jag mig på vågen för första gången efter semestern... jag vet inte om jag ska skratta eller gråta - upp o,5 kg :crazy:. Jag tycker att jag har levt ett sunt leverne under sommaren, men det har ju inte blivit någon motion alls, förutom bada och simma...

Så nu blir det nya tag (igen). Ska strax snöra på mig promenadskorna och ta en tur i skogen... :up:. Det är tydligen motionen det hänger på... :angel:.

Har sakta och stadigt gått ner det senaste 1.5 åren, en viktskillnad på bara 0.5-1 kg har jag aldrig sett som permanent vikt uppgång/nedgång förens jag legat stadigt på den vikten en vecka eller så, det kan lika gärna vara bara vätska som du samlat på dig.
Så bry dig inte så mycket om det, förstår det känn jobbigt speciellt när du känner att du skött dig, testa och mätt dig istället regelbundet, lättare och hålla koll vad som händer med kroppen då.



Så målvikt, hur har ni kommit fram till den?
Jag har hunnit fundera mycket under de ca 1.5 åren sen jag började gå ned, hur mycket jag egentligen har kvar att gå ned.
Eftersom jag gradvis började gå upp i vikt när jag var 17år och skaffade p-piller, har jag dragits med en övervikt hela mitt vuxna liv, är 36år idag, så har jag ingen aning vad jag borde ligga någonstans.

Jag tror inte på bmi, då skulle jag behöva väga mindre än vad jag gjorde som 17 åring för att räknas som normalviktig, känns inte rimligt.
Min benstomme är grov, har aldrig haft några slanka anklar eller vrister.

Så ni som är runt 165cm, med grövre benstomme, vad är er målvikt?

För att illustera, här är jag som ca 17åring vägde då ca 63kg, hade ett bmi som nära på gränsade till övervikt, är ca 164 cm lång.
Maya-17-aringr_zpsba3b309b.jpg



Så här såg jag ut för ca 2 år sen innan jag började gå ned på allvar, vägde då runt 100kg, har som mest vägt ca 107kg, gick ned till ca hundra och stannade där ett år innan jag orkade ta tag i mitt mående igen.
Maya-107kg_zpsd105cca5.jpg


Det här är den nyaste bilden på mig, vägde ca 73kg då för en månad sen, har inte varit i närheten av en våg sen dess, känns som jag gått upp lite eftersom jag fuskat men det känns ändå lugnt, vet hur jag ska göra för att fortsätta.
Maya-73kg_zpse910e235.jpg


Och min bonus bild på mig i min systers korsett stl 38, även om den den har ett glapp där bak. :P
Maya-and-the-black-corset3_zpsf4d35107.jpg


Så vad vill jag säga med min bildbomb, att jag undrar vad ni tycker, om det hade varit ni vad hade varit en realistisk målvikt för er?
Jag har så svårt att se objektivt på mig själv och känna efter vad som känns bra i kroppen och själen, ena dagen trivs jag riktigt bra med mig själv och vart jag är påväg och vissa dar känns det som om jag fortfarande vägde 100kg...
Någon som känner igen sig?

Jag äter lchf och går fortfarande stadigt ned med nåt kilo per månad eller så, utan att hittentills rört mig speciellt mycket, min mage känns också så mycket bättre, har ibs.
Så det känns verkligen som om jag hittat rätt sett för mig att förhålla mig till mat, för att ta hand om mig själv, men jag har fortfarande igen aning hur långt jag har kvar för att nå en bra målvikt för mig.
 
Idag ställde jag mig på vågen för första gången efter semestern... jag vet inte om jag ska skratta eller gråta - upp o,5 kg :crazy:. Jag tycker att jag har levt ett sunt leverne under sommaren, men det har ju inte blivit någon motion alls, förutom bada och simma...

Så nu blir det nya tag (igen). Ska strax snöra på mig promenadskorna och ta en tur i skogen... :up:. Det är tydligen motionen det hänger på... :angel:.

Har sakta och stadigt gått ner det senaste 1.5 åren, en viktskillnad på bara 0.5-1 kg har jag aldrig sett som permanent vikt uppgång/nedgång förens jag legat stadigt på den vikten en vecka eller så, det kan lika gärna vara bara vätska som du samlat på dig.
Så bry dig inte så mycket om det, förstår det känn jobbigt speciellt när du känner att du skött dig, testa och mätt dig istället regelbundet, lättare och hålla koll vad som händer med kroppen då.



Så målvikt, hur har ni kommit fram till den?
Jag har hunnit fundera mycket under de ca 1.5 åren sen jag började gå ned, hur mycket jag egentligen har kvar att gå ned.
Eftersom jag gradvis började gå upp i vikt när jag var 17år och skaffade p-piller, har jag dragits med en övervikt hela mitt vuxna liv, är 36år idag, så har jag ingen aning vad jag borde ligga någonstans.

Jag tror inte på bmi, då skulle jag behöva väga mindre än vad jag gjorde som 17 åring för att räknas som normalviktig, känns inte rimligt.
Min benstomme är grov, har aldrig haft några slanka anklar eller vrister.

Så ni som är runt 165cm, med grövre benstomme, vad är er målvikt?

För att illustera, här är jag som ca 17åring vägde då ca 63kg, hade ett bmi som nära på gränsade till övervikt, är ca 164 cm lång.
Maya-17-aringr_zpsba3b309b.jpg



Så här såg jag ut för ca 2 år sen innan jag började gå ned på allvar, vägde då runt 100kg, har som mest vägt ca 107kg, gick ned till ca hundra och stannade där ett år innan jag orkade ta tag i mitt mående igen.
Maya-107kg_zpsd105cca5.jpg


Det här är den nyaste bilden på mig, vägde ca 73kg då för en månad sen, har inte varit i närheten av en våg sen dess, känns som jag gått upp lite eftersom jag fuskat men det känns ändå lugnt, vet hur jag ska göra för att fortsätta.
Maya-73kg_zpse910e235.jpg


Och min bonus bild på mig i min systers korsett stl 38, även om den den har ett glapp där bak. :P
Maya-and-the-black-corset3_zpsf4d35107.jpg


Så vad vill jag säga med min bildbomb, att jag undrar vad ni tycker, om det hade varit ni vad hade varit en realistisk målvikt för er?
Jag har så svårt att se objektivt på mig själv och känna efter vad som känns bra i kroppen och själen, ena dagen trivs jag riktigt bra med mig själv och vart jag är påväg och vissa dar känns det som om jag fortfarande vägde 100kg...
Någon som känner igen sig?

Jag äter lchf och går fortfarande stadigt ned med nåt kilo per månad eller så, utan att hittentills rört mig speciellt mycket, min mage känns också så mycket bättre, har ibs.
Så det känns verkligen som om jag hittat rätt sett för mig att förhålla mig till mat, för att ta hand om mig själv, men jag har fortfarande igen aning hur långt jag har kvar för att nå en bra målvikt för mig.
 
Jag är 166 och min mål vikt är ca 70kg
Har ändå aldrig varit sylfidsmal, inte ens när jag var 18 och vägde 48kg, har liksom för mycket höfter och för breda axlar så försöka gå ner mer känns meningslöst.
Mitt dröm är att kunna gå in i en ridsportsbutik och köpa ett par enkla ridstövlar utan att behöva måttbeställa, först ska jag försöka komma i mina gamla och det är väl n 10-15 kg kvar till dess
 
@Rhodugune Om jag hade varit du hade jag inte lagt ner energi på att gå ner så mycket som ett gram till. Jag hade bara gått runt och känt mig jättenöjd och fin!

Däremot är ju goda matvanor viktigt så att man mår bra, men jag hade alltså inte känt ett enda behov av att gå ner i vikt.
 
Har sakta och stadigt gått ner det senaste 1.5 åren, en viktskillnad på bara 0.5-1 kg har jag aldrig sett som permanent vikt uppgång/nedgång förens jag legat stadigt på den vikten en vecka eller så, det kan lika gärna vara bara vätska som du samlat på dig.
Så bry dig inte så mycket om det, förstår det känn jobbigt speciellt när du känner att du skött dig, testa och mätt dig istället regelbundet, lättare och hålla koll vad som händer med kroppen då.



Så målvikt, hur har ni kommit fram till den?
Jag har hunnit fundera mycket under de ca 1.5 åren sen jag började gå ned, hur mycket jag egentligen har kvar att gå ned.
Eftersom jag gradvis började gå upp i vikt när jag var 17år och skaffade p-piller, har jag dragits med en övervikt hela mitt vuxna liv, är 36år idag, så har jag ingen aning vad jag borde ligga någonstans.

Jag tror inte på bmi, då skulle jag behöva väga mindre än vad jag gjorde som 17 åring för att räknas som normalviktig, känns inte rimligt.
Min benstomme är grov, har aldrig haft några slanka anklar eller vrister.

Så ni som är runt 165cm, med grövre benstomme, vad är er målvikt?

För att illustera, här är jag som ca 17åring vägde då ca 63kg, hade ett bmi som nära på gränsade till övervikt, är ca 164 cm lång.
Maya-17-aringr_zpsba3b309b.jpg



Så här såg jag ut för ca 2 år sen innan jag började gå ned på allvar, vägde då runt 100kg, har som mest vägt ca 107kg, gick ned till ca hundra och stannade där ett år innan jag orkade ta tag i mitt mående igen.
Maya-107kg_zpsd105cca5.jpg


Det här är den nyaste bilden på mig, vägde ca 73kg då för en månad sen, har inte varit i närheten av en våg sen dess, känns som jag gått upp lite eftersom jag fuskat men det känns ändå lugnt, vet hur jag ska göra för att fortsätta.
Maya-73kg_zpse910e235.jpg


Och min bonus bild på mig i min systers korsett stl 38, även om den den har ett glapp där bak. :P
Maya-and-the-black-corset3_zpsf4d35107.jpg


Så vad vill jag säga med min bildbomb, att jag undrar vad ni tycker, om det hade varit ni vad hade varit en realistisk målvikt för er?
Jag har så svårt att se objektivt på mig själv och känna efter vad som känns bra i kroppen och själen, ena dagen trivs jag riktigt bra med mig själv och vart jag är påväg och vissa dar känns det som om jag fortfarande vägde 100kg...
Någon som känner igen sig?

Jag äter lchf och går fortfarande stadigt ned med nåt kilo per månad eller så, utan att hittentills rört mig speciellt mycket, min mage känns också så mycket bättre, har ibs.
Så det känns verkligen som om jag hittat rätt sett för mig att förhålla mig till mat, för att ta hand om mig själv, men jag har fortfarande igen aning hur långt jag har kvar för att nå en bra målvikt för mig.

Jag är 159cm och min målvikt är 55kg men mer realistiskt är väl 65kg sen när jag är klar. Jag vägde 55kg förut men det var innan jag fyllde 20...
 
Jag är 161 cm lång, 59 kg just nu och även om målet är en starkare fastare kropp så skulle jag tippa på att jag landar kring trakterna 52-53 kg när jag nått det målet.

Vägde innan barn, krånglande sköldkörtel, trasig rygg osv. 48 kg men det är inget jag strävar efter och om vikten hamnar kring 55 kg när jag når målet så är jag helt nöjd med det också eftersom vikten i sig mer är en bisak i min planering.
 
Har sakta och stadigt gått ner det senaste 1.5 åren, en viktskillnad på bara 0.5-1 kg har jag aldrig sett som permanent vikt uppgång/nedgång förens jag legat stadigt på den vikten en vecka eller så, det kan lika gärna vara bara vätska som du samlat på dig.
Så bry dig inte så mycket om det, förstår det känn jobbigt speciellt när du känner att du skött dig, testa och mätt dig istället regelbundet, lättare och hålla koll vad som händer med kroppen då.



Så målvikt, hur har ni kommit fram till den?
Jag har hunnit fundera mycket under de ca 1.5 åren sen jag började gå ned, hur mycket jag egentligen har kvar att gå ned.
Eftersom jag gradvis började gå upp i vikt när jag var 17år och skaffade p-piller, har jag dragits med en övervikt hela mitt vuxna liv, är 36år idag, så har jag ingen aning vad jag borde ligga någonstans.

Jag tror inte på bmi, då skulle jag behöva väga mindre än vad jag gjorde som 17 åring för att räknas som normalviktig, känns inte rimligt.
Min benstomme är grov, har aldrig haft några slanka anklar eller vrister.

Så ni som är runt 165cm, med grövre benstomme, vad är er målvikt?

För att illustera, här är jag som ca 17åring vägde då ca 63kg, hade ett bmi som nära på gränsade till övervikt, är ca 164 cm lång.
Maya-17-aringr_zpsba3b309b.jpg



Så här såg jag ut för ca 2 år sen innan jag började gå ned på allvar, vägde då runt 100kg, har som mest vägt ca 107kg, gick ned till ca hundra och stannade där ett år innan jag orkade ta tag i mitt mående igen.
Maya-107kg_zpsd105cca5.jpg


Det här är den nyaste bilden på mig, vägde ca 73kg då för en månad sen, har inte varit i närheten av en våg sen dess, känns som jag gått upp lite eftersom jag fuskat men det känns ändå lugnt, vet hur jag ska göra för att fortsätta.
Maya-73kg_zpse910e235.jpg


Och min bonus bild på mig i min systers korsett stl 38, även om den den har ett glapp där bak. :P
Maya-and-the-black-corset3_zpsf4d35107.jpg


Så vad vill jag säga med min bildbomb, att jag undrar vad ni tycker, om det hade varit ni vad hade varit en realistisk målvikt för er?
Jag har så svårt att se objektivt på mig själv och känna efter vad som känns bra i kroppen och själen, ena dagen trivs jag riktigt bra med mig själv och vart jag är påväg och vissa dar känns det som om jag fortfarande vägde 100kg...
Någon som känner igen sig?

Jag äter lchf och går fortfarande stadigt ned med nåt kilo per månad eller så, utan att hittentills rört mig speciellt mycket, min mage känns också så mycket bättre, har ibs.
Så det känns verkligen som om jag hittat rätt sett för mig att förhålla mig till mat, för att ta hand om mig själv, men jag har fortfarande igen aning hur långt jag har kvar för att nå en bra målvikt för mig.


Gud vad du är vacker. Så där skulle jag vilja se ut:)

Jag har bara satt upp delmål och första delmålet är klarat. Under 100 kilo, nu är nästa 90 kilo. Visst finns det ett önskemål på 65 kilo, men dit är det långt. Nu tar jag ett kilo i taget.

Heja oss.
 
Tillbaka på banan efter semesterdekadens ;) Lite för många fuskdagar även nu dock. Gillar inte att ha två fuskhelger på varandra, men nu har det kört ihop sig lite. Blev tacos förra fredagen och imorgon kommer det bli tacos igen. Tar bort brödet och mejerierna dock.

Har inte gått ner mycket alls senaste 3 veckorna. Typ 1,5 kg :(
 
Jag är 168 och min målvikt är ca 60-62 kg. Vägde 61 i våras men nu i sommar så har jag gått upp minst 3 kg, har inte vägt mig. Att jag gått upp har berott på alldeles för mycket godis och kakor och lite folköl om helgerna.

Jag har alltid varit muskulös och ser egentligen ganska smal ut redan vid 66 kg. Men det här med bmi är ett hjärnspöke, känner mig enorm när jag pratar med andra om vikt..
När jag var 18-19 år vägde jag 73, var väldigt ledsen över det och orkade inte göra något åt det. Inte förrän jag fått lite mer ordning på mitt liv och kännt mig nöjd över livet i stort, har jag liksom bara automatiskt gått ner i vikt. Nu sist gick jag upp i vikt pga graviditet.

@Rhodugune jag tycker du är fin som du är :)
 
Hej! Jag har varit med i nån tidigare tråd, men har haft lite buke-paus. Tänkte rapportera hur det har gått.
Förra sommaren nådde jag min högsta vikt nånsin (ca 66kg) och fick ett litet uppvaknande efter att ha sett bilder på mig själv som inte alls stämde överens med min egen bild av mig själv. Jag ställde mig då på vägen och insåg att min vikt hade dragit iväg, det var inte bara fukt i garderoben som gjort att kläderna krympt :angel:

Jag ryckte upp mig och slutade äta godis och skräp. Gick ner 4-5kg och blev mer nöjd igen och efter en period så trillade jag in i gamla vanor igen. Sen sket jag i vilket under vintern och gick upp ett par kg igen.
I våras så började jag äta D-vitamintillskott, helt plötslig så hade jag en helt annan energi och ett annat driv i det mesta som jag tog mig för. Sötsuget försvann och jag tog tag i min vikt igen. Det var inte några som helst problem att utesluta allt skit som jag stoppat i mig tidigare.
Jag hade också en liknande upplevelse som @sassiball beskriver ovan. Efter att ha tryckt i mig en påse ostbågar till middag (:cautious:), så vaknade jag mitt i natten och kallsvettades och mådde illa. Kräktes som en gris och undrade vad i helvete jag gjorde mot min kropp?! Sen dess så har det varit ett minimum med godsaker överlag. Sedan i maj så har jag tappat ca 6kg och är på god väg att nå min målvikt :D
Jag följer inte någon diet, jag tror egentligen inte på förbud mot viss sorts mat. Jag använde shape up-appen ett tag i början, tills jag hade fått lite koll på ungefär hur mycket kalorier jag fick i mig på olika saker. Nu använder jag inte den längre, pallar inte skriva in allt. Men tycker ändå att jag har fått en bra uppfattning av vad olika saker innehåller.
Tränar inte något speciellt, mer än vardagsmotionen i stallet och ridningen. Har börjat att springa lite med min kompis hund (canicross), men har inte sprungit så mycket och länge att jag tror att det har nån större påverkan på min viktnedgång än.

Får väl tillägga att jag är liten, så några kg hit eller dit påverkar och syns rätt tydligt på mig. 155cm lång(!) Vägde in på ca 64kg i våras och är nu nere på 58,5kg. Målvikten är nånstans runt 52-55kg skulle jag tro :)

Jag är mer taggad än nånsin! Det ska bli väldigt intressant att se om D-vitminet kan hjälpa mig (så som jag har fått för mig att den har gjort under våren. Jag har inte ätit så mycket tillskott under sommaren) även under hösten och vintern. Jag brukar alltid bli extremt trött när mörkret kommer, hoppas på bättring i år!
 
Har sakta och stadigt gått ner det senaste 1.5 åren, en viktskillnad på bara 0.5-1 kg har jag aldrig sett som permanent vikt uppgång/nedgång förens jag legat stadigt på den vikten en vecka eller så, det kan lika gärna vara bara vätska som du samlat på dig.
Så bry dig inte så mycket om det, förstår det känn jobbigt speciellt när du känner att du skött dig, testa och mätt dig istället regelbundet, lättare och hålla koll vad som händer med kroppen då.



Så målvikt, hur har ni kommit fram till den?
Jag har hunnit fundera mycket under de ca 1.5 åren sen jag började gå ned, hur mycket jag egentligen har kvar att gå ned.
Eftersom jag gradvis började gå upp i vikt när jag var 17år och skaffade p-piller, har jag dragits med en övervikt hela mitt vuxna liv, är 36år idag, så har jag ingen aning vad jag borde ligga någonstans.

Jag tror inte på bmi, då skulle jag behöva väga mindre än vad jag gjorde som 17 åring för att räknas som normalviktig, känns inte rimligt.
Min benstomme är grov, har aldrig haft några slanka anklar eller vrister.

Så ni som är runt 165cm, med grövre benstomme, vad är er målvikt?

För att illustera, här är jag som ca 17åring vägde då ca 63kg, hade ett bmi som nära på gränsade till övervikt, är ca 164 cm lång.
Maya-17-aringr_zpsba3b309b.jpg



Så här såg jag ut för ca 2 år sen innan jag började gå ned på allvar, vägde då runt 100kg, har som mest vägt ca 107kg, gick ned till ca hundra och stannade där ett år innan jag orkade ta tag i mitt mående igen.
Maya-107kg_zpsd105cca5.jpg


Det här är den nyaste bilden på mig, vägde ca 73kg då för en månad sen, har inte varit i närheten av en våg sen dess, känns som jag gått upp lite eftersom jag fuskat men det känns ändå lugnt, vet hur jag ska göra för att fortsätta.
Maya-73kg_zpse910e235.jpg


Och min bonus bild på mig i min systers korsett stl 38, även om den den har ett glapp där bak. :P
Maya-and-the-black-corset3_zpsf4d35107.jpg


Så vad vill jag säga med min bildbomb, att jag undrar vad ni tycker, om det hade varit ni vad hade varit en realistisk målvikt för er?
Jag har så svårt att se objektivt på mig själv och känna efter vad som känns bra i kroppen och själen, ena dagen trivs jag riktigt bra med mig själv och vart jag är påväg och vissa dar känns det som om jag fortfarande vägde 100kg...
Någon som känner igen sig?

Jag äter lchf och går fortfarande stadigt ned med nåt kilo per månad eller så, utan att hittentills rört mig speciellt mycket, min mage känns också så mycket bättre, har ibs.
Så det känns verkligen som om jag hittat rätt sett för mig att förhålla mig till mat, för att ta hand om mig själv, men jag har fortfarande igen aning hur långt jag har kvar för att nå en bra målvikt för mig.

Jag är 167 med kraftig benstomme, breda axlar och höfter.
Har svårt att tro att jag kan se smal ut hur lite jag än väger men jag ska försöka!
Min målvikt är 55 kg. Nu väger jag 61.
 
Det är intressant det här med hur man är byggd. Jag är 171 och väger ju som sagt 66,3 kg just nu. Jag tycker att jag ser riktigt pluffsig ut nu mot vad jag gjort tidigare. Det är nog ingen som hade kallat mig tjock men i min värld är jag det. Hjärnspöken eller ej några kilon vill jag allt ha bort!

Trotsade min förkylning och tog mig ner till stallet och longerade lite. Det var dagens motion. Har tyvärr ätit lite onyttigt idag då vi åt på Ikea. Men annars har jag mest druckit te och det känns helt ok!
 
Jag är 159 cm och har en målvikt på 58-60 kg. Just nu ligger jag på 64,5 kg men har förhoppningar om att bli av med de överflödiga kilona under hösten.

Har kommit fram till att om man först rider och sen springer efter jobbet så blir fastedagarna inte så långa och man glömmer bort att man är hungrig.

Om någon vill ha ytterligare tips kan jag även bidra med att:
Fjärilar i magen (för att man gått och fått upp ögonen för en intressant kollega:D) också dämpar hungerkänslor.
 
Det här är den nyaste bilden på mig, vägde ca 73kg då för en månad sen, har inte varit i närheten av en våg sen dess, känns som jag gått upp lite eftersom jag fuskat men det känns ändå lugnt, vet hur jag ska göra för att fortsätta.
Maya-73kg_zpse910e235.jpg


Och min bonus bild på mig i min systers korsett stl 38, även om den den har ett glapp där bak. :P
Maya-and-the-black-corset3_zpsf4d35107.jpg


Jag äter lchf och går fortfarande stadigt ned med nåt kilo per månad eller så, utan att hittentills rört mig speciellt mycket, min mage känns också så mycket bättre, har ibs.
Så det känns verkligen som om jag hittat rätt sett för mig att förhålla mig till mat, för att ta hand om mig själv, men jag har fortfarande igen aning hur långt jag har kvar för att nå en bra målvikt för mig.
Som jag ser på dina bilder så behöver du inte gå ner mer alls. Men om DU känner att du vill gå ner mer så fortsätt på inrutad väg och känn dig fram ;).
Helt O.T - men OJ vilket vackert hår du har :love:.

Jag är inriktad på en lååååååångsam viktnedgång, men ibland så tryter sinnet och jag vill bli smalare fortare... :angel: trots att jag VET att jag inte har den typen av viktnedgångsmetod. Otåligheten vinner ibland.
Då är det så bra att kunna skriva av sig i tråden, läsa hur det gått för er andra och bli peppad igen :up:.
 
Om någon vill ha ytterligare tips kan jag även bidra med att:
Fjärilar i magen (för att man gått och fått upp ögonen för en intressant kollega:D) också dämpar hungerkänslor.

Haha! Så där är jag med! Mitt problem kommer när fjärilarna av nån anledning försvinner. För då kommer min jag-skiter-i-allt-period och jag äter godis, ostbågar och kakor till förbannelse! Sen när nästa anledning till fjärilar i magen dyker upp så har jag gått upp allt och lite till och jag måste således börja om... :banghead:
Hoppas det inte är likadant för dig eller att känslorna är besvarade ;)

Den här gången har det varit annorlunda för min del, för när jag började i våras så fanns det verkligen ingen som gav mig några fjärilar i magen och jag tog tag i det enbart för min egen skull.
Klyschigt :o men mitt nya ledmotiv, You = min kropp
 
Haha! Så där är jag med! Mitt problem kommer när fjärilarna av nån anledning försvinner. För då kommer min jag-skiter-i-allt-period och jag äter godis, ostbågar och kakor till förbannelse! Sen när nästa anledning till fjärilar i magen dyker upp så har jag gått upp allt och lite till och jag måste således börja om... :banghead:
Hoppas det inte är likadant för dig eller att känslorna är besvarade ;)

Den här gången har det varit annorlunda för min del, för när jag började i våras så fanns det verkligen ingen som gav mig några fjärilar i magen och jag tog tag i det enbart för min egen skull.
Klyschigt :o men mitt nya ledmotiv, You = min kropp
Tyvärr, inga känslor besvarade (men hoppet lever). Jag ägnar mig lite åt studier på avstånd, haha. Att det är på arbetsplatsen gör det ju lite komplicerat och positionen vi har jämte emot varandra hjälper inte heller (NEJ, det är inte närmsta chefen jag spanat in). Detta inlägg har ju inget alls med vikt att göra, ups. Sorry.

Och så har jag sprungit 8 km idag. Så. Nu blev det lite vikt o träning i inlägget:)
 
Hej igen och tack all goa människor som tog er tid att svara, behövde lite tid att smälta era svar för jag trodde jag visste vad ni skulle säga, så det här tog mig på sängen.

Det är en mesta del positiv upplevelse att lyckats vända på den nedåtgående sprial jag befunnit med i så många år.

Att få må bra inte ha ångest längre över vad jag äter och hur jag tar hand om mig själv i övrigt, men jag gått på myten att det det skulle bara kännas bra så fort jag var mer normalviktig igen.
Att mina hjärnspöken runt vikt, utseende och självkänsla skulle magist försvinna.
Ja jag hör själv hur dumt det låter.

Så jag uppskattar verkligen den feedbacken ni gett mig, det har gett mig perspektiv på vad jag faktiskt befinner mig.

Får se hur jag gör, tror jag struntar att ha en målvikt.
Fortsätter som jag gjort innan, ska bara lägga in lite mer motion och träning, skulle behöva göra nåt åt min bedrövliga kondis.

Som jag sett en klok själ här på buke säga, kan varit var i den här tråden att jag tränar inte för att hålla mig ung, utan för att bli gammal, känner att det är ett bra perspektiv att ha.

Nu ska jag ta cykeln tvärs över vår lilla stad och handla kattsand.
 
Tyvärr, inga känslor besvarade (men hoppet lever). Jag ägnar mig lite åt studier på avstånd, haha. Att det är på arbetsplatsen gör det ju lite komplicerat och positionen vi har jämte emot varandra hjälper inte heller (NEJ, det är inte närmsta chefen jag spanat in). Detta inlägg har ju inget alls med vikt att göra, ups. Sorry.

Nej, det hör hemma i dejtingtråden! Kom in och uppdatera oss! :D (Jag hör hemma i vikttråden men i egenskap av "borde, gör inte"-person håller jag mig oftast ifrån att skriva. Tänker att jag läser för att så småningom inspireras. :p)
 

Liknande trådar

Övr. Barn ”Hoppas” det är fler som känner igen sig. Som går och lägger sig på kvällen med dåligt samvete att man inte räcker till. För visst är... 2
Svar
27
· Visningar
6 095
Senast: Cocos
·
Träning Hej, min passhäst är 7 år nu, ridit honom sen han var 4 (red in å utbildat) han är en travhäst och står i travstall. Ej tävlat trav sen...
Svar
8
· Visningar
2 780
Senast: Hedinn
·
Relationer Anonymt nick, vet någon vem jag är så visa gärna inte det <3 Det här kommer bli jättelångt, men för att sammanfatta det hela lite så... 5 6 7
Svar
124
· Visningar
18 378
Senast: Brandgul
·
Hästvård Jag har ett sex år gammalt sto, importerad från Lettland som unghäst och i min ägo sedan hon var drygt 3,5 år gammal. Den här sommaren...
Svar
10
· Visningar
3 511
Senast: mackan
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Kattsnack 11 🐈‍⬛🐈
  • Uppdateringstråd 31
  • Hönstråden II

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp