H
Hjalti
Tänkte uppdatera om min svartvita fina tjej och hur vinden bara kan vända bara man släpper taget och inte bara fokuserar på problembitarna utan på sitt slutmål. Jag började nästan ge upp, skrev för en tid sedan att jag snart inte orkade med allt kring henne och lade sån press på mig själv. Men efter jag hade varit hon veterinären och fått svart på vitt att hon inte va fysiskt sjuk eller att det berodde på smärta så va det som om allt bara rann av mig. Då kunde jag slappna av och fokusera på att bara vara och acceptera att vi måste koncentrera oss på att lära henne slappna av vid olika situationer.
Min energi blev lugnare och hon med. Innan tyckte jag bara hon stressade för allt och inget men när jag släppte den biten och ramade in henne i vardagen så hon fick ännu klarare direktiv på vad som gäller vid träning och i störiga miljöer så är det en helt annan hund. Nu är det den hund jag anade fanns där inne i hyperhjärnan. Allt blev solklart och nu har all träning sen jag fick henne visat extrema resultat. Hur hon har lärt sig kontrollera sina impulser, då hon kom blev hon blockerad och va totalt impulstyrd. Det jag lagt mest fokus på sistone är att träna passivitet och favoriten är "vila" då hon ska ligga avslappnat vid störiga omgivningar och successivt vant henne. Här ett ett resultat från i veckan då vi kommit dit att hon klarar att ligga när hennes bästa kompis som varit som amfetamin för henne och hon innan va nästintill omöjlig att få kontakt med då han va med eller tränade. Här tränar han med husse på agilitybanan och det som syns här är det jag strävat efter. Att hon ska komma på sig själv och styra sina impulser som här är att resa sig och dra iväg. Blir lite tjatigt då jag skulle fått ögonkontakt innan kommandot men hon gör det jag säger af:
http://www.youtube.com/watch?v=DmbmXbLZL1E&NR=1
Sen har vi gått med i en ipo-r träningsgrupp och det är verkligen något båda brinner för, som stärkt vårt samarbete och relation. Hittills har vi mest kört ytsök och hon är så lättlärd och arbetsglad
. I går va vi hela gänget på räddningstjänstens övningsplats och körde ruinsök för första gången. Containerbyggnaden har två våningar, full med bråte och gångar samt stinker brandrök och är kolsvart inuti, därför vi inte kan filma inne för man ser inte handen framför näsan. Trodde hon skulle tveka vid den obehagliga miljön men nejdå, svansen viftandes och nyfiken. Ful av arbetslust och hittade figgen alla tre gångerna och markerar kanon:
http://www.youtube.com/watch?v=Z_-G89IX8MA
Sen har vi börjat testa agility som hon älskar, nybörjare som jag är så hinner jag inte med, lärt mig få ihop hur jag ska springa i huvudet men det kommer:
http://www.youtube.com/watch?v=wF3hBMAuGEw
Sen sitter alla momenten fint utom läggandet under gång som fortfarande är lite segt i klass 1 där vi har som mål att tävla till våren. Tävlingslydnad är inte Pinglas prio ett men när hon väl är motiverad så går det som en dans. Här testar vi hoppet:
http:
//www.youtube.com/watch?v=enPMfUa9UZ4&NR=1
Sen avslutar jag med en film från ytsöket:
http://www.youtube.com/watch?v=oZYo_bFt0kg&NR=1
Ja när saker och ting faller på plats och man går in i sin underbara bubbla med sin bästa vän och blir ett. Då är det fasen bättre än att vinna på lotto
Min energi blev lugnare och hon med. Innan tyckte jag bara hon stressade för allt och inget men när jag släppte den biten och ramade in henne i vardagen så hon fick ännu klarare direktiv på vad som gäller vid träning och i störiga miljöer så är det en helt annan hund. Nu är det den hund jag anade fanns där inne i hyperhjärnan. Allt blev solklart och nu har all träning sen jag fick henne visat extrema resultat. Hur hon har lärt sig kontrollera sina impulser, då hon kom blev hon blockerad och va totalt impulstyrd. Det jag lagt mest fokus på sistone är att träna passivitet och favoriten är "vila" då hon ska ligga avslappnat vid störiga omgivningar och successivt vant henne. Här ett ett resultat från i veckan då vi kommit dit att hon klarar att ligga när hennes bästa kompis som varit som amfetamin för henne och hon innan va nästintill omöjlig att få kontakt med då han va med eller tränade. Här tränar han med husse på agilitybanan och det som syns här är det jag strävat efter. Att hon ska komma på sig själv och styra sina impulser som här är att resa sig och dra iväg. Blir lite tjatigt då jag skulle fått ögonkontakt innan kommandot men hon gör det jag säger af:
http://www.youtube.com/watch?v=DmbmXbLZL1E&NR=1
Sen har vi gått med i en ipo-r träningsgrupp och det är verkligen något båda brinner för, som stärkt vårt samarbete och relation. Hittills har vi mest kört ytsök och hon är så lättlärd och arbetsglad
. I går va vi hela gänget på räddningstjänstens övningsplats och körde ruinsök för första gången. Containerbyggnaden har två våningar, full med bråte och gångar samt stinker brandrök och är kolsvart inuti, därför vi inte kan filma inne för man ser inte handen framför näsan. Trodde hon skulle tveka vid den obehagliga miljön men nejdå, svansen viftandes och nyfiken. Ful av arbetslust och hittade figgen alla tre gångerna och markerar kanon:http://www.youtube.com/watch?v=Z_-G89IX8MA
Sen har vi börjat testa agility som hon älskar, nybörjare som jag är så hinner jag inte med, lärt mig få ihop hur jag ska springa i huvudet men det kommer
:http://www.youtube.com/watch?v=wF3hBMAuGEw
Sen sitter alla momenten fint utom läggandet under gång som fortfarande är lite segt i klass 1 där vi har som mål att tävla till våren. Tävlingslydnad är inte Pinglas prio ett men när hon väl är motiverad så går det som en dans. Här testar vi hoppet:
http:
//www.youtube.com/watch?v=enPMfUa9UZ4&NR=1
Sen avslutar jag med en film från ytsöket:
http://www.youtube.com/watch?v=oZYo_bFt0kg&NR=1
Ja när saker och ting faller på plats och man går in i sin underbara bubbla med sin bästa vän och blir ett. Då är det fasen bättre än att vinna på lotto
