Vinterföräldrar 21/22

[superstar]

Jag tog influensavaccin för ett par veckor sedan, skönt att ha det gjort. Klurar nu på hur jag ska göra med tredje dosen covidvaccin... Läste att gravida rekommenderas ta den och i mitten av december har det gått sex månader sedan min andra dos, vilket är gränsen. Å ena sidan lär jag vara skyddad oavsett graviditeten ut av de doser jag redan fått, men å andra sidan är det ju skönt att slippa ge sig iväg sen med nyföding och vaccinera sig. Om jag tar det i slutet av graviditeten kanske även bebis får visst skydd? Svårt

Idag blev jag överraskad med en baby shower Inget vi brukar göra i min umgängeskrets och jag har inte fått någon innan men dettavar jättemysigt Fika, presenter och framförallt 3 timmar med goda vänner utan barn Superkul!

 

[superstar]

Hur mår ni? December rullar på i ett rasande tempo och jag kan fortfarande inte bestämma mig för om det är bra eller dåligt De senaste kvällarna har jag haft massor med sammandragningar och igår gjorde de ganska ont också + konstant molande värk som höll i sig hela natten. Nytt fenomen för mig, att ha förvärkar, men ju vågar inte hoppas på att det betyder att bebisen kommer tidigare för det finns ju inga garantier Är ju trots allt bara v 37 ännu.

 

[Human]

Hur mår ni? December rullar på i ett rasande tempo och jag kan fortfarande inte bestämma mig för om det är bra eller dåligt De senaste kvällarna har jag haft massor med sammandragningar och igår gjorde de ganska ont också + konstant molande värk som höll i sig hela natten. Nytt fenomen för mig, att ha förvärkar, men ju vågar inte hoppas på att det betyder att bebisen kommer tidigare för det finns ju inga garantier Är ju trots allt bara v 37 ännu.

Hur gick det med dina tidigare barn, kom de vid NR, eller före/efter? Tänker om du kan få någon vägledning när det kan vara dags för dig?

 

[Hedinn]

Hur mår ni? December rullar på i ett rasande tempo och jag kan fortfarande inte bestämma mig för om det är bra eller dåligt De senaste kvällarna har jag haft massor med sammandragningar och igår gjorde de ganska ont också + konstant molande värk som höll i sig hela natten. Nytt fenomen för mig, att ha förvärkar, men ju vågar inte hoppas på att det betyder att bebisen kommer tidigare för det finns ju inga garantier Är ju trots allt bara v 37 ännu.

Sa ju att december knappt räknas
Jag mår oförskämt bra, tycker till och med det är lite mysigt att vara gravid?! Mycket pga den där i magen faktiskt börjar kännas mycket som en liten människa, och inte bara nåt som gör mig trött och illamående. Tröttheten finns såklart fortfarande, men är hanterbar, mina fysiska problem är begränsade till höfterna och det är ändå hanterbart, liksom. Börjar väl vänja mig lite vid smärtan också och vet vad som funkar och inte. Andningen kan fortfarande bli jobbig ibland, men ingen katastrof och tycker ändå det sker mer sällan än tidigare (eller så har jag vant mig vid det också).

Den där känslan jag hade i början av graviditeten, om hur i helsike jag nånsin ska klara av att gå igenom det här igen, har bytts ut mot ”äh, vi kan väl köra en omgång till direkt den här är ute”. Så bra mår jag uppenbarligen, men hjärnans funktion kanske kan ifrågasättas.

 

[superstar]

Hur gick det med dina tidigare barn, kom de vid NR, eller före/efter? Tänker om du kan få någon vägledning när det kan vara dags för dig?

De har kommit efter BF, så jag har egentligen inte så höga förhoppningar, men har trots det gått med en känsla att denna kommer tidigare. Vill dock inte bli besviken så försöker trycka undan den känslan Äldsta kom 40+6 och tvåan igångsättning 40+3 så svårt att veta när hon kommit om hon fått välja själv men inte tidigt iaf .

 

[superstar]

Sa ju att december knappt räknas
Jag mår oförskämt bra, tycker till och med det är lite mysigt att vara gravid?! Mycket pga den där i magen faktiskt börjar kännas mycket som en liten människa, och inte bara nåt som gör mig trött och illamående. Tröttheten finns såklart fortfarande, men är hanterbar, mina fysiska problem är begränsade till höfterna och det är ändå hanterbart, liksom. Börjar väl vänja mig lite vid smärtan också och vet vad som funkar och inte. Andningen kan fortfarande bli jobbig ibland, men ingen katastrof och tycker ändå det sker mer sällan än tidigare (eller så har jag vant mig vid det också).

Den där känslan jag hade i början av graviditeten, om hur i helsike jag nånsin ska klara av att gå igenom det här igen, har bytts ut mot ”äh, vi kan väl köra en omgång till direkt den här är ute”. Så bra mår jag uppenbarligen, men hjärnans funktion kanske kan ifrågasättas.

Haha jag tänkte på dig då, att december knappt räknas

Men va härligt, hoppas så den känslan håller i sig för dig!

 

[Human]

Helt ärligt - fick du din första sån reaktion nu, såhär sent i graviditeten?! Vad skönt det låter! En annan gråter flera gånger i veckan.
Men jobbigt ändå såklart. Kanske ännu värre såhär sent när varken man själv eller partnern är van vid det…

Och jobbigt att behöva projektleda, även om jag TROR att det är rätt vanligt och kan gå över när bebisen väl har kommit. Det är nog generellt mycket lättare för oss gravida att känna att det är på riktigt och saker behöver ordnas. Du har inte använt nån gravidapp som din partner tagit del av? Det har varit bra för oss, att min sambo också blivit påmind att varje vecka läsa vad som händer och hur lång tid det är kvar.

Gällande influensa fick jag det vaccinet i onsdags faktiskt, var hos barnmorskan på besök då, hon frågade om jag ville ha det och två minuter senare var jag vaccinerad. Himla praktiskt att få det direkt av henne! Ang tider att boka kanske det lugnar sig snart, vaccinationen av den har ju precis börjat? Annars kolla på andra håll, tror att vissa apotek kan erbjuda influensavaccin t.ex.

Skönt att barnet verkar växa och må bra! Här gissar vi också på en som är lite mindre i storlek - främst pga min storlek. Mitt magmått ligger strax under snittkurvan också, men följer sin egen kurva bra i alla fall. Och jag tänker inte klaga om han inte är jättestor.

Haha, ja, alltså, du har nog en poäng i att vi är lite ovana vid att jag inte är mig själv fullt ut - blivit bortskämda med

Och känner igen det där med frustration över projektlederiet. I alla andra fall är det min sambo som har koll på saker, planerar och delegerar till mig. Men nu med bebis är det tvärtom och det är riktigt jobbigt ibland, och tårar har kommit flera gånger. Men är nog som sagt att vi går runt med barnet i magen 24/7, medan de liksom inte tänker på det annat än när man är hemma kanske. Och din reaktion över babyskyddet är fullt rimlig!!

Jag tror egentligen som ni, att det är så påtagligt för den blivande föräldern som är gravid, men inte alls lika konkret för den andra alla gånger. I mitt fall jobbar jag dessutom (delvis) som projektledare och min partner har ingen fallenhet för abstrakta ting. Jag tänker att jag ska försöka att inte döma ut vårt föräldraskap på förhand - vi har pratat om detta innan och jag hade den gemensamma målbilden av ett jämställt föräldraskap som ett absolut krav för att barn skulle bli aktuellt i vår relation. Min partner har typ tre appar på sin telefon - men jag har kört med högläsning från 1177 varje vecka.

 

[Human]

De har kommit efter BF, så jag har egentligen inte så höga förhoppningar, men har trots det gått med en känsla att denna kommer tidigare. Vill dock inte bli besviken så försöker trycka undan den känslan Äldsta kom 40+6 och tvåan igångsättning 40+3 så svårt att veta när hon kommit om hon fått välja själv men inte tidigt iaf .

Äsch, magkänslan är väl så gott som något - jag håller tummarna för att din trea är otålig och kommer i förväg!

 

[Human]

Hur mår ni? December rullar på i ett rasande tempo och jag kan fortfarande inte bestämma mig för om det är bra eller dåligt De senaste kvällarna har jag haft massor med sammandragningar och igår gjorde de ganska ont också + konstant molande värk som höll i sig hela natten. Nytt fenomen för mig, att ha förvärkar, men ju vågar inte hoppas på att det betyder att bebisen kommer tidigare för det finns ju inga garantier Är ju trots allt bara v 37 ännu.

Jag mår oförskämt bra, men hatar min halsbränna. Typ minsta konsekvensen man kan drabbas av, men eftersom jag inte har något annat att klaga på så förstorar jag upp detta.

Jag har fortfarande inte märkt om jag har några sammandragningar, och förvärkar antar jag att jag inte missar Jag får någon eller några gånger om dagen en skarp kort smärta neråt, som jag har uppfattat som att ungen trycker med huvudet och kommer åt någon nerv. Jag hoppas verkligen att det är vad det är, för den smärtan har jag ingen lust att få mer av...

Och vet fortfarande inte om jag borde ha gått någon profylaxkurs eller så. Tänker att jag vette tusan hur mycket man kan förbereda sig på jävligt smärta? Jag är inte smärttålig alls och har aldrig sysslat med mindfulness eller yoga eller något alls. Litar någonstans på att jag tar mig igenom det för att jag inte har något väl, och gärna med hjälp av sjukvårdens olika smärtstillande alternativ.

 

[Hedinn]

Jag mår oförskämt bra, men hatar min halsbränna. Typ minsta konsekvensen man kan drabbas av, men eftersom jag inte har något annat att klaga på så förstorar jag upp detta.

Jag har fortfarande inte märkt om jag har några sammandragningar, och förvärkar antar jag att jag inte missar Jag får någon eller några gånger om dagen en skarp kort smärta neråt, som jag har uppfattat som att ungen trycker med huvudet och kommer åt någon nerv. Jag hoppas verkligen att det är vad det är, för den smärtan har jag ingen lust att få mer av...

Och vet fortfarande inte om jag borde ha gått någon profylaxkurs eller så. Tänker att jag vette tusan hur mycket man kan förbereda sig på jävligt smärta? Jag är inte smärttålig alls och har aldrig sysslat med mindfulness eller yoga eller något alls. Litar någonstans på att jag tar mig igenom det för att jag inte har något väl, och gärna med hjälp av sjukvårdens olika smärtstillande alternativ.

Jag tror det är bra ändå. Profylaxkurs, läsa föda utan rädsla, eller nån utbildning via BMM? Vi går föräldrautbildning via barnmorskan som går igenom förlossningsprocessen. Extremt nyttigt för partnern framför allt, som ju behöver kunna stötta en igenom. Grejen med smärta är ju att det är lätt att bli rädd och blir man det är det risk att man ”kämpar emot” den istället för att acceptera den, och då blir smärtan i regel värre… Att förbereda sig på smärtan räknar jag också med är omöjligt. Men att få och hitta verktyg där man kan t.ex andas på rätt sätt och hitta någon form av avslappning och acceptans - som man då kan plocka fram under värkarbetet sen - tror jag är guld värt.

 

[PathOfClovers]

Hur mår ni? December rullar på i ett rasande tempo och jag kan fortfarande inte bestämma mig för om det är bra eller dåligt De senaste kvällarna har jag haft massor med sammandragningar och igår gjorde de ganska ont också + konstant molande värk som höll i sig hela natten. Nytt fenomen för mig, att ha förvärkar, men ju vågar inte hoppas på att det betyder att bebisen kommer tidigare för det finns ju inga garantier Är ju trots allt bara v 37 ännu.

Det drar verkligen ihop sig för dig nu!

Jag mår så bra så, börjar dock bli lite jobbigt att sitta länge nu vilket jag ju gör på jobbet. 1,5 vecka kvar!

Ibland stökar hon runt galet mycket därinne, gör riktigt ont ibland. Men försöker tänka att det är mycket bättre än att inte känna nåt alls.

 

[Hedinn]

Någon uppfattade tydligen mitt ”åh vad jag tycker om det här” och har nu i två timmar hållit på med någon slags avancerad akrobatik så hela magen är öm. Jag ska tydligen vara tyst. Eller så protesterar han mot det där med att få ett syskon tätt.

 

[Cilla89a]

Ja, eller bara ringa förlossningen och be om att få en tid på den mottagning som handlägger det här, det är så olika hur det fungerar i olika regioner men här finns en bedömningsmottagning där förlossningen kan boka tider för olika typer av kontroller. De vill såklart att sånt här ska komma via barnmorskan men om man ringer och säger som det är, att du är jätterädd och orolig och att det påverkar sömn och det dagliga livet så kan du förhoppningsvis få hjälp.

Jag har så svårt att "ta plats", vill liksom inte belasta andra med mina bekymmer. Vilket såklart är skit dumt Men blev dessutom bara värre när BM visade noll empati trots att jag satt och grät mitt framför henne.

Just nu lever jag bara på hoppet att kroppen kommer signalera lite tidigare att ungen vill ut, typ att vattnet går hade ju varit optimalt, eftersom jag har GBS så ska jag ju helst hinna få antibiotika i dropp ett par timmar innan hon föds, så lär få komma in direkt då.

 

[PathOfClovers]

Bjussar på en magbild.. v. 31.

 

[Hedinn]

Kan bjuda på en magbild jag med då, tagen i förra veckan så den är från v. 33.

 

[superstar]

Jag mår oförskämt bra, men hatar min halsbränna. Typ minsta konsekvensen man kan drabbas av, men eftersom jag inte har något annat att klaga på så förstorar jag upp detta.

Jag har fortfarande inte märkt om jag har några sammandragningar, och förvärkar antar jag att jag inte missar Jag får någon eller några gånger om dagen en skarp kort smärta neråt, som jag har uppfattat som att ungen trycker med huvudet och kommer åt någon nerv. Jag hoppas verkligen att det är vad det är, för den smärtan har jag ingen lust att få mer av...

Och vet fortfarande inte om jag borde ha gått någon profylaxkurs eller så. Tänker att jag vette tusan hur mycket man kan förbereda sig på jävligt smärta? Jag är inte smärttålig alls och har aldrig sysslat med mindfulness eller yoga eller något alls. Litar någonstans på att jag tar mig igenom det för att jag inte har något väl, och gärna med hjälp av sjukvårdens olika smärtstillande alternativ.

Halsbränna är inte att leka med, så även om du "bara" har det så får du gärna klaga. Jag hatar halsbränna och tycler det är i nivå med illamående. Blä

 

[superstar]

BM-besök idag, 36+4. Alla värden bra, SF-måttet stuckit iväg lite även denna gång men inte så att hon tyckte att det behövdes någon extra koll i nuläget. Bebisen med huvudet ner men fortfarande högt och rörligt, jag som tycker det känns som att den sjunkit

 

[Voeux]

Och vet fortfarande inte om jag borde ha gått någon profylaxkurs eller så. Tänker att jag vette tusan hur mycket man kan förbereda sig på jävligt smärta? Jag är inte smärttålig alls och har aldrig sysslat med mindfulness eller yoga eller något alls. Litar någonstans på att jag tar mig igenom det för att jag inte har något väl, och gärna med hjälp av sjukvårdens olika smärtstillande alternativ.

Jag frågade faktiskt min barnmorska om kurser och hon svarade att det inte behövdes. Men då hade vi redan pratat om att jag läser Föda utan rädsla, planerar några lektioner förlossningsyoga osv. Säger som @Hedinn att man kan ju bli lite "tagen på sängen" av smärtan. Innan jag lyssnade på boken så tänkte jag precis som du, att det där kommer jag klara, jag kände inte att jag behövde något mer än min egen grundtrygghet och vårdens hjälp. Men när jag började lyssna så förstod jag ganska snabbt att det kan vara bra att vara ödmjuk inför att det är en helt ny typ av smärta och en nya situation man aldrig varit i. Så nu känner jag snarare att jag verkligen vill vara påläst, och att maken ska vara det också så han kan hjälpa mig. Sen får vi väl se hur det blir för oss på plats men jag har förstått att många kvinnor blir lite överraskade av hur det känns och utan rätt kunskap då kanske gör det ännu svårare för sig själv.

Så jag rekommenderar boken varmt, ta en gratismånad på BookBeat och plöj Så vet du allt du behöver och mer därtill!

 

[gulakatten]

@Voeux och @Human

Jag hoppar in från vårtråden ang detta med kurser etc. Min vän födde för en vecka sen och hon och hennes man gick en webbkurs i Föda utan rädsla och så en profylaxkurs tillsammans. Hon tyckte att det var superbra och det gjorde mannen också! Det hjälpte dem att dels vara mer mentalt förberedda på vad som skulle komma och också att bli mer av ett team, att få känna att det där var nåt de skulle göra tillsammans. Jag tror inte att man kan förstå innan exakt hur det är att föda men jag tror att det kan hjälpa till att lugna att ha några idéer om hur man kan tänka och andas etc.

Min make har varit rätt orolig inför förlossningen, att jag ska ha ont och han inte ska kunna hjälpa mig. Så för honom var det superviktigt att vi går en profylaxkurs tillsammans så att han dels lär sig mer om förlossningen och vad som ska hända men också för att kunna känna att han kommer kunna vara ett bra stöd för mig. Jag var inte så brydd till en början under graviditeten men börjar känna nu att det ska bli jätteskönt att få gå en kurs tillsammans med maken där vi båda förbereds mer inför vad som faktiskt ska hända . Förlossningen (och förberedelserna inför den) är ju mer än bara att den som föder ska hantera smärta, man är ju (oftast) två som ska gå igenom nåt stort och spännande kanske läskigt och då kan det ju vara bra att båda är lite förberedda mentalt på vad som komma skall .

 

[PathOfClovers]

Jag frågade faktiskt min barnmorska om kurser och hon svarade att det inte behövdes. Men då hade vi redan pratat om att jag läser Föda utan rädsla, planerar några lektioner förlossningsyoga osv. Säger som @Hedinn att man kan ju bli lite "tagen på sängen" av smärtan. Innan jag lyssnade på boken så tänkte jag precis som du, att det där kommer jag klara, jag kände inte att jag behövde något mer än min egen grundtrygghet och vårdens hjälp. Men när jag började lyssna så förstod jag ganska snabbt att det kan vara bra att vara ödmjuk inför att det är en helt ny typ av smärta och en nya situation man aldrig varit i. Så nu känner jag snarare att jag verkligen vill vara påläst, och att maken ska vara det också så han kan hjälpa mig. Sen får vi väl se hur det blir för oss på plats men jag har förstått att många kvinnor blir lite överraskade av hur det känns och utan rätt kunskap då kanske gör det ännu svårare för sig själv.

Så jag rekommenderar boken varmt, ta en gratismånad på BookBeat och plöj Så vet du allt du behöver och mer därtill!

Har fortfarande inte börjat med boken men har hört samma som du beskriver. Vi har anmält oss till en onlinekurs 10/1 i Föda utan rädsla, så ska ha läst boken till dess tänker jag. Man kunde betala med friskvårdsbidraget så då blev det ju "gratis"!