Fick regelbundna värkar runt lunch. Blev tätare under dagen, men inga problem att andas och prata. När mina föräldrar kommit för att vara barnvakt under kväll och natt, och det var 2 min mellan värkarna åkte vi in.
Fick vara i undersökningsrummet 1.5 timme. Fick veta att jag var 5 cm öppen, kanske lite mer. Blir tilldelade ett rum och får lustgas direkt, har börjat behöva pusta under värkarna. Hinner ta ett par värkar, så kommer någon in och ska lyssna på fosterljuden.
Vattnet går och sen händer allt så galet fort. Det trycker på och fosterljuden minskar. Får hoppa upp på sängen och hon säger att jag är 6-7 cm, men att det går fort, hon sätter en elektrod på hans huvud. Så kommer en massa folk. Jag måste byta position, under värkarna, för att fosterljuden är för dåliga. Plötsligt ska jag krysta, på alla fyra, sen ska jag lägga mig på rygg istället. Typ fem pers plus sambon hetsar mig i princip att krysta, för han behöver komma ut. Kändes typ omöjligt, jag bara skrek, de sa att en läkare var beredd med sugklocka. Det lät som en bra idé, jag hade ingen kraft. Men så lyckades jag på något sätt få ut huvudet, och sen axlarna, på egen hand.
När han väl var ute så mådde han bra. Jag var beredd på att ha fått en del bristningar, förmodligen mer än förra gången, han var rätt blodig såg jag. Men, det hade jag inte alls, fick tre små stygn bara.

Allt detta på förlossningsrummet hände på en halvtimme. Alltså, 5 cm till född unge på en halvtimme. Första förlossningen hände samma förlopp på 2.5 timme, det var en betydligt bättre upplevelse
