Ännu en jobbtråd

Fast ansvaret ligger där det ligger, så länge man sköter sitt jobb ska man inte få skit. Att medvetet låta saker gå åt helvete genom att inte påminna chefen, var det jag tänkte på. Lojalitetsplikten mot AG går ganska långt utanför lojalitetsplikten mot chefen.

Men samtidigt finns det såklart gränser och ansvar för sig själv också om man mår dåligt av det.

Jag har nog helt enkelt aldrig arbetat på en arbetsplats där förtroendet mellan chef och underställd varit så lågt. Bara det är ett tecken på undermåligt ledarskap.

Jag håller absolut med dig men en klassiker hos dåliga chefer är ju att skylla ifrån sig på underlydande.

Av ren nyfikenhet, hur många gånger anser du man ska påminna chefen om man ser att något missats och att den ende som har befogenhet att styra upp det är chefen? En gång? Två gånger? Flera än så?
 
Jag håller absolut med dig men en klassiker hos dåliga chefer är ju att skylla ifrån sig på underlydande.

Av ren nyfikenhet, hur många gånger anser du man ska påminna chefen om man ser att något missats och att den ende som har befogenhet att styra upp det är chefen? En gång? Två gånger? Flera än så?
@sjoberga jag är också intresserad av vad du som chef tycker? Och vad du tänker att jag kan göra i min situation? En sak som är obekvämt för mig är att lämna över massa frågetecken till en väldigt grön tjej som ska hjälpa mig när jag är ledig. Den personen kommer ju troligtvis känna som jag och inte vilja ställa upp igen om den inte får information om vad och hur saker ska skötas och veta vad hon ska svara när kunder ringer. Man vill inte behöva gå till chefen och fråga kring varenda ärende, särskilt inte när man vet att det inte hade behövt vara så.
 
Jag håller absolut med dig men en klassiker hos dåliga chefer är ju att skylla ifrån sig på underlydande.

Av ren nyfikenhet, hur många gånger anser du man ska påminna chefen om man ser att något missats och att den ende som har befogenhet att styra upp det är chefen? En gång? Två gånger? Flera än så?

Jag anser att även om man påmint chefen 100 gånger och sedan veckan efter ser att företaget håller på att ta stor skada av att chefen inte gjort det hen skulle, av lojalitetsskäl ska agera så att företaget inte tar stor skada. Det betyder inte att man är ansvarig om man skulle missa det eller har lagt undan det eftersom man påmint chefen. Men man kan inte medvetet bara stå och se på när företaget tar stor skada för att man har en prestigefråga eller konflikt med sin inkompetenta chef. Sedan bör man starkt ifrågasätta sin chef och ta upp problemet med dennes chef, för att minska risken för liknande problem framåt.

Chefen kan aldrig skylla på underlydande mot andra. Inte ens när det helt uppenbart är den underlydandes fel. Chefen tar ansvaret och hanterar sedan eventuella problem.

Det är vad jag menar med att lojaliteten mot AG går långt utöver lojaliteten mot närmaste chef.
 
@sjoberga jag är också intresserad av vad du som chef tycker? Och vad du tänker att jag kan göra i min situation? En sak som är obekvämt för mig är att lämna över massa frågetecken till en väldigt grön tjej som ska hjälpa mig när jag är ledig. Den personen kommer ju troligtvis känna som jag och inte vilja ställa upp igen om den inte får information om vad och hur saker ska skötas och veta vad hon ska svara när kunder ringer. Man vill inte behöva gå till chefen och fråga kring varenda ärende, särskilt inte när man vet att det inte hade behövt vara så.

Jag tycker att du verkar vara en underbar medarbetare i en omgivning som funkar halvdant. Jag tycker du ska fortsätta att ställa krav på din chef och begära befogenhet att lösa de problem du ser. Jag tycker att din chef borde vara ganska tacksam över att du täcker upp de frågor som hen själv inte verkar klara alls.

Men det är svårt. Man är i beroendesituation samtidigt som man vill att det ska fungera bra.

Jag får känslan av att du bryr dig betydligt mer om avdelningens framgång och funktion än chefen gör, vilket bekymrar mig. För det ansvaret ligger trots allt på chefen.

I ditt fall kan jag bli orolig för att du känner dig mindre värd än du borde, eftersom chefen inte verkar uppskatta dina initiativ för att lösa problem. Snarast tvärtom. I längden är det tufft att jobba med en sådan chef.
 
Jag anser att även om man påmint chefen 100 gånger och sedan veckan efter ser att företaget håller på att ta stor skada av att chefen inte gjort det hen skulle, av lojalitetsskäl ska agera så att företaget inte tar stor skada. Det betyder inte att man är ansvarig om man skulle missa det eller har lagt undan det eftersom man påmint chefen. Men man kan inte medvetet bara stå och se på när företaget tar stor skada för att man har en prestigefråga eller konflikt med sin inkompetenta chef. Sedan bör man starkt ifrågasätta sin chef och ta upp problemet med dennes chef, för att minska risken för liknande problem framåt.

Chefen kan aldrig skylla på underlydande mot andra. Inte ens när det helt uppenbart är den underlydandes fel. Chefen tar ansvaret och hanterar sedan eventuella problem.

Det är vad jag menar med att lojaliteten mot AG går långt utöver lojaliteten mot närmaste chef.

Jag håller med dig i sak men det kommer med största sannolikhet också att orsaka att man själv är utan jobb om man gör så. Antingen kommer man att beskrivas som obekväm bråkmakare inför högre chefer av sin närmaste chef eller så anser den högste chefen att man är det om man jobbar direkt under denne.

Jag ser det inte i det här fallet heller som att TS har någon konflikt eller prestigekamp med chefen utan en frustration och faktiskt oro inför att inte kunna sköta sitt jobb på bästa sätt eftersom man inte fått verktygen för det.
 
Jag tycker att du verkar vara en underbar medarbetare i en omgivning som funkar halvdant. Jag tycker du ska fortsätta att ställa krav på din chef och begära befogenhet att lösa de problem du ser. Jag tycker att din chef borde vara ganska tacksam över att du täcker upp de frågor som hen själv inte verkar klara alls.

Men det är svårt. Man är i beroendesituation samtidigt som man vill att det ska fungera bra.

Jag får känslan av att du bryr dig betydligt mer om avdelningens framgång och funktion än chefen gör, vilket bekymrar mig. För det ansvaret ligger trots allt på chefen.

I ditt fall kan jag bli orolig för att du känner dig mindre värd än du borde, eftersom chefen inte verkar uppskatta dina initiativ för att lösa problem. Snarast tvärtom. I längden är det tufft att jobba med en sådan chef.


Men åh, tack! :o:) Jag vet att chefen tycker att jag arbetar bra, att jag är snabb, duktig och effektiv. Sen märker jag ju att hen tycker jag är väldigt jobbig när jag vill förbättra saker som är lite krångligt. Chefen ogillar också när jag pratar med andra inom mitt yrkesområde och informerar om arbetssätt och rutiner vi skulle kunna använda oss av.

Verkligen svårt det här men känns lite bättre att ha kommit till insikt över att vissa saker faktiskt inte är mitt ansvar och får landa lite obekvämt i chefens knä.

Angående konflikter och prestige så har vi ingen öppen eller stor konflikt, det uppstår konflikter då och då när jag har ställt en jobbig fråga och chefen ringer i affekt. Jag gillar chefen som person, men som chef tänker jag att personen kanske inte passar jättebra :)
 
Men åh, tack! :o:) Jag vet att chefen tycker att jag arbetar bra, att jag är snabb, duktig och effektiv. Sen märker jag ju att hen tycker jag är väldigt jobbig när jag vill förbättra saker som är lite krångligt. Chefen ogillar också när jag pratar med andra inom mitt yrkesområde och informerar om arbetssätt och rutiner vi skulle kunna använda oss av.

Verkligen svårt det här men känns lite bättre att ha kommit till insikt över att vissa saker faktiskt inte är mitt ansvar och får landa lite obekvämt i chefens knä.

Angående konflikter och prestige så har vi ingen öppen eller stor konflikt, det uppstår konflikter då och då när jag har ställt en jobbig fråga och chefen ringer i affekt. Jag gillar chefen som person, men som chef tänker jag att personen kanske inte passar jättebra :)

Jag fetmarkerade extrema tecken på att du har alldeles rätt i din analys om att personen inte passar så bra som chef.

Det är precis sådana egenskaper (det första) jag aktivt söker hos mina medarbetare. Sådana egenskaper som gör att vi faktiskt kan prestera bättre nästa år jämfört med föregående och utvecklas som enhet.

Och man tar inte jobbiga frågor i affekt. Det är typ nr 1 man lär sig på ledarskaps- och chefsutbildningar. Affekt ger aldrig goda resultat.
 
Jag håller med dig i sak men det kommer med största sannolikhet också att orsaka att man själv är utan jobb om man gör så. Antingen kommer man att beskrivas som obekväm bråkmakare inför högre chefer av sin närmaste chef eller så anser den högste chefen att man är det om man jobbar direkt under denne.

Jag ser det inte i det här fallet heller som att TS har någon konflikt eller prestigekamp med chefen utan en frustration och faktiskt oro inför att inte kunna sköta sitt jobb på bästa sätt eftersom man inte fått verktygen för det.

Ja, det ska vara både allvarligt och upprepat för att man ska gå förbi sin chef. Men det är av lojalitet mot arbetsgivaren och jag tror nog ändå att de flesta arbetsgivare uppskattar det mycket, om man har kött på benen.

Annars låter man feedbacken stanna hos närmaste chef. Jag lämnar massor av feedback till min chef om vad som fungerar bra och vad som fungerar dåligt i rutiner, processer och ledarskap. Jag förväntas göra det och begär det av mina underställda. Det är inte alltid man är överens om det, men ofta finns korn av saker man ändå kan inse och utvecklas ifrån om man tar ett steg tillbaka och analyserar varför. Men man ska försöka att aldrig göra det i affekt - (säger undertecknad som i ganska "stor" affekt diskuterade högljutt med min närmaste chef enskilt igår efter en händelse som skapade affekten.....)
 
Som chef vill jag bli informerad om saker som inte fungerar. Likaväl som jag vill ha rapporter om vad som flyter på. Och det frågar jag och stämmer av.

Det jag förväntar mig är en saklig redovisning. Inte skitsnack och smågnäll på personer. När jag fjärde gången frågar "är detta ett problem eller en åsikt?" utan att få något egentligt svar, blir jag irriterad på en arbetsledare.

I TS fall tycker jag det är helt solklart att TS gjort vad som åligger henne. Hon har tagit upp problem, föreslagit lösningar. Även i de fall där det är förbättringspotential och inte problem., finns det skriftliga indikationer och även lösningsförslag.

Om chefen sedan inte tycker att det är något att arbeta med, är det ju chefens ansvar. Chefen ska leda och fördela arbetet, och om chefen signalerar att "det är inte viktigt, det struntar vi i" är det ju chefens ord som gäller.
 
Precis nu står jag i en situation: Chefen är ledig. Jag har ett ärende att skicka ut till kund i ett system där jag inte har behörighet och behöver alltså hjälp av en som har det (på andra arbetsplatser har jag haft behörighet i detta system). Den enda som har behörighet jobbar fyra timmar per dag och har sett meddelandet på min lunch (skickades igår) och försökt hjälpa mig när jag inte var på plats, men inte klarat av skrivaren, som är mitt område. Nu är personen upptagen och slutar sedan. Alltså kommer tredje person drabbas av att jag inte får en simpel behörighet som på andra jobb är ren rutin.

Fruktansvärt irriterande och stressande! Står i valet och kvalet om jag ska skicka ett mail till chefen som är ledig. Samtidigt så är jag 99% säker på att jag får till svar att detta är ett undantagsfall då de andra två som kan hjälpa mig också är lediga. Förstår inte att man ska behöva vara två för att skicka iväg ett djäkla brev alltså!
 
Precis nu står jag i en situation: Chefen är ledig. Jag har ett ärende att skicka ut till kund i ett system där jag inte har behörighet och behöver alltså hjälp av en som har det (på andra arbetsplatser har jag haft behörighet i detta system). Den enda som har behörighet jobbar fyra timmar per dag och har sett meddelandet på min lunch (skickades igår) och försökt hjälpa mig när jag inte var på plats, men inte klarat av skrivaren, som är mitt område. Nu är personen upptagen och slutar sedan. Alltså kommer tredje person drabbas av att jag inte får en simpel behörighet som på andra jobb är ren rutin.

Fruktansvärt irriterande och stressande! Står i valet och kvalet om jag ska skicka ett mail till chefen som är ledig. Samtidigt så är jag 99% säker på att jag får till svar att detta är ett undantagsfall då de andra två som kan hjälpa mig också är lediga. Förstår inte att man ska behöva vara två för att skicka iväg ett djäkla brev alltså!

Gå till en högre chef?
 
Gå till en högre chef?

Jag kan ju göra det, men jag står här och är konflikträdd och vet att min chef i så fall kommer bli skitarg, som hon blev förra gången när jag utförde saker som inte var i min befogenhet. Fasen också! Sorry för gnäll, jag borde nog ta tag i problemet istället för att gnälla här :D
 
Jag kan ju göra det, men jag står här och är konflikträdd och vet att min chef i så fall kommer bli skitarg, som hon blev förra gången när jag utförde saker som inte var i min befogenhet. Fasen också! Sorry för gnäll, jag borde nog ta tag i problemet istället för att gnälla här :D

Om vi säger så här... att inte göra någonting känns inte som ett val. Du får nog avgöra vad du kan stå ut med för lätt blir det nog tyvärr inte oavsett vad du väljer att göra.
 
Situation: Liten trevlig arbetsplats. En administrativt anställd, jag. Jag trivs med kollegor och arbetsplats. Jag kan visa upp en broschyr med mina förslag som chefen tittar på och även skriver egna, jag säger att jag måste ha besked innan årsskiftet för att kunna beställa. Chefen säger ja och sen händer inget mer.
Liten uppdatering.

Det fetade har jag lämnat in en till förfrågan till chefen om idag (Vet inte om det är femte eller sjätte gången jag stöter på nu). Jag behöver snart materialet, för jag har bara några ex kvar och det ligger i mitt uppdrag (som jag fått av chefen) att skicka med detta i alla brev. Moment 22 :banghead: Detta är nu inte dagens fråga utan bara en uppdatering på just det.

Det har varit prat från andra kollegor om att ändra mina arbetstider, så att jag får jobba kortare vissa dagar och längre andra dagar. Detta är jag inte intresserad av. Jag har sett ett annat jobb som jag är intresserad av att söka, ansökningstiden går ut på onsdag. Jag tror att jag har ganska stor chans att få jobbet. Dock så kommer jag troligtvis få samma problem på det jobbet, jobba längre vissa dagar (till 17) och få gå hem tidigare andra dagar. Jag tänker att oavsett vilket så känner jag mig lite kränkt (för lättkränkt kanske?? ) och inte uppskattad (fast jag tror att jag är det) .

Kan man på något vis fråga chefen om det är aktuellt att ändra mina arbetstider och tala om att man i så fall behöver söka ett annat jobb innan onsdag? Om arbetstiderna är kvar som de är så tror jag att jag vill stanna kvar då jag för övrigt trivs med jobbet.
 

Liknande trådar

  • Låst
  • Artikel
Dagbok Nej, att vara ny på ett jobb är verkligen inte min grej. Speciellt inte med den attityd mot en nyanställd som verksamheter har nu för...
Svar
13
· Visningar
3 150
Senast: Urigurien
·
Äldre Jag har arbetat på samma arbetsplats i ca 10 år (landstinget). Där jag är arbetar ca 40 anställda, i min närmaste grupp 7. Jag har sedan...
2 3 4
Svar
75
· Visningar
8 884
Senast: Mussea
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp