Är skolan diskriminerande mot pojkar? (utbruten från Kan vi prata lite mer om incels och i allmänhet avvisande av män)

[Cha9]

Eller uppfostran. Flickor tränas mer till att bli verbala. Att sätta ord på känslor t.ex och det tränar inte bara det verbala utan även förmågan att reflektera och se samband. Finns fler exempel på hur flickor uppfostras på ett sätt som sedan gynnar flickorna i skolan.

Pojkar uppfostras snarare till att bli dummare än vad de är. Ouppskattade beteende förklaras med att ”pojkar är pojkar” och liknande. Inte mycket till reflektion där.

Jovisst är det så. Problemet är ju att jag (som lärare) inte kan kompensera fullt ut för den skillnaden, hur genusmedvetet jag än undervisar. Vi i skolan kan ju inte vänta på en samhällsomvälvning utan måste anpassa undervisning (och kursplaner i mitt tycke) så att vi inte missgynnar halva elevstyrkan. Däremot måste vi akta oss för att bekräfta rådande könsmaktsordning och istället vara en motvikt. Det är viktigt men lite av en annan diskussion.

 

[kökshäxan]

Jovisst är det så. Problemet är ju att jag (som lärare) inte kan kompensera fullt ut för den skillnaden, hur genusmedvetet jag än undervisar. Vi i skolan kan ju inte vänta på en samhällsomvälvning utan måste anpassa undervisning (och kursplaner i mitt tycke) så att vi inte missgynnar halva elevstyrkan. Däremot måste vi akta oss för att bekräfta rådande könsmaktsordning och istället vara en motvikt. Det är viktigt men lite av en annan diskussion.

En del av skillnaden kan ligga i att skolan idag i stort sett är en kvinnlig värld och att den bedömning som görs av pojkars resp. flickors kommunikativa förmåga m.m. är påverkad av det.

 

[Badger]

Du refererar precis som många andra till din egen bekantskapskrets. Om man har invändningar mot t ex att "ett gäng 20-åringar" inte kan tolka läroplanen kan man ju kritisera det i stället för att ha en massa åsikter om hur kunskap ska förmedlas i undervisningen och vad som ska bedömas och när.

Men om man i sin bekantskapskrets har ett flertal lärare som kritiserat läroplanerna och på radio P1 hört ett flertal lärare (och professorer) kritisera läroplanerna och läst ett flertal artiklar i olika tidningar som kritiserat läroplanerna. Så måste det ju smälla lika högt som en person på ett forum? eller?

 

[Badger]

Jag håller med om att kraven som ställs på barn och unga är för höga, att läroplanen kan vara svårtolkad och att det finns brister i lärarutbildningen. Det finns för många barn i skolan som mår dåligt av orsaker som en bättre fungerande skola skulle kunna åtgärda. Min främsta invändning är att människor som inte har kunskap tycker sig ha koll på hur problemen ska lösas. Jag ber om ursäkt för att ha dragit igång en diskussion som jag tycker borde avslutas respektfullt men jag måste ut i solen nu.

Ok, borde läst det där innan mitt inlägg.

Haken är ju att politiker lyssnar kanske inte nog på lärare utan vanligt folk och journalister och föräldrar måste också till för att förändra. Eller snarare det sägs att politikerna hade gett i uppdrag inför förra omskrivningen av läroplan att fokusera mer på kunskap, men det blev inte så ändå.

 

[Badger]

Jag tycker det är mer rätt än faktarabblande. Särskilt idag när informationen är lätt att tillgå men svår att värdera. Det kan gå så långt att man börjar tro på fake news och diverse konspirationer om det går sig riktigt illa.

Men visst, utan sakkunskap står man sig ganska slätt också.

Faktarabblande tycker jag är en konstig term här. Faktarabblande har väl inte svenska skolan hållit på med sedan 30-talet? Att lära sig länder i Europa eller några kungar är ju knappast faktarabblande.

Information är ju tyvärr bara lätta att tillgå för dem som vet ungefär vad de letar efter och kan några ord och fakta relaterande till det. Dvs du kommer inte ens till det stadiet att du får upp en sida vars information du kan analysera eller bedöma. Du kan inte ens söka en sida på Wiki om du inte vet att fenomenet existerar.

Jag är helt övertygad om att det är lättare att själv lyckas analysera utifrån den fakta du lärt dig och läst än att på begäran av läraren analysera utan att ha fått läsa eller lära dig informationen ordentligt. Lättare att förstå någonting ju mer du läst om det osv.

 

[Badger]

Hela grejen handlade om de där sambanden mellan snart sagt allting, som skolbarnen ska identifiera.

Det finns ju minst två svagheter med det
1. Existerar ens de där sambanden?
2. Är de inte en smula svåra att spåra ens om de existerar, för skolbarn?

Jag orkar inte riktigt leta upp texten åt dig, men det är där omkring som professorerna går bet.

Det här är ju jätteintressant. Det är precis vad som nämndes i P1 serien om betygen.

Så frågan är förstår läraren sambanden, finns de? Texterna om förståelse, diskussion, analys osv är ju väldigt lika från ämne till ämne. Om man läst flera får man nästan en känsla av att de texterna är inflyttade oavsett ämnesområde. Exempel från radioprogrammen var ju tex att förstå Europeiska ekonomin, det är ju Nobelprisnivå på det, inte ens Brittiska politiker är ju överens.

Så låt säga att sambanden finns. Förstår alla lärare dem? Så då ska läraren förstå dem och sedan betygssätta.

 

[kökshäxan]

Det här är ju jätteintressant. Det är precis vad som nämndes i P1 serien om betygen.

Så frågan är förstår läraren sambanden, finns de? Texterna om förståelse, diskussion, analys osv är ju väldigt lika från ämne till ämne. Om man läst flera får man nästan en känsla av att de texterna är inflyttade oavsett ämnesområde. Exempel från radioprogrammen var ju tex att förstå Europeiska ekonomin, det är ju Nobelprisnivå på det, inte ens Brittiska politiker är ju överens.

Så låt säga att sambanden finns. Förstår alla lärare dem? Så då ska läraren förstå dem och sedan betygssätta.

Vilka samband man vill se är också i mycket styrt av ens (politiska) åsikter. Du är inne på det i ditt exempel: en EU-vänlig lärare lär inte se samma samband som en EU-kritisk och det innebär att många lärare, medvetet eller omedvetet, kommer premiera de elever vars åsikter ligger i linje med lärarens. Eleverna lär sig, inte att kritiskt och objektivt analysera utan istället att vara lyhörda för de signaler omgivningen, läraren i det här fallet, sänder ut om vad som är "rätt" och "fel" åsikt och hur viktigt det är att inte avvika från den.

 

[sjoberga]

Faktarabblande tycker jag är en konstig term här. Faktarabblande har väl inte svenska skolan hållit på med sedan 30-talet? Att lära sig länder i Europa eller några kungar är ju knappast faktarabblande.

Information är ju tyvärr bara lätta att tillgå för dem som vet ungefär vad de letar efter och kan några ord och fakta relaterande till det. Dvs du kommer inte ens till det stadiet att du får upp en sida vars information du kan analysera eller bedöma. Du kan inte ens söka en sida på Wiki om du inte vet att fenomenet existerar.

Jag är helt övertygad om att det är lättare att själv lyckas analysera utifrån den fakta du lärt dig och läst än att på begäran av läraren analysera utan att ha fått läsa eller lära dig informationen ordentligt. Lättare att förstå någonting ju mer du läst om det osv.

Jag avser inlärande som går ut på att memorera, vilket inte är oviktigt, men idag finns mycket fler och bättre alternativ till lagring av data än den egna hjärnan.

Jag ser det som mycket viktigt att lära sig värdera information, i det överflöd av desinformation som erbjuds. Vi behöver inte fler anhängare av kunskapsförakt och konspirationsteorier.

Fast mest tycker jag att lärare och institutioner måste få förtroende att utveckla skolan och pedagogiken. Mindre inflytande för politiker, föräldrar och elever vore bra.

 

[Badger]

Jag avser inlärande som går ut på att memorera, vilket inte är oviktigt, men idag finns mycket fler och bättre alternativ till lagring av data än den egna hjärnan.

Jag ser det som mycket viktigt att lära sig värdera information, i det överflöd av desinformation som erbjuds. Vi behöver inte fler anhängare av kunskapsförakt och konspirationsteorier.

Fast mest tycker jag att lärare och institutioner måste få förtroende att utveckla skolan och pedagogiken. Mindre inflytande för politiker, föräldrar och elever vore bra.

Jag tänker på samma sak. Dvs att läsa någonting, komma ihåg för ett test = plocka upp kunskapen igen och sedan kanske glömma den. Ev för att senare i tex gymnasiet fördjupa samma kunskap, och glömma bort den.

Det gör att man någonstans ändå ”vet” att ngn kung blev skjuten av någon politisk orsak. Någon gång som inte var 1800-tal o inte 1600-tal. Och kan söka ut detaljerna om det behövs.

Vilket ger en bas för att kunna värdera fakta i det flöde av information som finns.

Sedan att ha någonting i långtidsminnet att plocka fram igen avlastar arbetsminnet och ökar chansen att man klarar att analysera och förstå.

Jag önskar att vi kunde få lite förtroende för forskning om hur vi lär oss. https://cfey.org/2019/10/follow-the-research-follow-the-evidence-tim-oates/

”The people who talk of this ‘no need to remember things’ notion should pay more attention to the structure of knowledge. Too often they fail to grasp what human knowledge consists of. We may forget facts – like the name of the first president of Iceland or the boiling point of mercury – but human knowledge and understanding consists of conceptual arrays far more complex than those associated with discrete facts.”