Ärvda möbler - en klassfråga? (utbruten från Att fråga vad någon jobbar med?)

[Stekspaden]

Visst, men därifrån till att alla ska spara allt... Det är väl jättebra om man hittar användning för gamla saker och köper begagnat, men någon kulturhistorisk plikt tycker jag inte man har. Då skulle man ju heller inte kunna använda sakerna. Min farmor var duktig på att väva och gjorde jättefina trasmattor som kanske har kulturhistoriskt värde - men just eftersom de är fina så har vi ju använt dem i alla år, och de är rätt trasiga vid det här laget. Så det arvet har vi ju inte direkt bevarat. Samtidigt har vi ju haft glädje av att använda dem i 70 år.

Jag tycker det är en annan sak att använda upp grejerna än att kasta ut och förstöra.

 

[monster1]

Visst, men därifrån till att alla ska spara allt... Det är väl jättebra om man hittar användning för gamla saker och köper begagnat, men någon kulturhistorisk plikt tycker jag inte man har. Då skulle man ju heller inte kunna använda sakerna. Min farmor var duktig på att väva och gjorde jättefina trasmattor som kanske har kulturhistoriskt värde - men just eftersom de är fina så har vi ju använt dem i alla år, och de är rätt trasiga vid det här laget. Så det arvet har vi ju inte direkt bevarat. Samtidigt har vi ju haft glädje av att använda dem i 70 år.

Att det är slitet eller trasigt är ofta inte ett problem, det är om man färgar eller på annat sätt förvanskar som de förlorar sitt värde.

 

[monster1]

Visst, men därifrån till att alla ska spara allt... Det är väl jättebra om man hittar användning för gamla saker och köper begagnat, men någon kulturhistorisk plikt tycker jag inte man har. Då skulle man ju heller inte kunna använda sakerna. Min farmor var duktig på att väva och gjorde jättefina trasmattor som kanske har kulturhistoriskt värde - men just eftersom de är fina så har vi ju använt dem i alla år, och de är rätt trasiga vid det här laget. Så det arvet har vi ju inte direkt bevarat. Samtidigt har vi ju haft glädje av att använda dem i 70 år.

Ingen kräver att du ska spara allt, men om man inte vill ha det själv är det bättre att sälja eller skänka bort istället för att slänga.

 

[Masqueradee]

Museerna lever oftast på att privatpersoner lämnar in föremål som de kan arkivera. De klarar heller inte av att arkivera hur mycket som helst utan lånar ofta in privata föremål till utställningar. Så det privata bevarandet av kulturarvet är inte att förringa.

Men ofta ganska precis tvärt om, många museer drunknar i sina samlingar för att när de skapades samlade man in ALLT och nu kan man inte gallra... I'm looking at you Nordiska museet!

 

[monster1]

Men ofta ganska precis tvärt om, många museer drunknar i sina samlingar för att när de skapades samlade man in ALLT och nu kan man inte gallra... I'm looking at you Nordiska museet!

Jo, det är ju viktigt att gallra, men det är ju genom privata gåvor som det mesta kommer in till museumet. I varje fall i den avkrok där jag bor. Sen att den som har ansvar för arkiv och huruvida gåvan är något som ska tas emot eller ej in klarar av att gallra är ju något annat.

 

[Stekspaden]

Men ofta ganska precis tvärt om, många museer drunknar i sina samlingar för att när de skapades samlade man in ALLT och nu kan man inte gallra... I'm looking at you Nordiska museet!

Gör som mitt lokala museum, ställ ut grejerna så folk får ta på dom, då blir de snabbt rejält slitna och vill någon förbarma sig över en tallrik med bestick som är fastlimmad på ett rangligt bord till sina barns lekstuga så är det okej

 

[Derivata]

Just det där avgörandet vad som ska sparas eller inte, och möjligheten att spara. Vem fler har inte kommit på år senare att XYZ skulle passat väldigt bra här? Synd bara att man gjorde sig av med den.

Har alltid tittat lite föraktfullt på den stora uthyresmarknaden för externa förråd som bara verkar växa, vem sparar så mycket saker att man behöver hyra ett förråd liksom? Men nu kan jag inse och även ha förståelse för att behovet verkligen finns. Jag har exempelvis en jättefin furusoffa från 70-talet. Trästommen är tämligen enkel och känns modern även för att vara 70-tal. Med omklädda kuddar skulle detta bli en fantastik möbel. Men var skall jag ha den tills utbyggnaden är klar och tills den dagen jag har fått inspiration att klä om kuddarna... (nej jag tänker inte kasta den)

 

[Asko]

Shabby chic är ju inte realistisk alls, vill jag påstå. Det har liksom aldrig funnits en tid i svensk inredningshistoria där alla väggar och möbler målades i femtio nyanser av vitt och ljusgrått med rosa och lila detaljer. Speciellt inte under "den gamla vardagen på landet". Shabby chic härstammar väl främst från en extrem-romantiserad syn på fransk lantstil.

(Och jag ska erkänna att jag har en viss aversion gentemot shabby chic eftersom så väldigt många gamla, vackra svenska möbler har gått ett grymt öde till mötes i händerna på dessa människor. )

/inredningshistorie- och byggnadsvårdsnörd

Jag var lite ironisk när jag skrev ibland
Men då har ni iallafall inget emot att man köper nya möbler som bara ser "gamla" ut. Jag personligen förstår absolut er poäng men samtidigt ser jag nyttan i att återanvända gamla saker istället för att köpa nya möbler med tanke på miljön. Och ska man ta hänsyn till alla som tycker om vissa tillverkare etc så undrar jag om det blir några möbler kvar. Eller iallafall väldigt svårt att hitta saker som "alla" tycker att det är okej att måla om.

 

[sjoberga]

Att det är slitet eller trasigt är ofta inte ett problem, det är om man färgar eller på annat sätt förvanskar som de förlorar sitt värde.

Njae, det kan också vara det som gör att de faktiskt kommer till användning. Jag tänker att det inte finns en universell sanning här och föredrar nog att saker används framför att de bevaras om det inte handlar om museiföremål då förstås. Iden om att allt kan bevaras för evigt är ändå inte särskilt realistisk.

 

[Fruentimber]

Om vi säger såhär, en furumöbel av bra kvalitet då? Det finns en del hos mina föräldrar. Som till exempel min morfar har snickrat ihop. Eller något linneskåp som är äldre är också väldigt populära att måla just nu.

Av bra kvalité - absolut! Det är ju ofta kvalité som utmärker om något kan vara värt nått framöver. Det tillsammans med design, eventuell möbelsnickare, eller en familjeklenod. För att ta några faktorer. Att måla gamla linneskåp är ett nej för mig, förutsatt att skåpet i sitt original-utförande fortfarande är i bra skick. Det säljs en hel del linneskåp på diverse aktionssajter och de vinner inte på att målas över eftersom det just nu är en populär möbel som går väl med byggnadsvårdstrenden som vi har just nu.

 

[Fruentimber]

Jag var lite ironisk när jag skrev ibland
Men då har ni iallafall inget emot att man köper nya möbler som bara ser "gamla" ut. Jag personligen förstår absolut er poäng men samtidigt ser jag nyttan i att återanvända gamla saker istället för att köpa nya möbler med tanke på miljön. Och ska man ta hänsyn till alla som tycker om vissa tillverkare etc så undrar jag om det blir några möbler kvar. Eller iallafall väldigt svårt att hitta saker som "alla" tycker att det är okej att måla om.

Det finns mängder av möbler som är okej att måla om, givetvis. Att det inte skulle bli några kvar ser jag som högst osannolikt. Själv vet jag inte riktigt varför man köper nya möbler som ser gamla ut - då är det väl bara att köpa gamla möbler? Speciellt sett till miljön.

 

[monster1]

Njae, det kan också vara det som gör att de faktiskt kommer till användning. Jag tänker att det inte finns en universell sanning här och föredrar nog att saker används framför att de bevaras om det inte handlar om museiföremål då förstås. Iden om att allt kan bevaras för evigt är ändå inte särskilt realistisk.

Kulturhistoriska värde eftersom vi pratade om just det.

 

[Asko]

Man får väl skilja på möbler och möbler också.
Dalaskåp tex tycker jag absolut att det vore synd att måla om dem med tanke på att konsten på dem är en så stor del av möbeln.

Någon nämnde pinnstolar tidigare, att det går bra att måla om dem. Jag kom då tänka på de pinnstolar vi har, de är lackade och väldigt fina. De skulle vara synd att måla om, så det beror ju på vad för pinnstolar man pratar om.

Men jag tycker att det är helt okej att annars köpa redan målade möbler och måla om dem. De är ju redan "förstörda". Min pappa målade en skänk blå för längesedan, den skulle jag inte ha svårt för att måla om.

Personligen tycker jag att "träfärgat" är väldigt fint det också. Jag skulle nog ha svårt för att måla såna möbler i rädsla för att förstöra möbeln

 

[Masqueradee]

Gör som mitt lokala museum, ställ ut grejerna så folk får ta på dom, då blir de snabbt rejält slitna och vill någon förbarma sig över en tallrik med bestick som är fastlimmad på ett rangligt bord till sina barns lekstuga så är det okej

Det är antagligen rekvisitasamlingar de gör sådant med, I alla fall om det är ett seriöst museum. Annars är tillhör det ofta gåvobrev vilka (tidigare) innehåller strikta bud om hur föremålen ska hanteras. Det är därför dagens museer är låsta i gallring, de har avtal sedan hundra år tillbaka där det står att museet ska förvalta föremålet för alltid.

 

[Asko]

Det finns mängder av möbler som är okej att måla om, givetvis. Att det inte skulle bli några kvar ser jag som högst osannolikt. Själv vet jag inte riktigt varför man köper nya möbler som ser gamla ut - då är det väl bara att köpa gamla möbler? Speciellt sett till miljön.

Hur vet man vad som är okej att måla om? En möbel som du tycker är okej att måla kanske en annan tycker vore hemsk att måla om.
Det är ju jättesvårt att veta. Speciellt när man som amatör antar att de möbler som skänks bort är de som ingen vill ha och därmed okej att måla om - men så är det tydligen inte.

Det är pga dessa reaktioner som man ibland köper nya möbler som ser gamla ut istället för att köpa gamla möbler och återanvänder dem. Det rör ju uppenbarligen upp känslor.

 

[Fruentimber]

Hur vet man vad som är okej att måla om? En möbel som du tycker är okej att måla kanske en annan tycker vore hemsk att måla om.
Det är ju jättesvårt att veta. Speciellt när man som amatör antar att de möbler som skänks bort är de som ingen vill ha och därmed okej att måla om - men så är det tydligen inte.

Det är pga dessa reaktioner som man ibland köper nya möbler som ser gamla ut istället för att köpa gamla möbler och återanvänder dem. Det rör ju uppenbarligen upp känslor.

Alltså, jag tänker nog inte riktigt ta mig någon skuld i det hela för att jag anser att det finns möbler av kulturhistoriskt värde som sällan mår bra av att målas över (både sett till värde och sett till färg - moderna färger kan ju vara rena döden för trä). Inte heller tänker jag nog ta på mig något ansvar för att folk skulle välja nyproducerade möbler framför gamla för att de är rädda att bli skällda på (?). Det är ju inte heller så att det sitter enskilda personer med olika åsikter som bestämmer vad som är värt att bevara eller ej - att en enskild privatperson tycker att en massproducerad furumöbel från 1992 är värd att bevara för kulturhistoriskt värde betyder inte att det är så. Det finns ofta ganska gemensamma uppfattningar kring de som sysslar med just gamla möbler, men givetvis finns det avstickare här och där.

Är man osäker, skippa målandet, eller fråga någon som kan. Kolla främst på kvalitén. En möbel av dålig kvalité kommer ändå inte att överleva 30 år.

 

[monster1]

Hur vet man vad som är okej att måla om? En möbel som du tycker är okej att måla kanske en annan tycker vore hemsk att måla om.
Det är ju jättesvårt att veta. Speciellt när man som amatör antar att de möbler som skänks bort är de som ingen vill ha och därmed okej att måla om - men så är det tydligen inte.

Det är pga dessa reaktioner som man ibland köper nya möbler som ser gamla ut istället för att köpa gamla möbler och återanvänder dem. Det rör ju uppenbarligen upp känslor.

Du kan ju alltid höra med någon kunnig om vad det är du har i din ägo. Sen är det din möbel får du såklart göra vad du vill med den. Att människor har åsikter får man nog leva med. Du tycker säkert själv att andra människor gör/tänker fel emellanåt. Men det allra bästa är att skaffa sig kunskap först och att lära sig leva med sina misstag. Det är nog många som skänkte bort 50-talsmöbler som grämer sig över hur mycket pengar de kunnat få för dom idag. Att vi som är vuxna nu inte gillar furueran beror ju på att vi levde i den då, men den kanske kommer tillbaka den med. När jag flyttade hemifrån gick allt i olika nyanser av cafelatte nu är allt vitt, grått och svart. Vem trodde någonsin att 70-talets storblommiga tapeter och oranga, bruna och gröna nyanser skulle bli inne igen.

 

[athena_arabians]

Du kan ju alltid höra med någon kunnig om vad det är du har i din ägo. Sen är det din möbel får du såklart göra vad du vill med den. Att människor har åsikter får man nog leva med. Du tycker säkert själv att andra människor gör/tänker fel emellanåt. Men det allra bästa är att skaffa sig kunskap först och att lära sig leva med sina misstag. Det är nog många som skänkte bort 50-talsmöbler som grämer sig över hur mycket pengar de kunnat få för dom idag. Att vi som är vuxna nu inte gillar furueran beror ju på att vi levde i den då, men den kanske kommer tillbaka den med. När jag flyttade hemifrån gick allt i olika nyanser av cafelatte nu är allt vitt, grått och svart. Vem trodde någonsin att 70-talets storblommiga tapeter och oranga, bruna och gröna nyanser skulle bli inne igen.

Alltså... jag önskar pappa köpt mer 50-tals teak så jag kunde sälja den nu

70-talsestetik ska vi inte ens gå in på, jag får en allergisk attack. Helt ok om någon vill bevara eländet, bara jag slipper

 

[Asko]

Alltså, jag tänker nog inte riktigt ta mig någon skuld i det hela för att jag anser att det finns möbler av kulturhistoriskt värde som sällan mår bra av att målas över (både sett till värde och sett till färg - moderna färger kan ju vara rena döden för trä). Inte heller tänker jag nog ta på mig något ansvar för att folk skulle välja nyproducerade möbler framför gamla för att de är rädda att bli skällda på (?). Det är ju inte heller så att det sitter enskilda personer med olika åsikter som bestämmer vad som är värt att bevara eller ej - att en enskild privatperson tycker att en massproducerad furumöbel från 1992 är värd att bevara för kulturhistoriskt värde betyder inte att det är så. Det finns ofta ganska gemensamma uppfattningar kring de som sysslar med just gamla möbler, men givetvis finns det avstickare här och där.

Är man osäker, skippa målandet, eller fråga någon som kan. Kolla främst på kvalitén. En möbel av dålig kvalité kommer ändå inte att överleva 30 år.

Så man får bara måla om möbler av dålig kvalité enligt dig? Går det inte lite emot tanken på att man ska ha möbler som är gjorda av kvalité med tanke på miljön?


Allmänt kl; ja jag har väl lite svårt för att man ofta på buke talar illa om en stil som jag tycker om. Jag tror att de flesta skulle reagera likadant om någon talade så om deras stilar. Jag har inte sagt till så många gånger då jag tagit hänsyn till att alla tycker olika. Men detta tillfälle tyckte jag var ett bra tillfälle att tala om detta, därav jag tog upp detta.

 

[monster1]

Alltså... jag önskar pappa köpt mer 50-tals teak så jag kunde sälja den nu

70-talsestetik ska vi inte ens gå in på, jag får en allergisk attack. Helt ok om någon vill bevara eländet, bara jag slipper

Jag älskar verkligen en hel del av mönstren inte alla så klart men så är det ju med allt. Men textilmönster och tapeter från den tiden . En hel del av modet med framförallt hippiestilen har ju varit aktuellt nu med. En rolig anekdot var att vi i sommarstugan under hela min uppväxt hade en grön 70-tals tapet som min mamma satt upp, vi kallade den blomkålstapeten för den hade några bulliga vita och gröna mönster på grön bakgrund. Tydligen hade inte heller mamma sett vad den föreställde för den var satt upp och ned .