Aktivitetsstöd/sjukpenning

[manda]

Men det lär sällan vara ett bra alternativ i ett ärende om sjukersättning eftersom bristen på underlag som styrker kommer leda till avslag. Ifall det fanns tillräckligt för att bevilja skulle de inte avvakta med att gå till beslut i väntan på mer info att värdera.

Därför skrev jag den avslutande parentesen. Jag fick en handläggare efter 2,5 månader, en person jag känner efter en månad, så handläggningstiden kan ju i olika proportioner bestå av väntan. Självklart begär man inte beslut om fk begärt komplettering som ännu inte inkommit.

 

[Exile]

Jag tycker inte alls ditt första stycke är en generalisering åt andra hållet utan ett till symptom av exakt samma tanke, en generalisering åt samma håll: att funktion är något som vara finns och alltid kan nyttjas (som en resurs att exploatera).

Jag tycker också ditt resonemang om att ett liv med funktionsnedsättning inte får bli för soft visar exakt samma stigmatiserade syn på vad funktionsnedsättning är. Jag såg ett fb-inlägg häromdagen som föreslog att en ”able” person skulle i en vecka ”prova” en funktionsnedsättning en vecka. Researcha tillgänglighet precis som vid den funktionsnedsättningen och bara delta i samhällslivet på det sätt som samhällets tillgänglighet för den funktionsnedsättningen tillåter. Då upptäcker man ganska snabbt att ett liv med funktionsnedsättning inte är ”soft” (vilket sällan ett liv med heltidsarbete heller är, men det finns en allmän konsensus kring det) utan att det är ett stort jobb att leva sitt liv med funktionsnedsättning, att planera, kompensera, förbereda så att vanliga enkla vardagsaktiviteter ska gå att genomföra. Det kommer aldrig att bli soft att vara sjuk eller funktionsnedsatt, den tanken är vara ett till exempel på precis vad jag tror är orsaken till hur ersättningssystemet ser ut. Och detta betyder såklart inte att jag tycker att skyddsnätet ska gå att missbruka, däremot att det ska vara tillgängligt inte utifrån ett ableistiskt ramverk utan för alla.

Fast ingen har sagt att det är soft att ha en funktionsnedsättning. Det är inte samma sak som att ditt liv kan vara med eller mindre bekvämt oavsett om du har någon form av nedsättning eller inte. Sen blir detta ju sällan ett problem när de kommer till de som har riktigt stora problem utan i gråzonen där du har människor som KAN arbeta, men kanske inte heltid eller på samma premisser som andra.

Som sagt i ett samhälle som är uppbyggt på att alla "ska" jobba heltid så måste det alltid vara det bästa alternativet. Det är en anledning till att det liksom aldrig riktigt lönar sig att gå ner i arbetstid. Alltså måste man vara väldigt försiktig med balansen när man ger bidrag till människor för att de ska kunna jobba mindre. Skulle du kunna jobba halvtid och ändå genom bidrag få samma UPPLEVDA livskvalitet som någon som måste gneta på som vanligt så skapar det ett missnöje i populationen för det upplevs som orättvist. Som sagt alla som jobbar heltid är inte normalfungerande människor som trivs med det.

 

[sjoberga]

Fast ingen har sagt att det är soft att ha en funktionsnedsättning. Det är inte samma sak som att ditt liv kan vara med eller mindre bekvämt oavsett om du har någon form av nedsättning eller inte. Sen blir detta ju sällan ett problem när de kommer till de som har riktigt stora problem utan i gråzonen där du har människor som KAN arbeta, men kanske inte heltid eller på samma premisser som andra.

Som sagt i ett samhälle som är uppbyggt på att alla "ska" jobba heltid så måste det alltid vara det bästa alternativet. Det är en anledning till att det liksom aldrig riktigt lönar sig att gå ner i arbetstid. Alltså måste man vara väldigt försiktig med balansen när man ger bidrag till människor för att de ska kunna jobba mindre. Skulle du kunna jobba halvtid och ändå genom bidrag få samma UPPLEVDA livskvalitet som någon som måste gneta på som vanligt så skapar det ett missnöje i populationen för det upplevs som orättvist. Som sagt alla som jobbar heltid är inte normalfungerande människor som trivs med det.

Inte i antal kronor att förfoga över per månad, kortsiktigt. Men för ganska många lönar det sig väldigt mycket att försöka skapa en livssituation som håller. Även parametern livsinkomst (och därmed pensionsersättning) gynnas av det, förutom de direkta stora samhällsekonomiska fördelarna av att färre blir sjuka och färre behöver försörjas av kollektivet. Jag tänker att ett mer flexibelt förhållningssätt till arbetstidsnormen skulle gynna väldigt många.

 

[Amha]

Det här är hur tokigt som helst. Någon sosse försökte motionera om det här för några år sedan p.g.a. orimligheten i hur det här funkar. Motionen fick avslag. Det framgick inte varför det blev avslag.

Jag har funderat mycket på det här men hur jag än vänder och vrider på det så hittar jag ingen rimlig förklaring till varför det är så här. Det ska ju löna sig att jobba. Men varför gör det inte det om man har partiell arbetsförmåga? Någon som har en förklaring?

Jag jobbar med en annan typ av myndighetsutövning och stöter därmed på en helt annan typ av frågor. Likheten vi kan se är dock att det inom både mitt arbete och det du beskriver med diverse ersättningar finns en del frågetecken. Det ligger på politisk nivå och ibland delvis rättsligt (dvs överklagan som ger praxis till kommande beslut).

Med andra ord är det inget du kommer få svar på här. Ibland behöver vi finna oss i att beslut ser konstiga ut, tills någon driver det tillräckligt hårt för att nå en förändring.

 

[Exile]

Inte i antal kronor att förfoga över per månad, kortsiktigt. Men för ganska många lönar det sig väldigt mycket att försöka skapa en livssituation som håller. Även parametern livsinkomst (och därmed pensionsersättning) gynnas av det, förutom de direkta stora samhällsekonomiska fördelarna av att färre blir sjuka och färre behöver försörjas av kollektivet. Jag tänker att ett mer flexibelt förhållningssätt till arbetstidsnormen skulle gynna väldigt många.

Ja det håller jag med om men för att det skulle fungera rent praktiskt behöver lönerna bli lite högre. På en del ställen har det ju prövats med 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön. Jag är långt ifrån ensam om att inte gå runt ekonomiskt om jag skulle gå ner i tid. Sen som med många kontorsjobb innebär att jobba 80% rent praktiskt att få göra samma mängd arbete under kortare tid och få sämre betalt för det, en rätt dålig deal.

 

[ainasoja]

Jag lägger ungefär 7-10% på att resa till jobbet. Har fungerande tåg+lokaltrafik som oftast fungerar med mina arbetstider men pga mina sjukdomar så åker jag oftast bil.

Har i lite mer än 1 år haft 7 mil tur och retur till jobbet och kuskar runt med min BMW -93. Har gått bra men oj vad jag saknat AC, antisladd, antispinn och framhjulsdrift.

Köpte en liten Skoda Fabia igår med alla dessa finesser men det behöver repareras en del saker på den innan den får tjänstgöring. Den drar mindre än min nuvarande bil men kommer kosta mer i skatt.