)Ja, förhoppningsvis så är du så klok att du provar och upptäcker vad som funkar snabbt. Om ungen går ner i vikt trots 25 amningar per dygn så känner väl jag spontant att det är något i den rutinen som inte fungerar. Kanske skulle barnet äta bättre om det var hungrigare, kanske inte. Kanske skulle barnet sova bättre om det var vaken eller sov middag tidigare på dagen, eller så skulle det inte det. Det handlar om att testa vad som funkar för både dig och barnet. Så ser jag det i alla fall. Initialt var det ju amningen som var problemet som jag förstod det.
Vi läser som sagt texten väldigt olika. Jag läser inte om lidande och uthärdande, utan om oro. Det är ju inte helt lätt att vara förälder första gången, men det behöver inte betyda att det är hemskt. Självklart tar man till sig av tips och goda råd, men man får ju sålla lite. En del råd är ju rätt dåliga.
Jag hatade också att vara gravid. Så till den milda grad att jag nog inte gör om det, trots att jag egentligen vill ha fler barn. Men när kroppen återhämtat sig så är det ju inte nödvändigtvis svårt eller jobbigt att ha ett litet spädbarn. Har man ett lätt barn så kan man knappast påstå att det handlar om någon självuppoffring?För att man ska lida som småbarnsförälder (läs: småbarnsmamma). Lider man så är det ett bevis på självuppoffring och det finns ingen finare egenskap hos en småbarnsförälder (läs: småbarnsmamma).
(Ironiskt det där. Man ska stråla som gravid - jag hatade det. Man ska lida som småbarnsförälder - det var ju mycket enklare än att vara gravid.
)Fast om valet i det här fallet faktiskt är skrik eller 25 amningar? (25 var ett extremfall, senaste dygnet är jag bara uppe i typ 20..
Vad finns det för andra vägar att testa menar du som inte innebär olycklig unge? Jag är uppriktigt nyfiken för finns det ett sätt att få honom att inte vilja ha bröstet så ofta och ändå vara nöjd så skulle det hjälpa oss väldigt mycket.
Är det någon som har skrivit att "det är så"? Flera har föreslagit amningshjälp etc. Men bl a jag menar att även utan åtgärder så blir det nog enklare när bebis blir större.
Fast om valet i det här fallet faktiskt är skrik eller 25 amningar? (25 var ett extremfall, senaste dygnet är jag bara uppe i typ 20..
Vad finns det för andra vägar att testa menar du som inte innebär olycklig unge? Jag är uppriktigt nyfiken för finns det ett sätt att få honom att inte vilja ha bröstet så ofta och ändå vara nöjd så skulle det hjälpa oss väldigt mycket.
Fast i alla lägen finns inte lösningar och då är acceptans istället för frustration en rätt bra väg. Vi har tre barn. Vid barn ett var jag jättestressad och frustrerad över att han ville amma jämt och trodde livet skulle förbli så . Självklart gick det över när han Blev lite större, och med barn två och tre köpte jag därför läget på ett helt annat sätt. För mig var acceptansen absolut ett sätt att trivas i stället för att stirra mig blind efter lösningar, och ett som faktiskt är helt säkert är att barnet växer och förändras.
Ja och eftersom det var min lösning kan det ju inte vara fel att råda andra till acceptans. För vissa är det ett bra råd och för andra inte. Man får hitta det som funkar, och någonstans är det ju också så att små barn är just små barn, och man behöver anpassa tillvaron efter det.
Äta och sova måste man! Samsovning (ev med mobilt andningslarm) och liggande amning ger mycket vila! Och barnets andra förälder får stå för mycket markservice med matlagning osv så behöver man inte vara hungrig heller. Många barn trivs bra i bärsele och då kan man få något gjort ändå. Men i övrigt, är det verkligen så gräsligt att behöva slå av på tempot och följa nyfödingens behov i största mån de där första månaderna? Kan man faktiskt inte sitta i soffan, amma och kolla på TV ganska mycket i några månader (och överlåta mycket av allt annat nödvändigt på sin partner) och slappna av i det?
Har fått honom att sova en halvtimme i barnvagnen på promenad men sen vaknade han och låg vaken resten av turen. På eftermiddan efter mycket skrik och gråt fick jag honom att somna i bärselen men några minuter efter jag lagt ner honom så vaknade han och började skrika igen.Jag tackar Gud för att de redan första natten på BB gav min son napp och nappflaska, han var ju så hungrig och skrek väl högt. Sockervatten var det tydligen. Sen kom amningen igång. 4,5 kg kräver en del mjölk.Uppdatering. Har bestämt mig för att köra styrd amning på dagtid genom att "bara" amma varannan timme och sen också vänja honom av vid att sövas med bröstet så att man kan lägga honom utan det.
Första dagen idag och jag håller på att bryta ihop. Han gråter och skriker så svetten lackar
Hade jag vetat att det skulle bli så här fruktansvärt jobbigt med helamning och en tuttberoende bebis så hade jag definitivt ansträngt mig mer för att behålla flaskan och nappen alternativt skippat amningen helt och hållet
. Men det var 40 år sen då man hade en annan approach till mammor , jag fick ligga 6 dagar för det fanns ju plats.
