Bukefalos 28 år!

Fast jag förstår Wille i det här. Om jag inte har någon jag anförtror mej till så finns det ingen som kan ta hand om ens saker om nåt händer. Att "hitta på" kontaktpersoner som sen ska eventuellt hamna i den sitsen att de måste "sköta mitt liv" för att jag är oförmögen är ju inte med på listan. Så en person man inte anser är "nära" ska helt plötsligt bli fullt insatt i mitt liv för att "det är så det är" ?? Då tar jag hellre den dusten med alla bolag när jag kommer ur den krisen jag hamnat i. Alternativt får samhället sätta in resurser som det ändå skulle handla om i fall där det faktiskt inte finns närmsta anhöriga.
Det här är ju inget jättevanligt problem men fler än ni tror sitter utan närmsta anhöriga.
Bara för att man är social i olika sammanhang innebär inte att man har ett socialt skyddsnät. (Wille tex är ju social här på buke, men det är ju ett internetbaserat och kan vara hur opersonligt/personligt man gör det till)

Även här tycker jag ni i tråden ger konstiga signaler. "Va ??? Har du ingen närmast anhörig ? Vad konstigt, det har ju ALLA"
Vilket nu gör att Wille tycker Wille är ÄNNU mer "utanför" ...
Nä det är inte konstigt att inte ha en närmast anhörig. Det är vanligare än folk tror.

Nu eftersöker dock Wille förslag på hur man får tag i en "närmast anhörig". Rent konkret om jag inte hade haft någon annan hade jag satt min kontaktperson på socialnämnden eller annan myndighet. Så samhället får börja ta ansvar för personer som "faller mellan stolarna". Det är enligt mej iaf, samhällets skyldighet. Inte personers föräldrar som oavsett var de bor knappt har en susning om man lever eller inte.
Sjuksköterskor tex får ansöka om god man så detta är ju ett exempel på hur samhället får lösa ens problem om ett långvarigt "bortavarande" skulle inträffa.

Nu har jag personligen ett utbrett socialt nätverk och har flertalet ICE kontakter. Men ponera att min alkoholiserade pappa skulle va den enda kvarvarande. Det hjälper föga att ha honom som kontakt. Visst han kanske vill veta om jag ligger för döden men han skulle ALDRIG klara av att ta hand om mina räkningar eller liknande. Han skulle skita i det totalt, och om någon påpekade att han kanske skulle göra det, så skulle han inte veta det ändå. Inte ens om han kom in i min dator och telefon skulle det hjälpa det minsta. Han har inte ens koll på sin egen ekonomi.
Jag håller med i mycket du skriver.
Men en del av att vara med i ett samhälle är ju att man hjälps åt, därav att om min granne hade bett mig vara kontaktperson så hade jag ställt upp.
De flesta av mina grannar har djur, så det är inte helt orimligt att be mig om att hjälpa till med den biten t.ex. Eftersom jag bor så nära. Eller ta in posten och hålla koll på om det kommer en räkning.

Halv kl
Jag hamnade på sjukhus, vilket min granne visste och när jag inte kommit hem på ett par dagar ringde han och kollade läget eftersom jag bor själv.
När jag bodde i lägenhet hjälpte jag tanten under mig när hon satte igång brandlarmet, har kört en tant hem från Ica när inte färdtjänst dykt upp en fredagkväll.

Jag tror det är rätt många, när de får frågan, som inte har något emot att ställa upp.
 
Absolut men det gäller ju alla. En närmast anhörig som någon angett kan ju bytt telefonnummer eller själv vara oförmögen att svara. Så det gäller ju alla nummer man ger. Även om man HAR kontaktpersoner.
Det jag menade var att man kan tro att man lämnar meddelanden som lyssnas på och behandlas och inte får besked om att numret inte används. Ett nummer till en privatperson är antagligen lättare att leta reda på än att först bli medveten om att numret inte används och sen kanske ta reda på vem som sitter på den tjänsten i nutid.
 
Jag tänker att det är ovanligt klumpigt och oflexibelt av skolan att inte skriva "wille vill inte att någon blir kontaktad" i rutan för nödnummer. För jag förstår varför den inte kan lämnas tom.

Sen förstår jag varför ingen nappade på din fråga på facebook, de flesta skulle nog anta att någon annan är "närmare" personen och ett mer självklart val på en så öppen ställd fråga - det är stor skillnad om någon skulle PMa mig enskilt.

Mitt tips är att du frågar någon, även om ni inte är "nära" så att någon i alla fall kan se till att dörren blir låst hemma, fönster stängda osv Det skulle kanske tom kunna vara nån bukefalist i närheten?

Är du död är det ju strängt taget ett betydligt mindre problem med hus, räkningar ect än om du är sjuk men oförmögen en tid.

Jag har en person i min närhet som åkte in akut och då stod fönster på vid gavel i två veckor, som tur var var det bra väder, men det hade kunnat bli en mycket dyr skada annars.
 
Absolut men det gäller ju alla. En närmast anhörig som någon angett kan ju bytt telefonnummer eller själv vara oförmögen att svara. Så det gäller ju alla nummer man ger. Även om man HAR kontaktpersoner.
Det är bättre att lämna ett telefonnummer till avdelningen/enheten i sådana fall. I Ts fall så finns det ju ett bostöd, de får ju inte gå in om någon inte är hemma om de inte får uttrycklig tillåtelse, men det bör inte vara omöjligt att lösa det med samtycke.
Kurator på avdelningen brukar kontakta socialtjänst om sådan finns inkopplad under förutsättning att sjukvården fått den informationen och att patienten/klienten vill detta.

Vore jag TS och går bet på andra alternativ så hade jag i förväg kontaktat sjukvården och fått det antecknat någonstans om att det finns samyckte och en vilja att sjukvården ska kontakta den enhet som beviljar bostödet ifall hen är oförmögen att själv ta den kontakten.
 
Det gör det väl inte? Om någon får höra att du är på sjukhuset kan denne i sin tur ringa eller maila och meddela att du inte kommer kunna betala räkningar i tid. Var i den kedjan krävs det att du kan prata?
Jag behöver tala om vilka som skickar räkningar till mig.
Nu vet jag inte om någon redan svarat.

Problemet är ju inte om man hamnar på sjukhus - problemet är väl om man ramlar ihop hemma eller inte kommer ur sängen pga sjukdom och behöver hjälp att larma efter hjälp. Då är det ju jättebra om arbetsgivare etc har någon att ringa till om man inte kommer dit och inte går att nå.

Oavsett vad man tycker om folk är det inget roligt att ligga och törsta ihjäl med ett brutet ben
Nu fick ju jag tag i en kontaktperson 60 mil bort så denne kan inte komma hem till mig och kolla läget.

Jag har för övrigt alltid min telefon med mig och bara jag är förmögen att ringa ett samtal kan jag larma själv.

(Eller så rusar jag ut och lägger mig på vägen om jag får blodtrycksfall och inte vill svimma ensam hemma. Har gjort det en gång.)
Jag tänker att det är ovanligt klumpigt och oflexibelt av skolan att inte skriva "wille vill inte att någon blir kontaktad" i rutan för nödnummer. För jag förstår varför den inte kan lämnas tom.

Sen förstår jag varför ingen nappade på din fråga på facebook, de flesta skulle nog anta att någon annan är "närmare" personen och ett mer självklart val på en så öppen ställd fråga - det är stor skillnad om någon skulle PMa mig enskilt.

Mitt tips är att du frågar någon, även om ni inte är "nära" så att någon i alla fall kan se till att dörren blir låst hemma, fönster stängda osv Det skulle kanske tom kunna vara nån bukefalist i närheten?

Är du död är det ju strängt taget ett betydligt mindre problem med hus, räkningar ect än om du är sjuk men oförmögen en tid.

Jag har en person i min närhet som åkte in akut och då stod fönster på vid gavel i två veckor, som tur var var det bra väder, men det hade kunnat bli en mycket dyr skada annars.
Jag har nu hunnit få svar från fler personer som kan tänka sig att vara kontaktperson. Men ingen bor nära.
Det är bättre att lämna ett telefonnummer till avdelningen/enheten i sådana fall. I Ts fall så finns det ju ett bostöd, de får ju inte gå in om någon inte är hemma om de inte får uttrycklig tillåtelse, men det bör inte vara omöjligt att lösa det med samtycke.
Kurator på avdelningen brukar kontakta socialtjänst om sådan finns inkopplad under förutsättning att sjukvården fått den informationen och att patienten/klienten vill detta.

Vore jag TS och går bet på andra alternativ så hade jag i förväg kontaktat sjukvården och fått det antecknat någonstans om att det finns samyckte och en vilja att sjukvården ska kontakta den enhet som beviljar bostödet ifall hen är oförmögen att själv ta den kontakten.
Går det verkligen att kontakta sjukvården i förväg om en sån sak? Vart hör man i så fall av sig?
 
Ibland händer det att man får frågan om vem som är ens anhörig. Det kan vara t.ex. vården eller ens skola som vill veta. Varför? Av vilken anledning kan en anhörig behöva kontaktas?

Jag är singel och har ingen familj. Jag har alltså ingen anhöring. Jag tänker att blir jag sjuk så får vården ta hand om mig, men vem tar hand om resterna av mitt liv om jag dör?
Det kan vara en nära bekant också. Men lämpligare är nog trots allt en familjemedlem eller släkting oavsett relation. Jag vill också förtydliga att det inte är oviktigt att ha en person som ens arbetsgivare, vårdgivare eller lärare kan vända sig till om något händer.
Jag jobbade en gång på en arbetsplats där man inte hade varit så noga med att uppdatera anhörig-listan för sina anställda. Sedan hände det som inte fick hända. En anställd dog plötsligt i en hjärtinfarkt på arbetsplatsen och anhörig-listan stämde inte. Det blev många fler timmars krångel än nödvändigt att hitta den som var aktuell att kontakta.
 
Jag behöver tala om vilka som skickar räkningar till mig.
Nej det behöver du faktiskt inte.
Antingen så kommer räkningen i brevlådan och då är det enkelt.
Men annars så kan en normalt begåvad person som vet hur det är att bo i eget hus ta reda på det alldeles själv.
Det brukar vara el, sopor, avlopp, vatten, försäkring, telefonabonnemang och litet så.
Bilen slår man på registreringsnummer för skatt och försäkring.
Annat kan vänta.

I vår familj så har vi skrivit listor på "viktigt att fixa".
Det kan ju du också göra.
Det blir lätt om man vet elbolag, telefonoperatör och försäkringsbolag.
 
Nej det behöver du faktiskt inte.
Antingen så kommer räkningen i brevlådan och då är det enkelt.
Men annars så kan en normalt begåvad person som vet hur det är att bo i eget hus ta reda på det alldeles själv.
Det brukar vara el, sopor, avlopp, vatten, försäkring, telefonabonnemang och litet så.
Bilen slår man på registreringsnummer för skatt och försäkring.
Annat kan vänta.

I vår familj så har vi skrivit listor på "viktigt att fixa".
Det kan ju du också göra.
Det blir lätt om man vet elbolag, telefonoperatör och försäkringsbolag.
Enligt utredning är jag normalbegåvad men jag skulle aldrig kunna lista ut vem som är el-leverantör eller annat hos någon annan.
 
Enligt utredning är jag normalbegåvad men jag skulle aldrig kunna lista ut vem som är el-leverantör eller annat hos någon annan.
I de allra flesta fall handlar det om någon som kan ta kontakt med myndigheter och fråga vidare hur man ska lösa räkningsfrågan osv. Man behöver inte känna till allt som anhörig. Dock kan det vara bra att ha en lista över saker man tror kan vara till nytta om något skulle hända en. Som kanske vilket elbolag man har. Om du inte vill skriva någon kontaktperson för din skull kan det vara lämpligt att göra det av hänsyn till de som ska ta hand om dig om något skulle hända dig i skolan t ex.
 
Jag hade inte heller någon närmast anhörig i väldigt många år. Jag fick lita på att systemet fungerade om jag blev okontaktbar. Att förskola/skola skulle kontakta socialen om jag inte dök upp. Det var mycket tjafs ett antal gånger framförallt inom vården om det här och jag kan verkligen inte fatta hur någon kan stå där och dividera om att "du måste ju ha någon nära anhörig!". Då har man verkligen inte mycket empati och framförallt ingen verklighetsförankring utanför sig själv.

Behöver du någon att skriva som närmast anhörig så skicka ett pm så får du mina kontaktuppgifter.
 
Jag hade inte heller någon närmast anhörig i väldigt många år. Jag fick lita på att systemet fungerade om jag blev okontaktbar. Att förskola/skola skulle kontakta socialen om jag inte dök upp. Det var mycket tjafs ett antal gånger framförallt inom vården om det här och jag kan verkligen inte fatta hur någon kan stå där och dividera om att "du måste ju ha någon nära anhörig!". Då har man verkligen inte mycket empati och framförallt ingen verklighetsförankring utanför sig själv.

Behöver du någon att skriva som närmast anhörig så skicka ett pm så får du mina kontaktuppgifter.
Tusen tack för erbjudandet! Jag har dock redan fått tag i kontaktperson/anhörig. ❤
 
Jag hade inte heller någon närmast anhörig i väldigt många år. Jag fick lita på att systemet fungerade om jag blev okontaktbar. Att förskola/skola skulle kontakta socialen om jag inte dök upp. Det var mycket tjafs ett antal gånger framförallt inom vården om det här och jag kan verkligen inte fatta hur någon kan stå där och dividera om att "du måste ju ha någon nära anhörig!". Då har man verkligen inte mycket empati och framförallt ingen verklighetsförankring utanför sig själv.

Behöver du någon att skriva som närmast anhörig så skicka ett pm så får du mina kontaktuppgifter.
Ja, det var kanske en smula klumpigt uttryckt i och för sig. Men att vägra lämna någon kontaktperson när någon arbetsgivare eller vårdpersonal begär är ju inte heller särskilt omtänksamt gentemot den som ska ta hand om en om något skulle hända en.
 
Ja, det var kanske en smula klumpigt uttryckt i och för sig. Men att vägra lämna någon kontaktperson när någon arbetsgivare eller vårdpersonal begär är ju inte heller särskilt omtänksamt gentemot den som ska ta hand om en om något skulle hända en.
Jag tycker att det är bra mycket värre än en smula klumpigt. Att människor är ensamma och är det på riktigt kan säkert vara svårt att förstå om man inte kan lyfta blicken lite utanför sin egen bubbla men att göra det än värre för den som faktiskt inte har någon är verkligen inte okej alls. Det är enormt ångestfyllt att vara helt ensam och att då vårdpersonal spär på det, nej fy så illa det är. Det handlar ju inte om att vägra. Vem ska man uppge om man inte har någon tänker du? Ska man hitta på någon då för att skona någon annans känslor? Det blir ju helt absurt.
 
Ja, det var kanske en smula klumpigt uttryckt i och för sig. Men att vägra lämna någon kontaktperson när någon arbetsgivare eller vårdpersonal begär är ju inte heller särskilt omtänksamt gentemot den som ska ta hand om en om något skulle hända en.
Jag att om man varit tydlig med att det inte finns någon så är det ju inte så mycket arbetsgivaren kan eller behöver göra. Blir personen akut sjuk på jobbet skickar man dom till sjukhuset, kanske med en kollega tills sjukhuset tar över. Kommer de inte till jobbet när de borde och inte hör av sig ringer man polisen.

Det är ju mycket jobbigare om fältet är tomt och man inte vet om det är en miss eller ej och om man inte får tag på den som borde vara anhörig.

Jag har mitt ex i första hand, han känner min familj och kan få tag på dem och vet hur min familj funkar och så. Min nuvarande har ju inte träffat nån i min familj så det vore väl inte så bra läge att göra det då.
( att det förr eller senare kommer vara så jag träffar hans familj för första gångenär ju bara en tidsfråga med den olyksfrekvensen han har är ju en annan fråga...)
 
Jag delar med mig av mina erfarenheter i samband med icke uppdaterade anhöriglistor. Det är absolut mycket ledsamt att du inte hade någon som de kunde ha kontaktat. Det är mest attityden som jag läst mellan raderna här (inte precis ditt inlägg dock) att man inte har någon skyldighet att tala om någon anhörig. Har man en granne eller kompis/bekant som kan vara kontaktperson så tycker jag att man ska skriva upp hen på listan för sina kollegors eller lärares skull (eller vem det nu må vara) oavsett om man är skyldig att göra det eller ej. Wille lyckades ju att ordna en kontakt trots att hon först inte trodde att hon skulle lyckas med det. Jättebra tycker jag! Som sagt, när det skedde en sån situation på min arbetsplats var det rätt många som mådde rätt dåligt efteråt. De tyckte att de inte hade gjort tillräckligt för att den avlidnes familj skulle få reda på dödsfallet tllräckligt fort. Det tärde rätt bra på dem ganska långt efteråt.
Jag tycker att det är bra mycket värre än en smula klumpigt. Att människor är ensamma och är det på riktigt kan säkert vara svårt att förstå om man inte kan lyfta blicken lite utanför sin egen bubbla men att göra det än värre för den som faktiskt inte har någon är verkligen inte okej alls. Det är enormt ångestfyllt att vara helt ensam och att då vårdpersonal spär på det, nej fy så illa det är. Det handlar ju inte om att vägra. Vem ska man uppge om man inte har någon tänker du? Ska man hitta på någon då för att skona någon annans känslor? Det blir ju helt absurt.
 
Jag delar med mig av mina erfarenheter i samband med icke uppdaterade anhöriglistor. Det är absolut mycket ledsamt att du inte hade någon som de kunde ha kontaktat. Det är mest attityden som jag läst mellan raderna här (inte precis ditt inlägg dock) att man inte har någon skyldighet att tala om någon anhörig. Har man en granne eller kompis/bekant som kan vara kontaktperson så tycker jag att man ska skriva upp hen på listan för sina kollegors eller lärares skull (eller vem det nu må vara) oavsett om man är skyldig att göra det eller ej. Wille lyckades ju att ordna en kontakt trots att hon först inte trodde att hon skulle lyckas med det. Jättebra tycker jag! Som sagt, när det skedde en sån situation på min arbetsplats var det rätt många som mådde rätt dåligt efteråt. De tyckte att de inte hade gjort tillräckligt för att den avlidnes familj skulle få reda på dödsfallet tllräckligt fort. Det tärde rätt bra på dem ganska långt efteråt.
Jag vill nog säga att man för andras skull ska svara på hur man vill att kontakter ska hanteras.
Men att ingen behöver ha att göra med om en skriver 7 släktingar, en gammal bekant från studietiden, eller en jurist som är avlönad för uppgiften. Och att svaret att ingen ska kontaktas är precis lika ok som andra svar.

Hur man än vänder sig så kommer ofullständiga uppgifter och tomma rutor innebära att någon inte vet hur de ska agera. Vilket då kan betyda att hen börjar jaga runt efter någon. Ifall man exempelvis har släktingar som man absolut inte vill ha inblandade så finns risken att det blir fel när de är vad som går att få fram i folkbokföringen.

Alltså att man inte behöver skriva upp en person för andras skull, men att om man inte gör det ska det för deras skull vara explicit skrivet att det som gäller är ingen kontakt.
 
Märkligt att de kräver att du fyller i en uppgift där. Mig veterligen har vi en lagstiftning numera som heter GDPR som gör att man har rätt att neka till att dela med sig av personuppgifter för "bra att ha" syften som detta faktiskt är.
 
Jag vill nog säga att man för andras skull ska svara på hur man vill att kontakter ska hanteras.
Men att ingen behöver ha att göra med om en skriver 7 släktingar, en gammal bekant från studietiden, eller en jurist som är avlönad för uppgiften. Och att svaret att ingen ska kontaktas är precis lika ok som andra svar.

Hur man än vänder sig så kommer ofullständiga uppgifter och tomma rutor innebära att någon inte vet hur de ska agera. Vilket då kan betyda att hen börjar jaga runt efter någon. Ifall man exempelvis har släktingar som man absolut inte vill ha inblandade så finns risken att det blir fel när de är vad som går att få fram i folkbokföringen.

Alltså att man inte behöver skriva upp en person för andras skull, men att om man inte gör det ska det för deras skull vara explicit skrivet att det som gäller är ingen kontakt.
Mycket bra tanke! Skriver under helt och hållet på den :)
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Har H och nära anhörigs tillåtelse att skriva detta men valt ett anonymt konto ändå. Har en nära anhörig med diabetes vi kan kalla hen...
2
Svar
31
· Visningar
2 169
Senast: Hajfisk
·
Kläder & Bli fin Helt sjukt! Jag och två kompisar ska på Mello i Eskilstuna i februari. Jag som inte ens vet var Eskilstuna ligger på kartan..... På...
2
Svar
31
· Visningar
1 984
Senast: kamomillo
·
Kropp & Själ Nu måste jag få skriva av mig lite. Allt går åt helvete för mig och jag verkar inte kunna göra någonting för att stoppa det. Inte som...
2 3
Svar
51
· Visningar
7 714
Senast: sjoberga
·
Relationer Lååångt om min krångliga mor-dotter relation. Har i över ett halvår nu haft paus från min mor. Efter ännu ett storbråk så kände jag att...
Svar
13
· Visningar
2 658
Senast: tanten
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Vårföräldrar 2024
  • Libbsticka
  • Vad gör vi? Del CXCVI

Hund, Katt, Andra Djur

  • Guldfasanerna
  • Akvarietråden IV
  • Kattbilder #9

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp