Ännu en livskris

[Cattis_E]

Glömde:
Jag känner att jag blev lite utelämnad när jag fått mina mediciner, och skrivits ut efter operationen. Telefonuppföljning av måendet efter operationen flera ggr iofs.
Men därefter har gyn på hemsjukhuset ringt en gång när de fått remissen, och sedan en efter 3 mån medicinering.

I övrigt, hör av dig om du behöver något. Det har inte gått så många månader sen dess än men jag misstänker att jag kommer få kontakta själv för uppföljning i framtiden. Men jag vet egentligen inte, får bara den känslan.....

Är kanske lite annorlunda (?) för mig också som behövt operera bort äggstockar. Har ju i stort sett ingen kroppsegen östrogen produktion längre, så det har ju inte avtagit gradvis.

 

[Kakis]

Glömde:
Jag känner att jag blev lite utelämnad när jag fått mina mediciner, och skrivits ut efter operationen. Telefonuppföljning av måendet efter operationen flera ggr iofs.
Men därefter har gyn på hemsjukhuset ringt en gång när de fått remissen, och sedan en efter 3 mån medicinering.

I övrigt, hör av dig om du behöver något. Det har inte gått så många månader sen dess än men jag misstänker att jag kommer få kontakta själv för uppföljning i framtiden. Men jag vet egentligen inte, får bara den känslan.....

Är kanske lite annorlunda (?) för mig också som behövt operera bort äggstockar. Har ju i stort sett ingen kroppsegen östrogen produktion längre, så det har ju inte avtagit gradvis.

Jag har använt mig av EsterCare så digital mottagning. Beskrev mina symptom och fick utskrivet, sen uppföljning efter ca 2 månader. De sa att det bara var att boka en tid om man vill följa upp något eller förnya recept om man är nöjd.
I perimenopaus varierar östrogenet mycket så det är inte en jämt avtagande kurva utan det är upp och ner av den egna produktionen. Så det man ska hitta är den lägsta nivån med tillsatt östrogen över tid som inte ger symptom.

 

[Soapbubble]

Du har under tiden av mer eller mindre ett år blivit uppsagd två gånger, om jag har räknat rätt. Just nu kanske det inte är dags att ta livsavgörande val.

Låt det hela sjunka in. Sök en försörjning så du blir av med din stress över ekonomin. Nästa jobb måste inte bli ditt jobb som du ska ha tills pension. Om man får den inställningen, så är det mycket lättare hitta ett jobb som känns ok.

När du har landat kan du fundera om du ska ta ett studieuppehåll och läsa något annat.

Det kanske inte är relevant men om din första arbetsgivare hade kollektivavtal så har du rätt till TRR om du blir arbetslös igen inom ett år efter den första uppsägningen.

 

[Kakis]

Du har under tiden av mer eller mindre ett år blivit uppsagd två gånger, om jag har räknat rätt. Just nu kanske det inte är dags att ta livsavgörande val.

Låt det hela sjunka in. Sök en försörjning så du blir av med din stress över ekonomin. Nästa jobb måste inte bli ditt jobb som du ska ha tills pension. Om man får den inställningen, så är det mycket lättare hitta ett jobb som känns ok.

När du har landat kan du fundera om du ska ta ett studieuppehåll och läsa något annat.

Det kanske inte är relevant men om din första arbetsgivare hade kollektivavtal så har du rätt till TRR om du blir arbetslös igen inom ett år efter den första uppsägningen.

Tack. Jag är ju en sådan person som vill lösa problem som kommer upp direkt och gå vidare....

Ja det stämmer eller första gången blev jag utköpt, för det var det som kändes rätt då. Så här i efterhand var det kanske inte det bästa beslutet men det går inte att ändra på kan ju dock säga att de som är kvar där jag var inte alls trivs och aktivt letar nya jobb, sen vet jag ju inte var jag hamnat. Jag behöver egentligen ingen försörjning, utan det är mer oron som är ett problem då jag har pengar så jag klarar mig flera år utan inkomst. Det är det som är så knasigt.

Tyvärr har ingen av dem kollektivavtal.

 

[monster1]

Skulle detta kunna vara något? https://arbetsformedlingen.se/for-a...yrken/yrkesgrupper/medicinteknisk-ingenjor/om

 

[Kakis]

Skulle detta kunna vara något? https://arbetsformedlingen.se/for-a...yrken/yrkesgrupper/medicinteknisk-ingenjor/om

Tack, kanske? jag har alltid varit intresserad av människan och tekniken. Jag har läst rehabiliteringsteknik inom min utbildning och gjorde även exjobbet på den institutionen. Men har inga direkta medicintekniska kurser och har under min karriär jobbat med test, kvalitet och projekt- och teamledning inom mjukvaruuområdet. Jag får kolla upp vad som krävs för komplettering att jobba mer med medicinskt teknik. Jag sökt ett jobb som är inom medicinsk mjukvara där jag kan det mesta som efterfrågades förutom att ha jobbat i den branschen tidigare.

 

[monster1]

Tack, kanske? jag har alltid varit intresserad av människan och tekniken. Jag har läst rehabiliteringsteknik inom min utbildning och gjorde även exjobbet på den institutionen. Men har inga direkta medicintekniska kurser och har under min karriär jobbat med test, kvalitet och projekt- och teamledning inom mjukvaruuområdet. Jag får kolla upp vad som krävs för komplettering att jobba mer med medicinskt teknik. Jag sökt ett jobb som är inom medicinsk mjukvara där jag kan det mesta som efterfrågades förutom att ha jobbat i den branschen tidigare.

Ingenjör är ju ändå en väldigt bred grund att stå på tänker jag och borde gå att komplettera för att inrikta mot det man vill göra. Det behövs ju nästan alltid en ingenjör på något sätt .

 

[Dorinda]

Tack, kanske? jag har alltid varit intresserad av människan och tekniken. Jag har läst rehabiliteringsteknik inom min utbildning och gjorde även exjobbet på den institutionen. Men har inga direkta medicintekniska kurser och har under min karriär jobbat med test, kvalitet och projekt- och teamledning inom mjukvaruuområdet. Jag får kolla upp vad som krävs för komplettering att jobba mer med medicinskt teknik. Jag sökt ett jobb som är inom medicinsk mjukvara där jag kan det mesta som efterfrågades förutom att ha jobbat i den branschen tidigare.

Jag har lite samma bakgrund och arbetat med typ samma saker.

Livskris eller ej, jag tröttnade och ville arbeta med något VIKTIGT! Så nu ska jag jobba med samma sak som tidigare, men med ambulanser du kanske kan jobba med något där du har nytta av utbildningen OCH gör nytta? Det fanns mycket mer att söka än vad jag trott.

Svårare dock om du vill ha 100%hemma. Men hunden kanske kan klara dagis 2 dagar i veckan?

 

[Kakis]

Jag har lite samma bakgrund och arbetat med typ samma saker.

Livskris eller ej, jag tröttnade och ville arbeta med något VIKTIGT! Så nu ska jag jobba med samma sak som tidigare, men med ambulanser du kanske kan jobba med något där du har nytta av utbildningen OCH gör nytta? Det fanns mycket mer att söka än vad jag trott.

Svårare dock om du vill ha 100%hemma. Men hunden kanske kan klara dagis 2 dagar i veckan?

100% hemma är drömmen. Men tror det blir svårt att hitta, det är så stor konkurrens om de rollerna.

Hunden klarar inte dagis alls tror jag, har inte testat men hon blir väldigt stressad i sådana miljöer, men har funkat bra hos dagmatte med få hundar innan pandemin, måste dock hitta en sådan isf för vår dagmatte gick tyvärr bort i covid. Jag kan också ha henne hos särbon där hans pappa går ut med hans hund och det har funkat bra att ha dem tillsammans. Har också sett att det finns mobila dagis som jag tror hade passat henne om de hämtar där vi bor.

Har du några tips eller ideer där du fått nytta av både och? Skicka PM om du inte vill skriva här.

 

[Kakis]

En liten uppdatering här. Har landat lite mer i situationen, har pratat ett par gånger med en psykolog och vi har identifierat att det är mitt kontrollbehov som skapar min oro. Håller på att jobbar med det, identifierar mönster och ska se om jag kan "programmera" om mig. Bara att ha identifierat oroslooparna har gjort stora framsteg med att stänga av dem. Så jag tror nästan stressen över situationen har varit den som varit den värsta faktorn. Känns som om sömnen har blivit bättre trots värmen.
Men att söka jobb är ju så drygt. Jag känner liksom ingen nyfikenhet eller driv till de tjänster som "passar". Så jag får fortsätta fundera över om jag kan ändra bana på något sätt, kanske inte så tvära kast.