Är ni patrioter eller hur man nu ska benämna det?

[honung]

Att planera för samhällets fullständiga sönderfall, däremot, tror jag på riktigt ökar risken för just det. Så det deltar jag inte i. I det häradet härjar islamofobiska högerextrema, och de blir fler i skräckinjagande takt.

Vad har islamofobiska högerextrema med det här att göra, egentligen? Jag kan inte se att den klicken skulle försätta landet i kris, däremot kan jag se att en oförberedd befolkning med bristande motivation för att skydda både sig själva och sina medmänniskor i det land vi lever i som ett större hot. Lite som handlingsförlamade svartfötter som förutsätter och med garanti kommer vara beroende av andra som ÄR förberedda och motiverade för att klara en eventuell upkommande kris.

Du är så indränkt i din egen politiserande ideologi att du ropar på varg inför det basala försvar befolkning och myndigheter har i landet. DET är en farlig väg att gå.

Jag var på en föreläsning inom mitt arbete i våras där just krisberedskap inom organisationen avhandlades. Den absoluta bästa strategin ett samhälle kan ha för att kunna fortgå, är, jag citerar ur ett papper: att vara förberedda inte bara på att något fallerar inom organisationen, inte bara för en krisberedskap inom organisationen utan om organisationens roll i en samhällelig kris där roller och ansvar och grundläggande funktioner måste fungera utefter scenarion där organisationen inte längre är en organisation utan där individer istället upprätthåller organisationens vitala delar"
Jag förstår inte varför man skulle strutsa för verkligheten, för det vi vet KAN hända och vara förberedda för det. Jag begriper det inte.

 

[Petruska]

Vad har islamofobiska högerextrema med det här att göra, egentligen? Jag kan inte se att den klicken skulle försätta landet i kris, däremot kan jag se att en oförberedd befolkning med bristande motivation för att skydda både sig själva och sina medmänniskor i det land vi lever i som ett större hot. Lite som handlingsförlamade svartfötter som förutsätter och med garanti kommer vara beroende av andra som ÄR förberedda och motiverade för att klara en eventuell upkommande kris.

Du är så indränkt i din egen politiserande ideologi att du ropar på varg inför det basala försvar befolkning och myndigheter har i landet. DET är en farlig väg att gå.

Jag var på en föreläsning inom mitt arbete i våras där just krisberedskap inom organisationen avhandlades. Den absoluta bästa strategin ett samhälle kan ha för att kunna fortgå, är, jag citerar ur ett papper: att vara förberedda inte bara på att något fallerar inom organisationen, inte bara för en krisberedskap inom organisationen utan om organisationens roll i en samhällelig kris där roller och ansvar och grundläggande funktioner måste fungera utefter scenarion där organisationen inte längre är en organisation utan där individer istället upprätthåller organisationens vitala delar"
Jag förstår inte varför man skulle strutsa för verkligheten, för det vi vet KAN hända och vara förberedda för det. Jag begriper det inte.

Svartfötter?
Som i strejkbrytare? Som i de där grupperna av amerikansk ursprungsbefolkning vid sjödistriktet? Som fransmän i Algeriet, eller vilka det nu var som kallades så?

 

[honung]

Svartfötter?
Som i strejkbrytare? Som i de där grupperna av amerikansk ursprungsbefolkning vid sjödistriktet? Som fransmän i Algeriet, eller vilka det nu var som kallades så?

Som i illojalitet, där man med händerna i fickorna tar fördel av andras aktiva insatser

 

[Petruska]

Som i illojalitet, där man med händerna i fickorna tar fördel av andras aktiva insatser

En för mig okänd betydelse av ordet.

 

[monster1]

Jag förstår och hänger med på att du vill diskutera det på ett högre skikt. Men jag väljer ändå att ställa en personlig fråga, har du aldrig varit med om ett strömavbrott?
Vi hade t.ex. strömavbrott på midsommar, bara ett par timmar, men det gjorde ändå att vi fick koka potatisen och äggen på gasolgrillen om vi ville ha "midsommarmiddag". Vilket vi ville p.g.a. gäster.
Det är ju ett väldigt litet problem, på ett par timmar kan man ju välja att läsa en bok (eller antagligen köra till grannstaden eller en ICA på annan ort och köpa mat om man skulle vilja).
I vintras var det strömavbrott en morgon när jag vaknade, kokade upp tevatten ute på gasolgrillen. Jag hade ju kunnat skippa teet, men jag uppskattar att ha varm dryck på morgonen. Det handlar ju inte om överlevnad som sådan, men gör livet lite enklare.
Eller om man kommer hem svettig och dann från stallet, och kan köra en enkel raggardusch med lite vatten från dunk och trasa.
(Min fråga handlar väl mer om vi lever i samma verklighet?)

Givetvis har man varit med om åtskilliga strömavbrott, och det går att lösa utan rigorösa förberedelser.Det är ju sunt förnuft. I stallet tappar vi upp vatten i dunkar om när det är snö och stormvarning, dyker problemet upp så hanterar man det. På samma vis kan det vara bra att ha med sig en handsåg när man åker bil när det blåst/blåser mycket så man kan såga av eventuella ned fallna mindre träd som man inte orkar dra undan. Men jag kör inte med vinterdäck på sommaren (eller förvarar dem i bilen tillsammans med domkraften) bara ifall att det skulle komma en snöstorm eller underkylt regn. Inte har jag heller ständigt en full vattendunk stående någonstans om elen skulle gå. Inte heller har jag en speciell krislåda. Vi har både ljus, tändstickor, och ficklampa hemma, torrvaror har jag ändå men man kan ju lika gärna använda mobilen i dessa dagar. Man väger helt enkelt behovet av förberedelser mot risk. Men visst om man är en person som inte har en mobiltelefon, ljus, tändstickor/tändare, en endaste matbit, kärl att förvara vatten i eller filt hemma så visst då kan det ju vara bra med en krislåda med dessa saker i. Men de flesta har ju det redan av andra anledningar än zombiapokalyps eller risken för att bli invaderade av ryssarna.

 

[Pilot]

Jodå. Men exakt allt vatten förgiftat, strömmen helt utslagen, terrorinvasion och zombieattack samtidigt är inte vad jag bedömer som rimliga scenarior.

Tre dygn på egen hand ser jag inte ens som ett större problem. Jag kommer att tänka på snöstormar och sånt, det har alltid uppstått spontana och omedelbara samarbeten vid sådana tillfällen. Och bokstavligt talat, finns det inte bröd så får kakor från frysen duga.

Att planera för samhällets fullständiga sönderfall, däremot, tror jag på riktigt ökar risken för just det. Så det deltar jag inte i. I det häradet härjar islamofobiska högerextrema, och de blir fler i skräckinjagande takt.

Nej det kan jag ju hålla med om. Framförallt så finns det ingen rimlighet för det, utan då skulle hela Sveriges befolkning lägga om hela sin livsstil.
Jag har faktiskt uppfattat dina inlägg som om du HELT var emot att förbereda dig av principiella skäl, de här tre dygnen. (Nu pratar jag om de sista x- antal sidorna, inte utifrån den första frågeställningen.)
Att förbereda sig för krig (eller en apokalyps) som kan ta ÅR känns inte helt verklighetsförankrat. Jag har dessutom inga färdigheter som gör att jag hade kunnat överleva på egenhand s.a.s.

 

[Pilot]

Givetvis har man varit med om åtskilliga strömavbrott, och det går att lösa utan rigorösa förberedelser.Det är ju sunt förnuft. I stallet tappar vi upp vatten i dunkar om när det är snö och stormvarning, dyker problemet upp så hanterar man det. På samma vis kan det vara bra att ha med sig en handsåg när man åker bil när det blåst/blåser mycket så man kan såga av eventuella ned fallna mindre träd som man inte orkar dra undan. Men jag kör inte med vinterdäck på sommaren (eller förvarar dem i bilen tillsammans med domkraften) bara ifall att det skulle komma en snöstorm eller underkylt regn. Inte har jag heller ständigt en full vattendunk stående någonstans om elen skulle gå. Inte heller har jag en speciell krislåda. Vi har både ljus, tändstickor, och ficklampa hemma, torrvaror har jag ändå men man kan ju lika gärna använda mobilen i dessa dagar. Man väger helt enkelt behovet av förberedelser mot risk. Men visst om man är en person som inte har en mobiltelefon, ljus, tändstickor/tändare, en endaste matbit, kärl att förvara vatten i eller filt hemma så visst då kan det ju vara bra med en krislåda med dessa saker i. Men de flesta har ju det redan av andra anledningar än zombiapokalyps eller risken för att bli invaderade av ryssarna.

Nej, men jag har omöjligt blandat ihop lite inlägg. Jag behöver en krislåda, med vatten och förnödenheter, för det är t.ex. inte första gången jag vaknar utan något hemma. Jag lider lite av "det löser sig" och "jag tar det sen". Något som jag försöker arbeta på kontinuerligt.

 

[Petruska]

Nej det kan jag ju hålla med om. Framförallt så finns det ingen rimlighet för det, utan då skulle hela Sveriges befolkning lägga om hela sin livsstil.
Jag har faktiskt uppfattat dina inlägg som om du HELT var emot att förbereda dig av principiella skäl, de här tre dygnen. (Nu pratar jag om de sista x- antal sidorna, inte utifrån den första frågeställningen.)
Att förbereda sig för krig (eller en apokalyps) som kan ta ÅR känns inte helt verklighetsförankrat. Jag har dessutom inga färdigheter som gör att jag hade kunnat överleva på egenhand s.a.s.

Som fortfarande frisk och rörlig, ser jag inte skillnaden mellan tre "krisdygn" och tre dygn med tex rejäl förkylning på vintern som så stor. Skafferi, frys och kyl blir inte tomma bara så där, även om det kanske blir lite konstiga måltider efter några dagar.

När min unge var bebis, dvs sådär 28 år sedan, var det bankstrejk. Mycket meckigt. Min unge växte över natten ur sina kläder, tex. Och det var omöjligt att köpa nya. Men det löste sig, utan förberedelser.

Diverse såna där motgångar möter vi ju då och då. Jag ser nog livet rätt mycket som kontinuerlig krishantering.

Om vi drabbas av något i stil med Leningrads belägring räcker inga krislådor ändå.

 

[Enya]

Skulle det inte vara lite sent att börja hämta vatten för tre dygn om strömmen går om man bor tex i en lägenhet mitt i staden och det rent faktiskt är ett större avbrott? Är det ine en fördel att ha grejer inklusive vatten för tre dygn redan klart så att man slipper ordna med det då mitt i allt?

Jag minns för ett par år sedan när en större kommun fick problem med vattnet i större delen av kommunen. Jag minns inte om det var odrickbart eller om det var annat problem så det var avstängt en viss tid, men då satte kommunen ut vatten i tankar i bostadsområden och hade en del problem med att det tog slut, inte kom ut fort nog och på något ställe fanns den inte alls på platsen den skulle stå på förrän efter en tid pga ett missförstånd någonstans. Då kändes det faktiskt som en kris när en relativt stor del av en hel kommun drabbades av vattenproblem och människor skulle hämta vatten i tankar. Människor med egen brunn klarade ju sig fint och erbjöd andra vatten, tex familjer med bebisar som behövde vatten till sin ersättning och välling, men i övrigt var nog inte stämningen allt för kul. Vet att min syster och mina barn skulle hämta vatten på ett av ställena som de fått info om skulle ha en sådan tank och så fanns det ingen där, känslan av att inte ha någon bil som man kan köra runt och leta vattentank med och inte helt lätt kan gå omkring och leta vattentank med litet barn i familjen heller, det förstår jag helt och fullt. för även om man själv tänker att "detta är ett problem som vattenverket arbetar så fort de kan med och är snart löst" så påverkas man ju ändå av andra människor panikkänslor och i vissa fall hysteri

För min del kan jag helt klart tänka mig att det är en fördel att ha vatten och förnödenheter hemma för tre dygn och dämed slippa leta vattentank, slippa bege mig ut efter mat i annan stad som kanske har el eller slippa beblanda mig med andra människor som MÅSTE vara ute och inte är lugna i stunden.

Min krislåda består för övrigt av en tändare och en del ljus samt en ficklampa och ett par batterier till den, den är alltid lättillgänglig på ett och samma ställe och jag använder inte sakerna där i om jag inte behöver. På så vis behöver jag inte ha ljus i lägenheten för att hitta den utan hittar den när det är mörkt, kan tända och sedan kan jag ordna annat liksom. i och med att jag aldrig använder det så vet jag att det alltid finns där och jag behöver inte leta, vilket jag anser är viktigt när det väl händer.

Som en försäkring på ett djur eller lägenheten. Eller som på förskolan jag städade för en del år sedan, de hade alltid ficklampor i vissa eluttag, som alltid satt däri, alltid. I händelse av strömavbrott. På så vis var det bara att gå till eluttaget där en sådan satt när det var strömavbrott och ta en laddad och klar ficklampa.

Att ha en viss krisberedskap ser jag som sunt förnuft. att vara preppers är kanske att ta i, men det är å andra sidan inte dumt för de som är det när något problem varar en lång tid. Frågan är bara om de någonsin kommer ha användning för allt. Men att vara förbered inom visst mått borde inte vara svårt att ordna. De flesta som bor på landet har ju det nästan automatiskt utan att ens tänka på krig eller naturkatastrof. i mitt fall handlade det om strömavbrott och att vara insnöad. att ha ved hemma, att kunna hinka upp vatten från brunnen och ha hink och rep tillgängligt, att ha mat hemma så man slipper åka i väg, att kunna tänka att det bara är kaminen som kan värma familjen så då får man ta och sova framför den med andra ord osv. En plan i viss mån.

 

[Petruska]

Skulle det inte vara lite sent att börja hämta vatten för tre dygn om strömmen går om man bor tex i en lägenhet mitt i staden och det rent faktiskt är ett större avbrott? Är det ine en fördel att ha grejer inklusive vatten för tre dygn redan klart så att man slipper ordna med det då mitt i allt?

Jag minns för ett par år sedan när en större kommun fick problem med vattnet i större delen av kommunen. Jag minns inte om det var odrickbart eller om det var annat problem så det var avstängt en viss tid, men då satte kommunen ut vatten i tankar i bostadsområden och hade en del problem med att det tog slut, inte kom ut fort nog och på något ställe fanns den inte alls på platsen den skulle stå på förrän efter en tid pga ett missförstånd någonstans. Då kändes det faktiskt som en kris när en relativt stor del av en hel kommun drabbades av vattenproblem och människor skulle hämta vatten i tankar. Människor med egen brunn klarade ju sig fint och erbjöd andra vatten, tex familjer med bebisar som behövde vatten till sin ersättning och välling, men i övrigt var nog inte stämningen allt för kul. Vet att min syster och mina barn skulle hämta vatten på ett av ställena som de fått info om skulle ha en sådan tank och så fanns det ingen där, känslan av att inte ha någon bil som man kan köra runt och leta vattentank med och inte helt lätt kan gå omkring och leta vattentank med litet barn i familjen heller, det förstår jag helt och fullt. för även om man själv tänker att "detta är ett problem som vattenverket arbetar så fort de kan med och är snart löst" så påverkas man ju ändå av andra människor panikkänslor och i vissa fall hysteri

För min del kan jag helt klart tänka mig att det är en fördel att ha vatten och förnödenheter hemma för tre dygn och dämed slippa leta vattentank, slippa bege mig ut efter mat i annan stad som kanske har el eller slippa beblanda mig med andra människor som MÅSTE vara ute och inte är lugna i stunden.

Min krislåda består för övrigt av en tändare och en del ljus samt en ficklampa och ett par batterier till den, den är alltid lättillgänglig på ett och samma ställe och jag använder inte sakerna där i om jag inte behöver. På så vis behöver jag inte ha ljus i lägenheten för att hitta den utan hittar den när det är mörkt, kan tända och sedan kan jag ordna annat liksom. i och med att jag aldrig använder det så vet jag att det alltid finns där och jag behöver inte leta, vilket jag anser är viktigt när det väl händer.

Som en försäkring på ett djur eller lägenheten. Eller som på förskolan jag städade för en del år sedan, de hade alltid ficklampor i vissa eluttag, som alltid satt däri, alltid. I händelse av strömavbrott. På så vis var det bara att gå till eluttaget där en sådan satt när det var strömavbrott och ta en laddad och klar ficklampa.

Att ha en viss krisberedskap ser jag som sunt förnuft. att vara preppers är kanske att ta i, men det är å andra sidan inte dumt för de som är det när något problem varar en lång tid. Frågan är bara om de någonsin kommer ha användning för allt. Men att vara förbered inom visst mått borde inte vara svårt att ordna. De flesta som bor på landet har ju det nästan automatiskt utan att ens tänka på krig eller naturkatastrof. i mitt fall handlade det om strömavbrott och att vara insnöad. att ha ved hemma, att kunna hinka upp vatten från brunnen och ha hink och rep tillgängligt, att ha mat hemma så man slipper åka i väg, att kunna tänka att det bara är kaminen som kan värma familjen så då får man ta och sova framför den med andra ord osv. En plan i viss mån.

Jag tänker tvärtom, nästan. Om både vatten och ström.försvinner samtidigt, och kommunen trots ansvar för flera hundratusen personer inte får ordning på de tappställen som brukar aktiveras när vattnet tillfälligt försvinner, så är det väl en rätt lämplig aktivitet att ta cykel, cykelkärra och någon dunk och bege sig till tex Kallebäck källa. Mycket trevligare än att lagra vattendunkar hemma!

 

[monster1]

Skulle det inte vara lite sent att börja hämta vatten för tre dygn om strömmen går om man bor tex i en lägenhet mitt i staden och det rent faktiskt är ett större avbrott? Är det ine en fördel att ha grejer inklusive vatten för tre dygn redan klart så att man slipper ordna med det då mitt i allt?

Jag minns för ett par år sedan när en större kommun fick problem med vattnet i större delen av kommunen. Jag minns inte om det var odrickbart eller om det var annat problem så det var avstängt en viss tid, men då satte kommunen ut vatten i tankar i bostadsområden och hade en del problem med att det tog slut, inte kom ut fort nog och på något ställe fanns den inte alls på platsen den skulle stå på förrän efter en tid pga ett missförstånd någonstans. Då kändes det faktiskt som en kris när en relativt stor del av en hel kommun drabbades av vattenproblem och människor skulle hämta vatten i tankar. Människor med egen brunn klarade ju sig fint och erbjöd andra vatten, tex familjer med bebisar som behövde vatten till sin ersättning och välling, men i övrigt var nog inte stämningen allt för kul. Vet att min syster och mina barn skulle hämta vatten på ett av ställena som de fått info om skulle ha en sådan tank och så fanns det ingen där, känslan av att inte ha någon bil som man kan köra runt och leta vattentank med och inte helt lätt kan gå omkring och leta vattentank med litet barn i familjen heller, det förstår jag helt och fullt. för även om man själv tänker att "detta är ett problem som vattenverket arbetar så fort de kan med och är snart löst" så påverkas man ju ändå av andra människor panikkänslor och i vissa fall hysteri

För min del kan jag helt klart tänka mig att det är en fördel att ha vatten och förnödenheter hemma för tre dygn och dämed slippa leta vattentank, slippa bege mig ut efter mat i annan stad som kanske har el eller slippa beblanda mig med andra människor som MÅSTE vara ute och inte är lugna i stunden.

Min krislåda består för övrigt av en tändare och en del ljus samt en ficklampa och ett par batterier till den, den är alltid lättillgänglig på ett och samma ställe och jag använder inte sakerna där i om jag inte behöver. På så vis behöver jag inte ha ljus i lägenheten för att hitta den utan hittar den när det är mörkt, kan tända och sedan kan jag ordna annat liksom. i och med att jag aldrig använder det så vet jag att det alltid finns där och jag behöver inte leta, vilket jag anser är viktigt när det väl händer.

Som en försäkring på ett djur eller lägenheten. Eller som på förskolan jag städade för en del år sedan, de hade alltid ficklampor i vissa eluttag, som alltid satt däri, alltid. I händelse av strömavbrott. På så vis var det bara att gå till eluttaget där en sådan satt när det var strömavbrott och ta en laddad och klar ficklampa.

Att ha en viss krisberedskap ser jag som sunt förnuft. att vara preppers är kanske att ta i, men det är å andra sidan inte dumt för de som är det när något problem varar en lång tid. Frågan är bara om de någonsin kommer ha användning för allt. Men att vara förbered inom visst mått borde inte vara svårt att ordna. De flesta som bor på landet har ju det nästan automatiskt utan att ens tänka på krig eller naturkatastrof. i mitt fall handlade det om strömavbrott och att vara insnöad. att ha ved hemma, att kunna hinka upp vatten från brunnen och ha hink och rep tillgängligt, att ha mat hemma så man slipper åka i väg, att kunna tänka att det bara är kaminen som kan värma familjen så då får man ta och sova framför den med andra ord osv. En plan i viss mån.

Men det du beskriver nu handlar ju om bekvämlighet. Ja det är bekvämare för dig att ha grejerna i en låda så du slipper leta när strömmen går. Visst jag kommer säkert svära lite medan jag letar efter vart den jäkla ficklampan är, men det är ju inte som att mitt liv hänger på det. Men ja ett blåmärke lär jag väll få. Att leta vattentank släpandes på trötta småbarn är säkert inte kul, men det är inte en överlevnadsfråga utan en bekvämlighetsfråga.

 

[Petruska]

Men det du beskriver nu handlar ju om bekvämlighet. Ja det är bekvämare för dig att ha grejerna i en låda så du slipper leta när strömmen går. Visst jag kommer säkert svära lite medan jag letar efter vart den jäkla ficklampan är, men det är ju inte som att mitt liv hänger på det. Men ja ett blåmärke lär jag väll få. Att leta vattentank släpandes på trötta småbarn är säkert inte kul, men det är inte en överlevnadsfråga utan en bekvämlighetsfråga.

Ficklampehelvetet letar jag efter varenda gång en propp går. Jag tänker att det är sådant som är krishantering. Om jag sen hittar ficklampa, cykellampa, pannlampa eller mobilen att lysa med först, kvittar rätt mycket. I händelse av samhällskris är det samma mörker som annars. Så samma lampor duger nog. I juli är de inte särskilt laddade, men då är det ju inte heller mörkt.

 

[Enya]

Men det du beskriver nu handlar ju om bekvämlighet. Ja det är bekvämare för dig att ha grejerna i en låda så du slipper leta när strömmen går. Visst jag kommer säkert svära lite medan jag letar efter vart den jäkla ficklampan är, men det är ju inte som att mitt liv hänger på det. Men ja ett blåmärke lär jag väll få. Att leta vattentank släpandes på trötta småbarn är säkert inte kul, men det är inte en överlevnadsfråga utan en bekvämlighetsfråga.

Vad är en överlevnadsfråga i dagens Sverige?
Och på vilket sätt är det bättre att behöva leta efter grejerna än att ha allt klart och redo redan?

Jag har mat och vatten också så jag klarar mig tre dygn, så jag behöver inte leta vattentank själv. Inte heller handla på studs om strömmen går i hela kommunen mitt i en snöstorm.

 

[kökshäxan]

Det skulle inte gå någon nöd på mig även om jag blev utan mat i tre dygn.

 

[Enya]

Jag tänker tvärtom, nästan. Om både vatten och ström.försvinner samtidigt, och kommunen trots ansvar för flera hundratusen personer inte får ordning på de tappställen som brukar aktiveras när vattnet tillfälligt försvinner, så är det väl en rätt lämplig aktivitet att ta cykel, cykelkärra och någon dunk och bege sig till tex Kallebäck källa. Mycket trevligare än att lagra vattendunkar hemma!

Jag kan inte cykla och har personligen ingen cykel. Eller cykelkärra. eller kunskap om var jag kan hämta drickbart vatten, förutom i kranen.... Eller lust att trängas med andra, som säkerligen är mer hysteriska för att de akut måste ha vatten just då och svär över att kommunen misslyckas med att leverera. Trevligare att sitta hemma med sitt på det torra. Så svårt är det ju inte att lagra lite mat och vatten och andra viktiga saker? Så att man slipper att bege sig ut när det blir problematiskt.

Jag samlar regnvatten till mina blommor som jag har inne. Det står alltså två hinkar och några mindre skålar på balkongen som just nu är ganska fulla med regnvatten efter allt regn som fallit under en tid. Det är inte alls speciellt jobbigt för mig att samla vatten av vilken anledning det än må vara. Eller ja, förra vintern sprack en hink i kylan så jag fick köpa en ny för en tia, men det gick ju smärtfritt det också.

 

[Enya]

Ficklampehelvetet letar jag efter varenda gång en propp går. Jag tänker att det är sådant som är krishantering. Om jag sen hittar ficklampa, cykellampa, pannlampa eller mobilen att lysa med först, kvittar rätt mycket. I händelse av samhällskris är det samma mörker som annars. Så samma lampor duger nog. I juli är de inte särskilt laddade, men då är det ju inte heller mörkt.

När jag städade på förskolan var det på kvällstid och jag släkte och gick sist i lokalerna. Det var rätt intressant att se varje lilla ficklampa avge ett svagt sken vid sitt uttag så att personalen vidd händelse av strömavbrott när det är mörkt inte behövde leta efter dem ens. Det finns ju fördelar med att slippa leta. tex att hitta det man söker omgående utan blåmärken eller bekymmer. Eller att skrämma upp någon, tex sina barn eller förskolebarn. Varför lägga energi på saker man kan lösa smidigt ändå?
I alla fall jag måste spara på min energi.

 

[honung]

Om scenariot är detta:

(klippt från https://www.forskning.se/2018/03/12/nar-krisen-kommer/ )
Du har ätit det som fanns hemma i frysen och skafferiet den senaste veckan, men nu gapar hyllorna tomma. Kontanterna tog slut redan efter ett par timmar första dagen efter att hackergruppen slog ut hela betalsystemet. Bilen är sedan i förrgår parkerad på obestämd tid, eftersom det inte finns någon bensin att tillgå. Dessutom har du sett plundringståg i matbutikerna, så dit vågar du dig inte.

Jag lägger till: Samtidigt slår en pandemi (typ svininfluensa) - spridd av (abstrakt) Fi, ut delar av befolkningen och viktiga samhällsfunktioner.

Inte helt orealistiskt scenario anser jag. Det har inget att göra med högerextremistisk islamoellerhomofobi att göra, det är ett SCENARIO som mycket väl skulle kunna hända och det är inte ens i närheten av att vara beskrivet som en apokalyps. Men efter en vecka på morotsmarmelad och fasan med utgånget bästföredatum så skulle nog den där krisberedskapen i bakhuvudet vara bra att ha.

 

[monster1]

Om scenariot är detta:

(klippt från https://www.forskning.se/2018/03/12/nar-krisen-kommer/ )
Du har ätit det som fanns hemma i frysen och skafferiet den senaste veckan, men nu gapar hyllorna tomma. Kontanterna tog slut redan efter ett par timmar första dagen efter att hackergruppen slog ut hela betalsystemet. Bilen är sedan i förrgår parkerad på obestämd tid, eftersom det inte finns någon bensin att tillgå. Dessutom har du sett plundringståg i matbutikerna, så dit vågar du dig inte.

Jag lägger till: Samtidigt slår en pandemi (typ svininfluensa) - spridd av (abstrakt) Fi, ut delar av befolkningen och viktiga samhällsfunktioner.

Inte helt orealistiskt scenario anser jag. Det har inget att göra med högerextremistisk islamoellerhomofobi att göra, det är ett SCENARIO som mycket väl skulle kunna hända och det är inte ens i närheten av att vara beskrivet som en apokalyps. Men efter en vecka på morotsmarmelad och fasan med utgånget bästföredatum så skulle nog den där krisberedskapen i bakhuvudet vara bra att ha.

"En forskargrupp, där också kollegor från Mittuniversitet, Linköpings universitet och Combitech ingår, undersöker hur beslutsfattare på olika nivåer ska klara de utmaningar som blir om betalsystemet ligger nere". Jag tycker också det är viktigt att beslutsfattare tittar på hur samhället ska lösa olika potentiella kriser. Bra övning.

 

[Petruska]

Jag kan inte cykla och har personligen ingen cykel. Eller cykelkärra. eller kunskap om var jag kan hämta drickbart vatten, förutom i kranen.... Eller lust att trängas med andra, som säkerligen är mer hysteriska för att de akut måste ha vatten just då och svär över att kommunen misslyckas med att leverera. Trevligare att sitta hemma med sitt på det torra. Så svårt är det ju inte att lagra lite mat och vatten och andra viktiga saker? Så att man slipper att bege sig ut när det blir problematiskt.

Jag samlar regnvatten till mina blommor som jag har inne. Det står alltså två hinkar och några mindre skålar på balkongen som just nu är ganska fulla med regnvatten efter allt regn som fallit under en tid. Det är inte alls speciellt jobbigt för mig att samla vatten av vilken anledning det än må vara. Eller ja, förra vintern sprack en hink i kylan så jag fick köpa en ny för en tia, men det gick ju smärtfritt det också.

Don efter person. Jag löser hellre den sortens problem när de dyker upp. Då vet jag ju också vilket problemet är.och kan ägna mig åt just det, istället för att lösa allt upptänkligt på förhand.

Pratar vi om tre dygn, finns det inget jag inte tror att jag löser. Det känns inte alls viktigt att veta att jag redan har vatten, tex.

 

[Petruska]

Om scenariot är detta:

(klippt från https://www.forskning.se/2018/03/12/nar-krisen-kommer/ )
Du har ätit det som fanns hemma i frysen och skafferiet den senaste veckan, men nu gapar hyllorna tomma. Kontanterna tog slut redan efter ett par timmar första dagen efter att hackergruppen slog ut hela betalsystemet. Bilen är sedan i förrgår parkerad på obestämd tid, eftersom det inte finns någon bensin att tillgå. Dessutom har du sett plundringståg i matbutikerna, så dit vågar du dig inte.

Jag lägger till: Samtidigt slår en pandemi (typ svininfluensa) - spridd av (abstrakt) Fi, ut delar av befolkningen och viktiga samhällsfunktioner.

Inte helt orealistiskt scenario anser jag. Det har inget att göra med högerextremistisk islamoellerhomofobi att göra, det är ett SCENARIO som mycket väl skulle kunna hända och det är inte ens i närheten av att vara beskrivet som en apokalyps. Men efter en vecka på morotsmarmelad och fasan med utgånget bästföredatum så skulle nog den där krisberedskapen i bakhuvudet vara bra att ha.

En övning för beslutsfattare. Det låter väl rimligt.