Är ni rädda för att bli brottsutsatta?

Det är väl ungefär 20 000 poliser i Sverige så rent spontant tänker jag att självklart kommer några av dem vara nazister, men frågan är om det går att dra kopplingen mellan poliskåren och nazistiska sympatier på ett generellt plan.

Speciellt inte efter att ha postat en artikel som hittat 2 poliser som haft högerextrema sympatier på typ..30+ års tid.
 
Hur rädda är ni att drabbas av brott, och skyddar ni er på något vis? Vilket eller vilka brott i så fall?
Jag är rädd. Absolut. Därför jag ser till att göra det bästa av situationen genom att skydda mig så bra det går. Samtidigt låter jag ju mig inte styras av mina rädslor, så jag gör ju en massa saker ändå, men visst är jag rädd för att bli utsatt för våldsbrott. Jag är inte rädd för att få inbrott för mina sakers skull, utan för min egen skull. Jag har vapen hemma av flera anledningar, men en är absolut för att kunna skjuta inkräktare som inte är välkomna. Jag tar gärna ett straff också ifall det var priset för att slippa bli våldtagen eller helt lemlästad. Jag har blivit rånad under knivhot på stan av okänd påverkad man och sedan dess är jag betydligt mer benägen att åka taxi hem och alltid ha sällskap på nätterna mellan uteställen osv. På den tiden jag jobbade på krogen cyklade jag hem i centrala Göteborg mitt i natten och det hade jag fortfarande kunnat göra, på cykel känner jag mig säkrare än till fots.

Numer bor jag ensligt och ensamt ute på landet så här finns ingen som hör mig skrika. Jag bor sist på grusvägen och det är väl ett skydd eftersom mina grannar har lite koll på vilka bilar som är okej, men alla mina grannar innan mig på vägen har varit utsatta för inbrottsförsök så jag tänker att det bara är en tidsfråga. Tack och lov ser jag vägen en bra sträcka. Men jag låser alltid ytterdörren på natten för min egen säkerhets skull.

Jag låser nästan alltid dörren när jag ska iväg också. Finns ingen anledning att av lathet skita i att låsa dörren. Det känns lite som senskydd när jag rider. Det är den billigaste försäkringen jag kan ha. Även om ett lås inte skyddar helt, så är det ju ändå lite motstånd.
 
Jag har nog aldrig låst en dörr om mig. Låser gör jag när jag inte är hemma.

Just nu känns det väl mest som att det blir krångel om nån ska in för att jag mått dåligt och det är låst....
Låser extremt sällan bilen heller. Numera tar jog in nyckeln dock. Förr satt den alltid i tändningslåset.
Men eftersom jag sett till att ha husnyckel på samma knippa så åker nyckeln ur bilen av nödvändighet. Jag är så fifffig :up: :)
Har i hela livet haft ytterdörrsnyckeln i dörren men tar numera in den.

Så på det hela kanske jag har blivit "räddare"...... :D

När jag flyttade ihop med exet hade vi framdörren låst för att visa att vi inte var hemma, men bakdörren öppen ifall nån behövde gå in. På gården låg nyckeln alltid under mattan. Vi hade bara en nyckel så det var enklast så.
Här är det olåst o nyckel sitter i bilen. In kommer dom ju oavsett men det blir mindre o laga om jag lämnar olåst.
Dock lämnar jag inte bilen i byn med nycklar i (har oftast hund/hundar i bilen)
Och precis som hos @Ramona så finns det vapen i huset och jag skjuter först o frågar sen.
 
Alltså, jag lider ju inte av förtroendekris. Det är ju inte som att jag tror att det är farligt för mig att ha kontakt med polisen, tex. (Vilket jag dock nästan aldrig har anledning att ha.) Men jag har i bakhuvudet någon sorts skeptisk distans i till polisen. Jag räknar med machograbbighet som något som genomsyrar den, tror jag. Och det låter sig ju inte förenas med förtroende i djupare mening.
Fast jag fattar inte. Jag delar klippet med polisen som snoppar av en NMR:are. Det får dig att fråga om mitt förtroende: ”Jag blir nyfiken. Känner du på riktigt förtroende för polisen på temat högerextremister (och kanske fotbollssupportrar)?”

Att jag delar det där klippet betyder inte att jag går runt och tänker ”vilken tur att vi har vår fina poliskår”. Jag tänker inte alls på polisen förrän jag behöver göra det, jag är neutral - och neutral skulle kunna tolkas som förtroende eftersom jag inte går runt och aktivt misstror poliser.
 
Jag är rädd. Absolut. Därför jag ser till att göra det bästa av situationen genom att skydda mig så bra det går. Samtidigt låter jag ju mig inte styras av mina rädslor, så jag gör ju en massa saker ändå, men visst är jag rädd för att bli utsatt för våldsbrott. Jag är inte rädd för att få inbrott för mina sakers skull, utan för min egen skull. Jag har vapen hemma av flera anledningar, men en är absolut för att kunna skjuta inkräktare som inte är välkomna. Jag tar gärna ett straff också ifall det var priset för att slippa bli våldtagen eller helt lemlästad. Jag har blivit rånad under knivhot på stan av okänd påverkad man och sedan dess är jag betydligt mer benägen att åka taxi hem och alltid ha sällskap på nätterna mellan uteställen osv. På den tiden jag jobbade på krogen cyklade jag hem i centrala Göteborg mitt i natten och det hade jag fortfarande kunnat göra, på cykel känner jag mig säkrare än till fots.

Numer bor jag ensligt och ensamt ute på landet så här finns ingen som hör mig skrika. Jag bor sist på grusvägen och det är väl ett skydd eftersom mina grannar har lite koll på vilka bilar som är okej, men alla mina grannar innan mig på vägen har varit utsatta för inbrottsförsök så jag tänker att det bara är en tidsfråga. Tack och lov ser jag vägen en bra sträcka. Men jag låser alltid ytterdörren på natten för min egen säkerhets skull.

Jag låser nästan alltid dörren när jag ska iväg också. Finns ingen anledning att av lathet skita i att låsa dörren. Det känns lite som senskydd när jag rider. Det är den billigaste försäkringen jag kan ha. Även om ett lås inte skyddar helt, så är det ju ändå lite motstånd.

Det där med att låsa är väl en försäkringsfråga också, för visst får man inte ut något vid stöld/inbrott om man lämnat hemmet olåst? Om jag inte minns fel.
 
Lite samma klientel liksom; gillar uniformer, kortklippta frisyrer och hierarki. Snubbar som istället söker sig till AFA vill också utöva våld men har lite annan stil.
Oj. Jag letade efter en smiley men förstår nu att du menar allvar. Den uppfattningen ser jag som så totalt apart och samhällsfrånvänd att jag inte ser någon utsikt att ens diskutera den. Det händer inte ofta, men nu gjorde det. Men tack för ärligt svar.
 
Fast jag fattar inte. Jag delar klippet med polisen som snoppar av en NMR:are. Det får dig att fråga om mitt förtroende: ”Jag blir nyfiken. Känner du på riktigt förtroende för polisen på temat högerextremister (och kanske fotbollssupportrar)?”

Att jag delar det där klippet betyder inte att jag går runt och tänker ”vilken tur att vi har vår fina poliskår”. Jag tänker inte alls på polisen förrän jag behöver göra det, jag är neutral - och neutral skulle kunna tolkas som förtroende eftersom jag inte går runt och aktivt misstror poliser.
Det var nog mest en personlig nyfikenhet. Om just du delar den grad av avsaknad av djupare förtroende, som i mitt fall helt enkelt är kopplat till maskulinitetsuttryck och sånt som @Trani pekar på, män som gillar hierarkier och uniformer och sånt. Jag lyckas inte se förbi det när det gäller polisen. Jag har ungefär en känsla av att poliser typ leker tjuv och polis. Och var bara nyfiken på om du känner något liknande.
 
Just nu tycker jag det är obehagligt att vara ute ensam på kvällen/natten när det är mörkt. Ogillar när det inte finns så mycket mänsklig aktivitet omkring en. (Scenario: ingen hör mig skrika eller ser om något sker). Provade gå i skogen den här vintern i mörkret en gång och det var läskigt så det blev en snabb-visit.

Men jag gillar inte mörker.

Har märkt när jag går på en närliggande gångväg att vissa brukar vända sig om och titta när jag kommer bakifrån, så upplever att det är lite oro hos en del av folket häromkring.
 
Jag hoppas att den här tråden inte ska bli triggande för någon. Jag har upptäckt att jag har Investigation Discovery och fastat i krim-maraton senaste dagarna. Hur rädda är ni att drabbas av brott, och skyddar ni er på något vis? Vilket eller vilka brott i så fall?

Ja det är jag nu för tiden! För tänkte jag mer på inbrott o om inne katten skulle komma ut. Inye trodde jag i minvildaste fantasi att jag skulle bli hotad för att vi klagade på ett föetag som har vetksamhet i närheten. Vi kontaktade tillsyns myndigeten. Sen tog det hus i...

Har blivit utsatt för hot hemma i huset, på tomten mm av ett företag.
Det är mycket obehagligt!
Har larm med kamera o väktar utryckning. Bytt ytterdörrar. Har alltid mobil med spåring så maken och en till kan se vart jag är. Kamera övervakning av stall gårdsplan o över bilarna. Har inte nån ro hemma den goa känslan av att vara hemma i lugn o ro är borta. Jag får puls o blodtryck på hög nivå om det kommer nån oanmäld o jag hör att det kommer någon eller knackar på dörren. Är jag själv o jag inte ser vem det är öppnar jag inte. Alltid lästa ytter dörrar.
Polisen la ner utredningen för jag hade inte filmat fotat eller hade ljudupptagning på händelserna.

Men skulle det ske nu filmas det ur flera vinklar med ljudupptagning. Som även mmsar o mailar upptagning till flera mobiler o dator. Larmföretaget vet vad dom hänt så detas väktare kommer vägen om när de kör förbi. Vänligen smsar de en liten stund innan.

Ja vi letar annat boende. Stora frågan hur långt bort ska man flytta?
 
Senast ändrad:
Det där med att låsa är väl en försäkringsfråga också, för visst får man inte ut något vid stöld/inbrott om man lämnat hemmet olåst? Om jag inte minns fel.

Vi har numer säkerhetsdörr och samtliga kolvar i överlåset måste vara i bruk (vrida 5 varv) för att inbrottsförsäkring ska gälla.
 
Ja det är jag nu för tiden! För tänkte jag mer på inbrott o om inne katten skulle komma ut. Inye trodde jag i minvildaste fantasi att jag skulle bli hotad för att vi klagade på ett föetag som har vetksamhet i närheten. Vi kontaktade tillsyns myndigeten. Sen tog det hus i...

Har blivit utsatt för hot hemma i huset, på tomten mm av ett företag.
Det är mycket obehagligt!
Har larm med kamera o väktar utryckning. Bytt ytterdörrar. Har alltid mobil med spåring så maken och en till kan se vart jag är. Kamera övervakning av stall gårdsplan o över bilarna. Har inte nån ro hemma den goa känslan av att vara hemma i lugn o ro är borta. Jag får puls o blodtryck på hög nivå om det kommer nån oanmäld o jag hör att det kommer någon eller knackar på dörren. Är jag själv o jag inte ser vem det är öppnar jag inte. Alltid lästa ytter dörrar.
Polisen la ner utredningen för jag hade inte filmat fotat eller hade ljudupptagning på händelserna.

Men skulle det ske nu filmas det ur flera vinklar med ljudupptagning. Som även mmsar o mailar upptagning till flera mobiler o dator. Larmföretaget vet vad dom hänt så detas väktare kommer vägen om när de kör förbi. Vänligen smsar de en liten stund innan.

Ja vi letar annat boende. Stora frågan hur långt bort ska man flytta?
 
Det var nog mest en personlig nyfikenhet. Om just du delar den grad av avsaknad av djupare förtroende, som i mitt fall helt enkelt är kopplat till maskulinitetsuttryck och sånt som @Trani pekar på, män som gillar hierarkier och uniformer och sånt. Jag lyckas inte se förbi det när det gäller polisen. Jag har ungefär en känsla av att poliser typ leker tjuv och polis. Och var bara nyfiken på om du känner något liknande.

Nej, det kan jag inte säga. Jag ser dem nog som att de sköter sitt jobb, ibland bra, ibland dåligt. Om du ser det som tjuv och polislek så låter det ju väldigt mycket som DIN känsla som inte säger så mycket om vad de faktiskt gör.

Jag tänker att yrken som kräver uniform attraherar vissa mer än andra.
Ja, så kan det nog vara. Men det har ju inte mycket med nazister och andra högerextrema att göra.
Sedan tror jag nog att de som mest romantiserar uniform(syrken) nog inte blir poliser, de når inte dit. De blir t ex väktare eller ordningsvakter i stället.
 
Jag tänker att yrken som kräver uniform attraherar vissa mer än andra.

Så är det ytterst sannolikt. Men frågan är hur stor påverkan det gör på poliskåren i sin helhet? Jag känner ingen polis nära, men däremot några brandmän. Där finns väl visserligen inte maktfaktorn med men definitivt ett machoyrke. Jag upplever dessa män som väldigt mjuka, men en genuin vilja att få hjälpa och göra skillnad i människors liv. En empatinivå som jag snarare saknar hos kostymnissar, om man nu ska generalisera väldigt hårt. Den lilla kontakt jag haft med polisen (bilolycka, ofredande och vid ett pågående inbrott) så har jag fått samma upplevelse, att graden av omsorg har varit stor.

Sedan finns det nog fler machomän som gillar makt inom polisen än vad det finns sådana män som valt att bli socionomer. Men jag tror du hittar fler inom finansbranschen än i poliskåren.
 
Senast ändrad:

Liknande trådar

Tjatter Notera ny regel i fetstil! Regler: Var snälla mot varandra och mot LL, tänk på att det är en lek! Varje spelare ska varje dag avlägga... 48 49 50
Svar
988
· Visningar
16 397
Senast: qitis
·
  • Artikel Artikel
Dagbok ... men jag står stilla, fortfarande väntandes på att livet ska börja trots att det nu bara är ett år kvar till 30. Det är på dagar som...
Svar
4
· Visningar
676
Övr. Hund Jag vet inte vad jag ska göra. Jag har i dagsläget tre hundar, en 11-årig labradorblandning, en 8-årig storpudel och en 3-årig... 2
Svar
23
· Visningar
2 102
Senast: __sofia__
·
Övr. Katt Vi har en hona på 10 år, hon har fått två kullar för länge sen där vi har behållt en hane som nu är 8 år. Nu fick vi en ny kattunge för...
Svar
11
· Visningar
914
Senast: Lingon
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp