Är ni rädda för att bli brottsutsatta?

Har tyvärr blivit utsatt för rånförsök samt vad polisen bedömde som ofredande. Båda lades ner i brist på bevis. Rånförsöket slutade i att jag blev ner puttad i backen och har ett ärr över ena kinden, ofredandet var ett ett extremt opassande sms via mitt jobb.
Nu undviker jag gatan jag blev nerslagen på, tog ett halvår innan jag ens kunde gå till butiken i närheten utan någon med mig, än idag rusar mitt hjärta och kan få ångest attacker av att befinna mig där.

Annars så nej inte direkt rädd, mer ledsen att man som ung kvinna blir utsatt för sånt här. Men visst går jag ensam när det är mörkt ute har jag alltid mobilen redo alt pratar med någon.
 
Jag är inte rädd för att bli brottutsatt däremot är jag rädd om mig och tänker mig för i vissa situationer. Nu är jag aldrig ute på nätterna längre men när jag var ung och gick på fester så hade jag t.ex. alltid med mig gympaskor att byta om till om jag hade långt att gå hem. Mobiltelefoner fanns inte på den tiden. Har alltid låst ytterdörr och tar hellre en upplyst väg även om det är en omväg mot en icke upplyst väg. Blev utsatt för rånförsök på Teneriffa en gång av några engelsmän (att de var engelsmän hördes på engelskan och dialekten) men jag och mannen lyckades slå oss fria vid det tillfället. Det kom också folk springande från en restaurang på andra sidan gatan som såg vad som hände och då drog rånarna. Dock lite läskigt vid det tillfället eftersom de var tre personer. Men det var ganska många år sen och jag kan inte säga att det sätter några spår hos mig idag blev dock lite försiktigare resten av den veckan minns jag men varit tillbaka på samma ort igen flera gånger efter det utan att känna mig nämnvärt orolig.

@Flavor beklagar den upplevelse du har varit med om, förstår att sånt sätter spår.
 
Jag är rädd. Inte i skogen (jo, för vildsvin som vi har i överflöd) men i stadsmiljö. Inte i mitt område, men jag går inte gärna själv i okända områden. Och åker helst inte tunnelbana helgkvällar.
Jag var inte så speciellt rädd innan jag blev rånad i tjänsten 2005, sen dess har det ändrats. Dock inte så illa att jag sitter hemma av rädsla.
 
Alltså, jag lider ju inte av förtroendekris. Det är ju inte som att jag tror att det är farligt för mig att ha kontakt med polisen, tex. (Vilket jag dock nästan aldrig har anledning att ha.) Men jag har i bakhuvudet någon sorts skeptisk distans i till polisen. Jag räknar med machograbbighet som något som genomsyrar den, tror jag. Och det låter sig ju inte förenas med förtroende i djupare mening.

Du har helt fel om du tror att polisen är på något sätt eller vis bundisar med fotbollshuliganer och/eller nynazister. Det de ofta måste göra är att interagera med alla typer av extremister och kriminella, även i alla situationer när personerna inte begår något brott. De gör rätt i att "känna" dem så väl de kan. Det betyder inte att de är polare.
 
Du har helt fel om du tror att polisen är på något sätt eller vis bundisar med fotbollshuliganer och/eller nynazister. Det de ofta måste göra är att interagera med alla typer av extremister och kriminella, även i alla situationer när personerna inte begår något brott. De gör rätt i att "känna" dem så väl de kan. Det betyder inte att de är polare.
Det tror jag inte heller. Det var inte det jag skrev.
 
Jag låser vanemässigt inte när jag är hemma, bor i lägenhet rätt centralt. Någon gång har det hänt att någon har råkat gå fel, tex barn.
Jag har nog aldrig låst en dörr om mig. Låser gör jag när jag inte är hemma.

Just nu känns det väl mest som att det blir krångel om nån ska in för att jag mått dåligt och det är låst....
Låser extremt sällan bilen heller. Numera tar jog in nyckeln dock. Förr satt den alltid i tändningslåset.
Men eftersom jag sett till att ha husnyckel på samma knippa så åker nyckeln ur bilen av nödvändighet. Jag är så fifffig :up: :)
Har i hela livet haft ytterdörrsnyckeln i dörren men tar numera in den.

Så på det hela kanske jag har blivit "räddare"...... :D

När jag flyttade ihop med exet hade vi framdörren låst för att visa att vi inte var hemma, men bakdörren öppen ifall nån behövde gå in. På gården låg nyckeln alltid under mattan. Vi hade bara en nyckel så det var enklast så.
 
Jag har nog aldrig låst en dörr om mig. Låser gör jag när jag inte är hemma.

Just nu känns det väl mest som att det blir krångel om nån ska in för att jag mått dåligt och det är låst....
Låser extremt sällan bilen heller. Numera tar jog in nyckeln dock. Förr satt den alltid i tändningslåset.
Men eftersom jag sett till att ha husnyckel på samma knippa så åker nyckeln ur bilen av nödvändighet. Jag är så fifffig :up: :)
Har i hela livet haft ytterdörrsnyckeln i dörren men tar numera in den.

Så på det hela kanske jag har blivit "räddare"...... :D

När jag flyttade ihop med exet hade vi framdörren låst för att visa att vi inte var hemma, men bakdörren öppen ifall nån behövde gå in. På gården låg nyckeln alltid under mattan. Vi hade bara en nyckel så det var enklast så.

Norrlänning..? :D
 
Min dörr är en sån där som låses automatiskt när den går igen. Eftersom jag lyckats glömma nyckeln ett antal gånger och kände att jag inte kunde besvära HV igen :crazy: så har jag nu en reservnyckel i brevlådan. :grin:
 
Då feltolkade jag.

Inte vet jag om de är polare, men jag känner absolut en besläktad brist på tillit när det gäller de grupperna, som har att göra med hur jag upplever deras maskulinitetsuttryck.

Det var @Trani som skrev att polisen är polare med huliganer och nazister. Dock gillades inlägget ifråga av @Petruska (och någon mer).
 
Jag är inte rädd i vardagen. Är rädd för ett par personer och förr hade jag tårgas i fickan och så (alltså inte för att jag är så paranoid av mig utan för att det hände saker och fanns en verklig hotbild). Numera är det nog lugnt, särskilt eftersom jag flyttat så pass långt att ingen kan söka upp mig utan att hinna fundera typ tusen gånger på om det verkligen är så smart och vilka konsekvenser det kan få.

Enda jag tänker på i vardagen är att hålla ordning på nycklar, telefon, plånbok (men är lika nojig för att tappa som för att det ska bli stulet).
 
Jag är inte rädd i vardagen. Är rädd för ett par personer och förr hade jag tårgas i fickan och så (alltså inte för att jag är så paranoid av mig utan för att det hände saker och fanns en verklig hotbild). Numera är det nog lugnt, särskilt eftersom jag flyttat så pass långt att ingen kan söka upp mig utan att hinna fundera typ tusen gånger på om det verkligen är så smart och vilka konsekvenser det kan få.

Enda jag tänker på i vardagen är att hålla ordning på nycklar, telefon, plånbok (men är lika nojig för att tappa som för att det ska bli stulet).
Eller jo, jag är faktiskt rädd för att möta rattfyllerister/folk som pillar med telefon, radio etc när de kör. Det tänker jag ganska ofta på. Kan ju inte göra så mycket åt det dock.
 
Du har helt fel om du tror att polisen är på något sätt eller vis bundisar med fotbollshuliganer och/eller nynazister. Det de ofta måste göra är att interagera med alla typer av extremister och kriminella, även i alla situationer när personerna inte begår något brott. De gör rätt i att "känna" dem så väl de kan. Det betyder inte att de är polare.
Nassarna jobbar likadant från andra hållet så de möts så fint så. Direkta kopplingar har avslöjats förr så det är inte som jag yrar i nattmössan. https://goteborg.etc.se/nyheter/nazister-kan-ha-infiltrerat-polisen
 
Nassarna jobbar likadant från andra hållet så de möts så fint så. Direkta kopplingar har avslöjats förr så det är inte som jag yrar i nattmössan. https://goteborg.etc.se/nyheter/nazister-kan-ha-infiltrerat-polisen

Det är väl ungefär 20 000 poliser i Sverige så rent spontant tänker jag att självklart kommer några av dem vara nazister, men frågan är om det går att dra kopplingen mellan poliskåren och nazistiska sympatier på ett generellt plan.
 

Liknande trådar

Tjatter Notera ny regel i fetstil! Regler: Var snälla mot varandra och mot LL, tänk på att det är en lek! Varje spelare ska varje dag avlägga... 48 49 50
Svar
988
· Visningar
16 399
Senast: qitis
·
  • Artikel Artikel
Dagbok ... men jag står stilla, fortfarande väntandes på att livet ska börja trots att det nu bara är ett år kvar till 30. Det är på dagar som...
Svar
4
· Visningar
676
Övr. Hund Jag vet inte vad jag ska göra. Jag har i dagsläget tre hundar, en 11-årig labradorblandning, en 8-årig storpudel och en 3-årig... 2
Svar
23
· Visningar
2 102
Senast: __sofia__
·
Övr. Katt Vi har en hona på 10 år, hon har fått två kullar för länge sen där vi har behållt en hane som nu är 8 år. Nu fick vi en ny kattunge för...
Svar
11
· Visningar
914
Senast: Lingon
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp