Artros i knäna vid 35 års ålder

Bukefalos 30 år!

DeCloe

Trådstartare
Är det någon här inne som blivit diagnostiserad med artros i trettioårsåldern eller i yngre år?

Jag har precis fått reda på att jag har relativt grav artros (för min ålder) i knäna. Jag har idrottat på ganska hög nivå fram tills jag var ungefär 30. Var med om en hästolycka i senare tonåren osv. Så en del trauma och slitage på lederna helt enkelt. Nu klarar jag "bara" långa promenader med hundarna sen säger knäna stopp.

Vad har ni för erfarenheter? Är det rimligt att tänka att man ska kunna till exempel börja jogga igen? Hur funkar knäna efter operation alt kortison? Alla erfarenheter ni har kring artros helt enkelt 😊
 
Har måttlig artros och haft fynd sen 27 års åldern, tävlade kraftsport och fortsatte tills för 6 år sen (slutade när jag 39år). Har även en miniskskada i ena knät som spökar. Läkare ansåg inte att kortison var aktuellt och inte heller operation.
Jag har i perioder väldigt ont i knät med minskskadan och rullar då oftast på cykel efter hundarna. Får lätt inflammation i knäna och äter antiinflammatoriska ca varannan -var tredje månad samt vilar så mycket jag förmår under tiden. Har gått "artosskola" och rehabat miniskskadan hos sjukgymnast/fysioteurapet. Fått tens-apparat också och äter värktabletter tyvärr i större utsträckning än jag skulle önska. Dock tror jag det mest miniskskadan som jag känner av mest.

Jag har gått till en duktig pt som varit elittävlande och haft knäskada själv och fått mycket bra hjälp med hur jag ska anpassa övningar på gymmet och stärka upp muskulaturen runt knäna men inte slita på leden. Som tidigare tävlande så är man duktig på att ignorera kroppens signaler och pressa på sig själv även om man har lite känningar. Där försöker jag vara bättre på att känna efter och ta det lugnare nån dag. Det är bra med rörelse och blodcirkulation MEN min fysio hängde på mig en stegräknare och gav mig ett maxtak på stegen på 10 000 vilket var otroligt svårt att hålla sig under även när jag hade så ont så jag knappt kunde gå 😝. Jag är nu betydligt bättre men använder stegräknaren för att kolla när jag får ont; hur mycket jag varit igång dagarna innan. Hamnar jag några dagar över 15000 steg eller uppemot 20 så kommer smärtan som ett brev på posten.
Har simmat och även testat vattengymnastik när jag var sämre och det fungerade bra som aktivitet utan att få ont.

Det bästa är att du bollar med din läkare eller ortoped angående jogging men min fysio avrådde mig från att springa dock så har jag ju mer än artros. För övrigt så är jag dålig på att följa råd då jag trots det springer agility med corgin 😝. Tränar dock mycket på distanshandling för att minimera min egen sträcka och att jag inte behöver vara snabb. Har själv dragit ner på hundpromenaderna för att spara på knäna och kunna göra annat. Hundarna får motion ändå så det räcker då de både vallar och kör agility samt att jag som sagt rullar på cykel efter dem om de är i viloperioder och behöver gå längre vändor.
 
Är det någon här inne som blivit diagnostiserad med artros i trettioårsåldern eller i yngre år?

Jag har precis fått reda på att jag har relativt grav artros (för min ålder) i knäna. Jag har idrottat på ganska hög nivå fram tills jag var ungefär 30. Var med om en hästolycka i senare tonåren osv. Så en del trauma och slitage på lederna helt enkelt. Nu klarar jag "bara" långa promenader med hundarna sen säger knäna stopp.

Vad har ni för erfarenheter? Är det rimligt att tänka att man ska kunna till exempel börja jogga igen? Hur funkar knäna efter operation alt kortison? Alla erfarenheter ni har kring artros helt enkelt 😊
Jag fick diagnosen höftledsartros när jag var i din ålder ungefär. Hade haft problem ett antal år då redan, men det blev akut efter två täta graviditeter där jag tappade coremuskulaturen som tydligen skyddat mig innan. Viktökning under graviditeterna gjorde säkert sitt till. Jag fick aldrig testa kortison, vet inte om det används för höfter i samma grad som knän? Utan för min del handlade det i första hand om förebyggande styrketräning och lägga om det konditionsidrottande jag höll på med. Hej då löpningen, tyvärr :( Artrosskolan jag blev skickad på av vårdcentralen var rätt meh däremot - jag var ju redan medveten om att anpassad träning på rätt nivå är bra för kroppen. Plus att min närvaro inte verkade helt bra för att få resten av deltagarna (typ dubbelt så gamla som jag) att tycka träning var en bra idé. En av dem pekade på allvar på mig och tyckte: "Men kolla på henne! Hon tränade och hon fick artros iallafall!" Mm tack, använd inte mig och mina kassa gener som ursäkt för att inte röra på er...

Så småningom blev mina besvär i vardagen för stora och värktabletter hjälpte inte, så jag behövde byta ena leden. Ganska magiskt vilken förbättring det blev!

Jag håller med @Bulldoozer, bolla frågan om löpning och annan träning med både ortoped och en duktig idrottsfysio. Det har iallafall hjälpt mig att fungera drägligt. Både för att kunna hålla igång träningen - och för säga stopp, det räcker nu, det är läge att överväga operation istället. Jag hoppas iallafall du kan få vettig hjälp och kunna komma tillbaka till joggingen!
 
Jag har en kompis som bytt en höftled strax före 50 års ålder pga. artros från trauma.
Knäet på samma sida är inte heller i bästa skick och hon har fått ett par kortison och hyaluroninjektioner för att hålla smärtan i schack plus artrosskola i en app.
Hon jobbar själv inom klinisk forskning och kostade på sig en privat sjukförsäkring efter ett arv och funderar nu på injektion med arthrosamid nästa gång smärtorna blir för svåra.
 
Är det någon här inne som blivit diagnostiserad med artros i trettioårsåldern eller i yngre år?

Jag har precis fått reda på att jag har relativt grav artros (för min ålder) i knäna. Jag har idrottat på ganska hög nivå fram tills jag var ungefär 30. Var med om en hästolycka i senare tonåren osv. Så en del trauma och slitage på lederna helt enkelt. Nu klarar jag "bara" långa promenader med hundarna sen säger knäna stopp.

Vad har ni för erfarenheter? Är det rimligt att tänka att man ska kunna till exempel börja jogga igen? Hur funkar knäna efter operation alt kortison? Alla erfarenheter ni har kring artros helt enkelt 😊
(Helt fel ålder men min mamma fick vid 74 artrosskola på mobilen. Övningar och en tränare som checkade in en gång i veckan. Det blev väldigt mycket bättre, man behöver inte hjälpa henne på med slalompjäxorna längre :)(runt 77 nu) och hon verkar inte ha ont även om vi larvar iväg 7+ km i oländig terräng. Tänkte att du kan kolla om det finns iom att tex @lingonben hade dålig erfarenhet av artrosskola med närvaro på en plats. (ingen kortison eller operation eller dyl))
 
(Helt fel ålder men min mamma fick vid 74 artrosskola på mobilen. Övningar och en tränare som checkade in en gång i veckan. Det blev väldigt mycket bättre, man behöver inte hjälpa henne på med slalompjäxorna längre :)(runt 77 nu) och hon verkar inte ha ont även om vi larvar iväg 7+ km i oländig terräng. Tänkte att du kan kolla om det finns iom att tex @lingonben hade dålig erfarenhet av artrosskola med närvaro på en plats. (ingen kortison eller operation eller dyl))
Det låter som ett himla mycket bättre alternativ än min artrosskola!
 
(Helt fel ålder men min mamma fick vid 74 artrosskola på mobilen. Övningar och en tränare som checkade in en gång i veckan. Det blev väldigt mycket bättre, man behöver inte hjälpa henne på med slalompjäxorna längre :)(runt 77 nu) och hon verkar inte ha ont även om vi larvar iväg 7+ km i oländig terräng. Tänkte att du kan kolla om det finns iom att tex @lingonben hade dålig erfarenhet av artrosskola med närvaro på en plats. (ingen kortison eller operation eller dyl))
Finns hos bl.a. Joint Academy :up:
 
Tack för alla era svar! Jag ska kolla med ortoped och fysio angående joggning, jag vill ju helst köra canicross med ena hunden men det blir eventuellt för tungt för mina stackars knän. Får nog cykla istället även om cyklingen också gör att jag får ont i knäna.

Jag är egentligen sugen på operation iallafall av vänstra knät som smärtar betydligt mer. Men jag fattar om läkarna helst ser att man gör "annat" först. Problemet är väl egentligen att övningarna som jag fått av fysion hjälpt väldigt lite och i vissa fall gjort att knäna faktiskt känts värre.
 
Jag har haft artros sen jag var ung, men antagligen inte lika grav.
Back on track-känskydd har hjälpt mig mycket. Har som någon annan nämnde också ett aktivitetsarmband och ska helst inte ligga på 15-20.000 steg flera dagar i rad, då kommer värken.
 
Får nog cykla istället även om cyklingen också gör att jag får ont i knäna.
Cykling brukar anses som skonsamt mot knän men det är flera saker som påverkar och man kan göra mycket för att minska belastningen på knäna vid cykling som hur man trampar och även att cykeln är rätt inställd med sadel och styre är väldigt viktigt.
 
Tack för alla era svar! Jag ska kolla med ortoped och fysio angående joggning, jag vill ju helst köra canicross med ena hunden men det blir eventuellt för tungt för mina stackars knän. Får nog cykla istället även om cyklingen också gör att jag får ont i knäna.

Jag är egentligen sugen på operation iallafall av vänstra knät som smärtar betydligt mer. Men jag fattar om läkarna helst ser att man gör "annat" först. Problemet är väl egentligen att övningarna som jag fått av fysion hjälpt väldigt lite och i vissa fall gjort att knäna faktiskt känts värre.

Jag upplevde samma, övningarna jag fick hjälpte föga.. Bytte fysio och han sa att övningarna var helt korrekta men när man är starkare än snittet måste man ha mer motstånd. Fortsatte med samma övningar men ökade motståndet genom gummiband och från att inte känt nåt resultat alls på ett halvår så blev jag betydligt bättre inom ett par veckor (ihop med "steg-begränsning).

Tänker om du är vältränad innan kanske problemet är samma för dig?
 
Jag har artros i mina fingrar och knän och håller det i schack med hjälp av laserbehandling. Medicinsk laser är mycket verkningsfull på just artros. Hitta någon sjukgymnast som har en laser från tex asa-laser.
 
Vill tillägga att generellt är träning och aktivitet bra vid artros för blodgenomströmning och rekommenderas. Det på grund av min akuta miniskskada jag fick maxtak på steg då jag var betydligt aktivare än medelpersonen samt väger för mycket så det blev för stor belastning. Innan har jag haft min artros och säkert varit uppe i 20-30 tusen steg utan problem i vardagen (hade en stegräknare en period då vi hade stegräknar tävling på jobbet för några år sen).

Relativt grav artros för din ålder behöver ju inte vara svår artros heller utan även de ortopeder jag varit hos har lyft på ögonbrynen över hur mycket artros jag haft med tanke på min (då unga) ålder. Den verkar inte heller ha utvecklats supermycket sen när jag väl jag slutade belasta med kraftsport (tävlade typ 10 år till efter att ha blivit avrådd att belasta tungt och hade då konstant ont i knäna på slutet). Jag har massa annat skräp i knäna dessutom såsom pålagringar, nåt strul på korsbandet m.m. och överrörlighet som gjorde att fysio avrådde från att springa, särskilt med plötsliga ändringar i rörelseriktning och hårda inbromsningar som det blir i agility :crazy:. Du har ju helt andra föutsättningar troligen men får försöka först och främst hitta ett sätt att bli relativt smärtfri om det går.

Bästa är om du hittar en bra fysio som kan anpassa sig till dig som individ i form av att ge övningar och träningsråd om det behövs. Min fysio var verkligen min räddning, Jag började tro att jag aldrig skulle bli bättra när jag gått hos läkare, ätit antiinflamatoriska och följt den andra fysions råd till punkt och pricka i ett halvår utan minsta lilla förbättring. Är såå otroligt tacksam att jag fick denna guldklimp som såg mig som individ och anpassade råden och träningen så att det blev rätt för just mig och att jag då kunde påbörja in resa mot förbättring. Hade aldrig någonstin trott att jag skulle bli så mobil jag är idag även om jag får skov med smärta så är det inte jämförbart med var jag var för typ två år sen.
 
Jag ser att tråden är gammal men vill ändå bidra. Jag har inte ren artros men min ena menisk är förvandlad till damm pga en bilolycka så efter två knäoperationer har jag nu en knäled som kommer att utveckla artros. Jag har fått så kallade Visco injections. Det är en gel som sprutas in i knäleden för att förhindra att benytorna rör vid varandra. Det är extremt vanligt för artrospatienter här i USA och jag känner en enorm skillnad i knäet. Värt att kolla upp om de finns i Sverige!

Googla efter viscosupplementation.
 
Är det någon här inne som blivit diagnostiserad med artros i trettioårsåldern eller i yngre år?

Jag har precis fått reda på att jag har relativt grav artros (för min ålder) i knäna. Jag har idrottat på ganska hög nivå fram tills jag var ungefär 30. Var med om en hästolycka i senare tonåren osv. Så en del trauma och slitage på lederna helt enkelt. Nu klarar jag "bara" långa promenader med hundarna sen säger knäna stopp.

Vad har ni för erfarenheter? Är det rimligt att tänka att man ska kunna till exempel börja jogga igen? Hur funkar knäna efter operation alt kortison? Alla erfarenheter ni har kring artros helt enkelt 😊
Min kollega har artros. Hon har träningsprogram och går på speciell artrosträning varje vecka.
 

Liknande trådar

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp