Jag säger inte emot.
Men vilka grenar inom "naturvetenskaperna" anser du innehålla mer absoluta sanningar?
Som jag tidigare skrivit (men formulerat annorlunda):
det vi kallar vetenskap, även inom exempelvis medicin, baseras på teorier. Det innebär att om grundteorin inte var helt korrekt, kan slutsatserna av vetenskapen hamna ganska långt från "Bull´s Eye".
Jag kan inte hitta på något fält för närvarande där vi kan se en absolut sanning men det kan absolut vara min brist på fantasi, och bristande kunskaper från min sida gällande vilka "vetenskapsområden" som finns.
Det är ju så inom flera "naturvetenskapliga" fält att det vi kallar vetenskap har en massa undantag vilket vi är medvetna om. Det är ju de undantagen och luckorna som liksom ger utrymme för de personer som nyttjar sin egen erfarenhet till att hävda något annat. Skillnaden mellan enstaka händelse, och generaliserbarhet.
Men det faktum att undantagen finns antyder ju också med viss tydlighet, att grundteorin inte är en absolut sanning. Något finns det som vi inte vet.
Ändå bildar vi teorier och forskar utifrån dem.
Att vi bildar teorier och forskar, tycker jag är jättebra för det ökar sannolikt den samlade kunskapsmassan oavsett om man fick "napp" eller inte: vid napp, styrker det grundteorin. Vid brist på napp, säger det att vi nog måste söka en annan väg. Eller se om det finns oidentifierade faktorer som är med och "stör" resultatet. Alltså en morot att leta vidare.
Men nog måste vi också ha ödmjukheten att "erkänna" att vi faktiskt inte besitter facit?
Lite jobbigt att skriva det här inlägget i den här tråden: jag ser också stora problem med "faktaresistens" men det är ganska viktigt att inse att det vi idag kallar fakta, kan vara helt uppåt väggarna i framtiden.
Som jag tror att jag skrev i ett tidigare inlägg, med exemplet om växtcellen, så är det rimligt att anta att vi kommer att lära oss mera, hitta fler "funktioner" och samband, oavsett vad för naturvetenskap vi talar om.
Vad avser Newtons matematiska systematisering av mekanik och tyngdlagen t.ex., så har omfattande vidareutveckling skett.
Men det är en vidareutveckling där mindre delar förkastats och blivit obsoleta samtidigt som nya fält öppnats. Men det finns en principiell kärna kvar, så vi kan prata utveckling snarare än utbyte.
Väljer vi stället väljer att tala om enkla samband inom oorganisk kemi, många grundläggande mekaniska fenomen, eller biologi, så har vi lite av samma sorts utveckling, många principiella idéer/teorier finns kvar, samtidigt som vidareutvecklingen varit fantastisk.
Intressant i sammanhanget tycker jag är att den moderna forskningen om genetik, t.ex. skapar handfasta bevis för evolutionen, samtidigt som det finns intressanta rön inom epigenetiken, som kan komma att förändra teoribildningen om hur evolutionen går till (kraftigt förenklat: förvärvade egenskaper som går i arv).
Inom de fält som vi kan kalla t.ex. fysik, kemi, biologi, geovetenskap, och ingenjörsvetenskaperna, så finns det en solid grund och stabil teoribildning. Även till stor del inom medicin, men inom medicin närmar vi oss allt fler företeelser som blir enormt svårhanterliga i form av hur människans psyke samverkar med kroppen, etiska frågor och även ideologiska frågor.
Och där någonstans hamnar vi i de ideologisk och religiöst påverkade vetenskaperna.
Arkitektur t.ex. är ett besvärligt område, till en del handlar om att t.ex.skapa byggnader som faktiskt håller ihop, men till en stor del handlar också om att tillgodose olika intressen, allt från diktatorers önskan om pampiga monumentala byggnader, religiösa skrytbyggen som katedraler, till hur man t.ex. ska skapa välfungerande, miljövänliga, städer i vilka människor trivs och känner sig trygga. Så därför blir arkitektur i mitt synsätt en ideologiskt belastad vetenskap, den har historiskt använts både inom "social ingenjörskonst" och som ett sätt att bevisa härskares storhet.
De flesta samhällsvetenskaperna har en idémässig (ideologisk) belastning, ideologiska avvägningar avgör hur man hanterar dessa vetenskaper hela tiden.
Det går att skapa, eller motverka t.ex. rasism, misogyni, och annat eländigt, genom att välja hur man ser på litteratur, konst, ekonomi, m.m.
Därmed inte sagt att man inte kan använda naturvetenskaperna till vad åtminstone jag ser som onda syften, t.ex. genom att använda ursprungligt neutrala forskningsrön för att skapa massförstörelsevapen.
Men poängen är att det inom naturvetenskaperna åtminstone finns enighet runt centrala basfakta, som t.ex. inom klimatforskningen.
.
