G
Generalen
Jag vet vad ni tänker. "Åh, nej, inte ännu en tråd om kamphundar!". Nu är det inte dessa kamphundsrasers vara eller icke vara som jag tänker diskutera, då jag vet att dessa, rätt uppfödda och uppfostrade precis som alla andra hundar, säkert kan vara problemfria familjehundar som vilken annan som helst. Jag anser att alla raser har rätt att finnas, åtminstone i mer eller mindre. Jag har aldrig haft problem med denna typen av ras eller dess ägare. Tills nu, vill säga.
Till saken.
Jag och min sambo bor i ett hyresområde längs en större gata mitt i Norrköping. Här hemma har vi också en liten shih-tzu kille på 7 år, Spiken. Världens gladaste och snällaste gentleman som jag givetvis älskar otroligt mycket. Vi har inte bott här alls länge, sen slutet av augusti-början av september ungefär. Spiken kom till oss genom min morbror och har bott här i ett par månader snart. Jag har haft hundar i hela mitt liv men när jag flyttade ihop med sambon fick egna tiken stanna hemma med sin bästa vän, det kändes mer rätt. Spiken har jag tagit hand om i flera år förut, lång historia. Nu har jag ändå inte kommit till sak . Hur som helst;
Det har blivit klart för oss att just vårat område kryllar av diverse kamphundsraser-/korsningar med ohyfsat uppförande och tvivelaktiga utländska killar som ägare. Jajamen, här har vi alla fördomar i ett! Inom bara 15-20 meters radie finns det minst 5 stycken. Två stycken stötte vi på när vi skulle handla godis i en kiosk, ägarna drog helt sonika med hundarna in. En utländsk man och en kvinna som fick dra dom fram och tillbaka. En tredje finns i huset mitt emot på våran gård, med en utländsk kille som ägare. Vi har stött på honom ett par gånger, en gång kom han muttrandes och "tyst skrikandes" på sin hund när han precis gick in i sin trappuppgång. Hunden verkade inte göra ett dyft, den gick bara bredvid men det var tydligt att ägaren var förbannad på honom. Den andra gången stod han ute på gården och borsta av honom lite snabbt och mamma som då var på besök tycktes se att hunden hade stackel på sig.
Allt frid och fröjd än så länge, dock har vi inte mött några av dessa hundar på våra promenader med Spiken. Men det har vi med de sista två... . Vi kan börja med ägarna. Typiska unga utländska killar med kriminell bakgrund, bröder. Detta vet vi med säkerhet, då både jag och sambon har gått på samma skola med dom tidigare. Som om inte det redan skulle vara packat med diverse fördomar (som i detta fall passar väl in, varenda en ) så har de ju dessutom kamphundar/korsningar. Farliga sådana, givetvis. Jag har haft turen att undgå dom på mina promenader, men sambon har stött på dom 3-4 gånger. Sambon, som inte är särskilt hundvan, tog det i början ganska lätt och argumenterade gärna emot mig när jag förklarade första gången vad som faktiskt skulle hända om dessa hundar fick tag på våran hund. För det vill dom. Nu springer sambon. Varje gång som sambon stött på dessa har han fått skynda sig därifrån, då minst en av dom eller båda blir aggressiva och ägarna har svårigheterna med att hålla hundarna. De verkar rastas endast kvällstid av just denna orsak då vi stött på dom förut, endast kvällstid, men utan vår hund med oss.
Ikväll stod dessa två med sina hundar inne, på våran gård där det dessutom är förbjudet att rasta sina hundar. Man måste gå igenom antingen en port eller en grind för att komma hit, det är alltså helt inhägnat. De bor dessutom inte här utan i en huslänga bredvid vårat. Sambon hade just varit ute på en vanlig kvällspromenad när han kommer in på vår gård och stöter på dom. Genast blir deras hundar aggressiva och gör utfall, precis som alla gånger förut som sambon stött på dom, och han får springa in i våran port eftersom han ser att det inte dröjer alltför länge innan någon av dom tappar sin hund eftersom de helt klar har svårigheter att hålla dom när de börjar.
Vad kan vi göra? Går det att göra något innan det händer en olycka? Sambon blir ju rädd och jag givetvis orolig. Spiken säger inte ett knyst när han stöter på andra hundar så han utlöser därmed inget pga sitt eget beteende. Jag har mina aningar om hur denna tråd kommer sluta, men det är alltså inte dessa rasers vara eller icke vara som är frågan för mig utan hur vi ska kunna bättra på våran och hundens säkerhet. Det är än så länge "bara" dessa två som utgör ett problem eftersom vi inte stött på de andra på promenad och därför inte vet hur dessa reagerar mot just Spiken. De kan ju lika gärna vara hur snälla som helst. Uppfostrandet i koppel är en annan femma däremot *erhm*.
Långt inlägg, jag vet, men vi uppskattar alla svar vi kan få .
Tack på förhand!
/Apo, sambon och Spiken
Och så givetvis en bild på underverket...
Till saken.
Jag och min sambo bor i ett hyresområde längs en större gata mitt i Norrköping. Här hemma har vi också en liten shih-tzu kille på 7 år, Spiken. Världens gladaste och snällaste gentleman som jag givetvis älskar otroligt mycket. Vi har inte bott här alls länge, sen slutet av augusti-början av september ungefär. Spiken kom till oss genom min morbror och har bott här i ett par månader snart. Jag har haft hundar i hela mitt liv men när jag flyttade ihop med sambon fick egna tiken stanna hemma med sin bästa vän, det kändes mer rätt. Spiken har jag tagit hand om i flera år förut, lång historia. Nu har jag ändå inte kommit till sak . Hur som helst;
Det har blivit klart för oss att just vårat område kryllar av diverse kamphundsraser-/korsningar med ohyfsat uppförande och tvivelaktiga utländska killar som ägare. Jajamen, här har vi alla fördomar i ett! Inom bara 15-20 meters radie finns det minst 5 stycken. Två stycken stötte vi på när vi skulle handla godis i en kiosk, ägarna drog helt sonika med hundarna in. En utländsk man och en kvinna som fick dra dom fram och tillbaka. En tredje finns i huset mitt emot på våran gård, med en utländsk kille som ägare. Vi har stött på honom ett par gånger, en gång kom han muttrandes och "tyst skrikandes" på sin hund när han precis gick in i sin trappuppgång. Hunden verkade inte göra ett dyft, den gick bara bredvid men det var tydligt att ägaren var förbannad på honom. Den andra gången stod han ute på gården och borsta av honom lite snabbt och mamma som då var på besök tycktes se att hunden hade stackel på sig.
Allt frid och fröjd än så länge, dock har vi inte mött några av dessa hundar på våra promenader med Spiken. Men det har vi med de sista två... . Vi kan börja med ägarna. Typiska unga utländska killar med kriminell bakgrund, bröder. Detta vet vi med säkerhet, då både jag och sambon har gått på samma skola med dom tidigare. Som om inte det redan skulle vara packat med diverse fördomar (som i detta fall passar väl in, varenda en ) så har de ju dessutom kamphundar/korsningar. Farliga sådana, givetvis. Jag har haft turen att undgå dom på mina promenader, men sambon har stött på dom 3-4 gånger. Sambon, som inte är särskilt hundvan, tog det i början ganska lätt och argumenterade gärna emot mig när jag förklarade första gången vad som faktiskt skulle hända om dessa hundar fick tag på våran hund. För det vill dom. Nu springer sambon. Varje gång som sambon stött på dessa har han fått skynda sig därifrån, då minst en av dom eller båda blir aggressiva och ägarna har svårigheterna med att hålla hundarna. De verkar rastas endast kvällstid av just denna orsak då vi stött på dom förut, endast kvällstid, men utan vår hund med oss.
Ikväll stod dessa två med sina hundar inne, på våran gård där det dessutom är förbjudet att rasta sina hundar. Man måste gå igenom antingen en port eller en grind för att komma hit, det är alltså helt inhägnat. De bor dessutom inte här utan i en huslänga bredvid vårat. Sambon hade just varit ute på en vanlig kvällspromenad när han kommer in på vår gård och stöter på dom. Genast blir deras hundar aggressiva och gör utfall, precis som alla gånger förut som sambon stött på dom, och han får springa in i våran port eftersom han ser att det inte dröjer alltför länge innan någon av dom tappar sin hund eftersom de helt klar har svårigheter att hålla dom när de börjar.
Vad kan vi göra? Går det att göra något innan det händer en olycka? Sambon blir ju rädd och jag givetvis orolig. Spiken säger inte ett knyst när han stöter på andra hundar så han utlöser därmed inget pga sitt eget beteende. Jag har mina aningar om hur denna tråd kommer sluta, men det är alltså inte dessa rasers vara eller icke vara som är frågan för mig utan hur vi ska kunna bättra på våran och hundens säkerhet. Det är än så länge "bara" dessa två som utgör ett problem eftersom vi inte stött på de andra på promenad och därför inte vet hur dessa reagerar mot just Spiken. De kan ju lika gärna vara hur snälla som helst. Uppfostrandet i koppel är en annan femma däremot *erhm*.
Långt inlägg, jag vet, men vi uppskattar alla svar vi kan få .
Tack på förhand!
/Apo, sambon och Spiken
Och så givetvis en bild på underverket...
Senast ändrad av en moderator: