Att sluta på fritids

Ja88

Trådstartare
Äldsta barnet blir 10 år i februari och har börjat påtala att han vill sluta på fritids, men jag tycker det är svårt att veta när man ska ta steget :nailbiting:

Just i nuläget har vi egentligen inte behov av fritids alls då pappan är föräldraledig med lillasyster, så han går bara några timmar i veckan för kontinuitetens skull. Ett problem är att pappan går tillbaka till arbetslöshet efter f-ledigheten och vi vet ju inte vad han får för jobb med arbetstider, pendlingsavstånd osv. För egen del så pendlar jag en bit och åker innan han vaknar på morgonen. Tror säkert att sonen klarar några timmar själv på eftermiddagen, men att ta sig upp och iväg själv på morgonen, för att inte tala om PKU-dagar och skollov, känns som en annan femma. Ingen av oss har yrken som kan utföras hemifrån, ingen släkt eller liknande finns som backup.

Hur har ni gjort och tänkt? Hur gamla var barnen när ni slutade och fasade ni ut fritids på något sätt eller slutade de från en dag till en annan bara?
 
Vi siktar på inget fritids från åk 4, dvs till hösten. Får se om det känns rimligt då.
Men jag kan jobba hemifrån endel.
 
Nu är mina barn för små för fritids, men när jag och min bror var små så gick vi hos dagmamma efter skolan tills vi gick i fyran (dvs var 10 år). Sen fick vi börja vara hemma själva efter skolan.
Mamma hade jobb så hon alltid var hemma och hjälpte oss upp och iväg på morgonen, sen slutade hon och pappa lite olika. Ibland var pappa hemma när vi slutade tex, ibland mamma och ibland var vi ensamma några timmar.

Att regelbundet klara sig själv iväg på morgonen skulle vi nog inte kunnat, men det är nog väldigt individuellt.
 
Att regelbundet klara sig själv iväg på morgonen skulle vi nog inte kunnat, men det är nog väldigt individuellt.
Ja jag kan tillägga då att i vårt fall är det inte heller tal om att klara sig själv på morgonen. Det tror jag inte att han skulle fixa riktigt.
 
Kan han inte vara på fritids på morgonen men gå hem efter skolan? Då behöver ni inte oroa er för att han ska ta sig upp och iväg själv.

Min son går i trean och slutade fritids i samband med Corona i våras. Då skulle han precis fylla 9år.
Vi har det väldigt lyxigt då barnens pappa jobbar hemifrån (även när det inte är Corona) och jag är sjukskriven (vilket i sig inte är så lyxigt), och vi bor väldigt nära skolan båda två. Tar några minuter för sonen att gå hem oavsett om han har mammavecka eller pappavecka.
Sonen är också väldigt duktig och ringer alltid när han slutar och talar om att han går hem, eller frågar om han får följa med någon kompis hem.

Att sluta på fritids har varit ett väldigt bra beslut för oss, men om det inte hade funkat så har man ju alltid möjligheten att anmäla barnet till fritids igen.
 
Har inga barn själv men slutade på eftermiddags fritids när jag fyllde 12 år, men hade kvar morgon fritids av den enkla anledningen att min pappa började jobba redan vid sextiden på morgonen. Sen bytte han arbetstider och då slutade jag helt med fritids. Min lillasyster gick nog i 5;an ungefär när hon slutade helt med fritids. Men hon var ofta med kompisar efter skolan.
 
Kan han inte vara på fritids på morgonen men gå hem efter skolan? Då behöver ni inte oroa er för att han ska ta sig upp och iväg själv.

Just nu är det inte aktuellt med morgonfritids när pappan går hemma. Vilket vi ju inte vet hur länge han kommer göra. Det är främst för osäkerheten kring hans framtida arbetstider som vi har hållit i med att han ändå har varit på fritids några timmar i veckan, för att han inte ska komma ifrån det. Pojken har också ADHD och har svårt med förändringar och övergångar, så jag tror att slutar han helt på fritids en period kommer det nog inte fungera att återanmäla honom. Hans svårigheter gör också att det känns rätt avlägset att han ska kunna klara sig själv på morgonen...
 
Just nu är det inte aktuellt med morgonfritids när pappan går hemma. Vilket vi ju inte vet hur länge han kommer göra. Det är främst för osäkerheten kring hans framtida arbetstider som vi har hållit i med att han ändå har varit på fritids några timmar i veckan, för att han inte ska komma ifrån det. Pojken har också ADHD och har svårt med förändringar och övergångar, så jag tror att slutar han helt på fritids en period kommer det nog inte fungera att återanmäla honom. Hans svårigheter gör också att det känns rätt avlägset att han ska kunna klara sig själv på morgonen...

Jag förstår.
Jag skulle inte heller lämna ensam på morgonen. Det är så himla mycket som kan gå fel då. Komma upp och iväg, få i sig frukost, komma ihåg väskan och ta på sig ordentliga ytterkläder, komma ihåg att låsa dörren, osv osv. Ibland känns det lite läskigt tom när 16-åringen är själv på morgonen :nailbiting: :D
 
Mitt barn fyller snart 11 år och har inte gått på fritids på flera år. Nu har vi haft tur (arbetslöshet, studier=sommarlov, hemmajobb pga corona) men hon hade definitivt klarat sig själv hemma på lediga dagar. Hon klarar också utmärkt att komma hem efter skolan och vara ensam tills vi kommer hem. Jag tror att hon hade klarat att komma iväg på morgonen. Hon hade insett att hon har allt ansvar för att komma i tid och tagit det ansvaret. Snart vet vi, om några veckor kommer hon vara tvungen att fixa det. Och kommer hon försent nån morgon så lär hon sig att vara snabbare nästa gång. Jag kommer kunna väcka henne och ge henne frukost innan jag kör.

Men som med allt när det gäller barn så är det väldigt olika när de är redo för det och det beror också hur skolvägen är.
 
Äldsta barnet blir 10 år i februari och har börjat påtala att han vill sluta på fritids, men jag tycker det är svårt att veta när man ska ta steget :nailbiting:

Just i nuläget har vi egentligen inte behov av fritids alls då pappan är föräldraledig med lillasyster, så han går bara några timmar i veckan för kontinuitetens skull. Ett problem är att pappan går tillbaka till arbetslöshet efter f-ledigheten och vi vet ju inte vad han får för jobb med arbetstider, pendlingsavstånd osv. För egen del så pendlar jag en bit och åker innan han vaknar på morgonen. Tror säkert att sonen klarar några timmar själv på eftermiddagen, men att ta sig upp och iväg själv på morgonen, för att inte tala om PKU-dagar och skollov, känns som en annan femma. Ingen av oss har yrken som kan utföras hemifrån, ingen släkt eller liknande finns som backup.

Hur har ni gjort och tänkt? Hur gamla var barnen när ni slutade och fasade ni ut fritids på något sätt eller slutade de från en dag till en annan bara?
Fritids har ju upphört för oss, 10 år, men har fritidsklubb istället. Han är anmäld men kommer och går som han vill, dvs är praktiskt taget aldrig där, men för lov o studiedagar är det väldigt bra. Går det inte att dra ned tiden bara?

Jag menar att jag håller med om att jag skulle tveka mycket inför tanken att en 11-13 åring skulle komma iväg helt själv till skolan varje morgon ev om ett år eller två. Tror den grejen är extremt individbaserad. (Vår han skulle bara försvinna i en bok, spel och poppa upp igen en timma senare, trots allra bästa intentioner.)

Han klarade sig ett par timmar själv varje dag och så, men komma iväg på morgonen känns som sagt som en svår grej.

Sedan kanske jag skulle vara nyfiken på vad det var för fel på fritids, är någon där läskig? om man kan hjälpa till med tankar om aktiviteter, ta med en bok, osv. Dvs det kanske inte är så roligt och om man kan göra någonting åt det.
 
Min dotter fasade ut sig själv ur fritids när hon var ca 10 :D Hon började då sätta i system att följa med olika kompisar hem efter skolan istället för att gå till fritids och till slut kändes det bara dumt att inte också låta henne ta bussen hem själv de eftermiddagar hon ville det. Då kom hon hem runt 15 och hennes pappa o jag brukade väl komma mellan 17 och 18, så det blev ett par timmar ensam varje eftermiddag. Det klarade hon utmärkt! Morgonen var hon dock aldrig ensam annat än i undantagsfall (och då gick det iofs fint att ta bussen själv, den stannade typ 50 meter från vår dörr!)
 
Min son slutade helt med fritids hösten i fyran. Lovdagar löste vi genom att vara föräldralediga med lillasyster, besök hos mormor och enstaka dagar var han hemma ensam men då slutade vi tidigare.

I trean gick han till skolan själv. När vi vuxna och lillasyster åkte iväg hade han ätit frukost osv och var klar att gå till skolan när alarmet på telefonen ringde. Efter skolan stannade han på fritids till kl. 15 dvs åt mellis på fritids och sen kom vi hem ca 17.
 
Jag pratade med en som jobbar på fritids och hen sa att på vårterminen i trean slutar de flesta gå på fritids på den skola hen jobbar på. Sen finns det ju alltid några som går längre men de flesta slutar då.
 
Jag har inga barn, men slutade själv i trean tror jag då jag gjorde klart för mor och far att jag inte ville gå dit genom att helt enkelt börja gå direkt hem efter skolans slut istället för att gå till fritids. Det var inte rätt miljö för mig alls, jag tog det hellre lugnt hemma eller lekte ute i skogen.
Tänker också att det måste vara väldigt individuellt. Min bror som är ett år äldre fortsatte gärna gå dit.
 
Men som med allt när det gäller barn så är det väldigt olika när de är redo för det och det beror också hur skolvägen är.

Naturligtvis är det ju så, nyfiken på hur andra har resonerat bara :) våra barn åker skolbuss, så missar man så kommer man ju inte alls iväg till skolan. Sonen tar ADHD-medicin på morgonen och innan den börjar verka kan det vara rätt stökigt och han har överlag svårt att planera och organisera aktiviteter utan stöd...

Fritids har ju upphört för oss, 10 år, men har fritidsklubb istället. Han är anmäld men kommer och går som han vill, dvs är praktiskt taget aldrig där, men för lov o studiedagar är det väldigt bra. Går det inte att dra ned tiden bara?

Jag menar att jag håller med om att jag skulle tveka mycket inför tanken att en 11-13 åring skulle komma iväg helt själv till skolan varje morgon ev om ett år eller två. Tror den grejen är extremt individbaserad. (Vår han skulle bara försvinna i en bok, spel och poppa upp igen en timma senare, trots allra bästa intentioner.)

Han klarade sig ett par timmar själv varje dag och så, men komma iväg på morgonen känns som sagt som en svår grej.

Sedan kanske jag skulle vara nyfiken på vad det var för fel på fritids, är någon där läskig? om man kan hjälpa till med tankar om aktiviteter, ta med en bok, osv. Dvs det kanske inte är så roligt och om man kan göra någonting åt det.
Fritidsklubb finns inte här utan det är fritids som gäller fram till de är max 12 år.

Han går nu på fritids 3-4 timmar i veckan i nuläget bara pga pappan är hemma, så dra ner är ju inte aktuellt, det gränsar till att vara för lite för att kännas meningsfullt öht redan som det är nu. Orsaken till att han har börjat prata om att sluta nu tror jag mest är att en klasskompis ev ska sluta efter jul, men då hör det ju till saken att förälder alltid finns hemma på morgonen där och morföräldrar finns på samma gård och kan stötta upp på eftermiddagen. Dvs inte alls samma situation som för oss men det har sonen lite svårt att förstå.

Har nog efter några varvs funderingar ändå landat i att säga upp platsen är han inte redo för än på ett tag. Vi får först se vad pappan får för jobb dvs vilka schemamässiga förutsättningar vi har. Tack för alla svar :)
 
Naturligtvis är det ju så, nyfiken på hur andra har resonerat bara :) våra barn åker skolbuss, så missar man så kommer man ju inte alls iväg till skolan. Sonen tar ADHD-medicin på morgonen och innan den börjar verka kan det vara rätt stökigt och han har överlag svårt att planera och organisera aktiviteter utan stöd...

Vår sits är helt annorlunda. Dottern cyklar själv till skolan och i värsta fall blir hon bara lite sen. Och eftersom hon tycker att det är jättepinsamt att komma försent så tror jag att hon inte skulle bli sen så många gånger. Hon har ingen diagnos. Bara vanligt dagdrömmande och morgontrötthet.

Jag kan förstå att det blir jobbigt att motivera er son att gå på fritids om alla kompisar slutat. Ingen vill ju vara ensam kvar på fritids med de yngre eleverna som man inte umgås med alls. Samtidigt så kan en sån enkel sak som skolvägen och föräldrars arbetstider göra att någon behöver vara kvar på fritids trots att hen hade klarat sig utan om man bott nära skolan och/eller föräldrarna haft andra tider.
 
Jag kan förstå att det blir jobbigt att motivera er son att gå på fritids om alla kompisar slutat. Ingen vill ju vara ensam kvar på fritids med de yngre eleverna som man inte umgås med alls. Samtidigt så kan en sån enkel sak som skolvägen och föräldrars arbetstider göra att någon behöver vara kvar på fritids trots att hen hade klarat sig utan om man bott nära skolan och/eller föräldrarna haft andra tider.

Ja precis. Vårt fritids är ett litet, föräldrakooperativ tillsammans med förskola. Vilket vi är jättenöjda med och är bra för sonen som har jobbigt med stökiga miljöer, personalbyten osv som är faktum i skolans fritidsverksamhet. Men det innebär ju också att det inte är så mycket barn utan de är en handfull elever i hans ålder, resten yngre skolbarn och så förskolebarn. Så han tycker nog det känns trist om fler kompisar slutar, "orättvist" att gå behöva där med mycket yngre barn och "inte ha nåt att göra". Kan jag absolut förstå men samtidigt har ju familjer olika förutsättningar, vilket är svårigheten att få honom att förstå. I den bästa av världar får pappan ett flexibelt jobb nära hemmet men det är långtifrån säkert. Kanske blir det precis som några av er har nämnt att han kommer kunna åka hem på eftermiddagen men att fritidsplatsen ändå får vara kvar som stöd för mornar och lov.
 
Jag har inga egna barn, men jag och min bror slutade på fritids på eftermiddagarna när jag började fyran och han tvåan. Då var vi hemma från skolan i några timmar innan mamma och pappa kom hem. Däremot var vi fortfarande på fritids på morgonen innan skolan, eftersom båda våra föräldrar började sju. När jag började vårterminen i fyran började vi vara hemma även på morgonen, och då cyklade vi själva till skolan. På den tiden i alla fall var det då "alla" i min ålder började vara hemma själva, så det var verkligen pest att vara kvar på fritids eftersom det inte fanns några kompisar där. Min bror som var yngre var däremot en av de första i sin klass som började vara hemma, men det påverkar ju så klart vilken plats man har i syskonskaran. I min klass hade många andra äldre syskon och var aldrig på fritids alls.

Min ännu yngre bror började gå med oss hem när han började trean. Då gick jag i nian. Vi gick på samma skola, så han var på fritids mellan att han slutade halv ett och att jag slutade halv tre, sen hämtade jag honom och vi åkte hem tillsammans. Han var ett mycket livligare barn än vad vi andra två hade varit, så mamma litade inte på att han skulle vara ensam hemma utan ett syskon.
 
Kan han inte få gå på morgonen även om ni är hemma nu, ifall det skulle underlätta för honom att fortsätta med morgonfritids så kan han sluta gå på eftermiddagen. Om hans vänner inte går på fritids så kan han ju umgås med dem efter skolan, men fortfarande ha stödet på morgonen?
 
  • Gilla
Reactions: Sar

Liknande trådar

Småbarn En fråga om barn, delat umgänge och jobb. Jag har två helt fantastiska små på 3 resp 6 år. Jag separerade från deras pappa i mars 2015...
Svar
12
· Visningar
1 780
Senast: Mammas
·
Anläggning Hjälp mig tänka. Står för tillfället i mindre privatstall (<10 boxar). Jag sköter mockning och kraftfoder till min egen medan in- och...
Svar
17
· Visningar
2 824
Senast: Lona
·
Kropp & Själ Tänkte skriva anonymt men det fick bli såhär ändå, det är inte så noga. Hoppas någon orkar läsa även om det blir lite långt. Jag...
Svar
8
· Visningar
1 675
Senast: Skjøldur
·
Relationer Jag behöver hjälp att reda i mina tankar. Jag lever sedan knappt fem år tillsammans med mannen som jag var säker på var "mannen i mitt...
2 3
Svar
55
· Visningar
14 424
Senast: Korven
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp